{"id":58,"date":"2014-02-25T11:35:34","date_gmt":"2014-02-25T11:35:34","guid":{"rendered":"https:\/\/copyisright.se\/?p=58"},"modified":"2026-01-11T18:53:10","modified_gmt":"2026-01-11T18:53:10","slug":"wrangborg-vagrar-anpassa-sig-dagens-seglora","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/dagens-seglora\/wrangborg-vagrar-anpassa-sig-dagens-seglora\/","title":{"rendered":"Wrangborg v\u00e4grar anpassa sig (Dagens Seglora)"},"content":{"rendered":"

Jenny Wrangborgs nya poesibok\u00a0Vad ska vi g\u00f6ra med varandra<\/em>\u00a0\u00e4r som ett manifest mot det samh\u00e4llet som v\u00e4grar v\u00e4rdiga relationer, skriver Isak Gerson.<\/strong><\/p>\n

\n

Ibland n\u00e4r jag h\u00f6r folk prata om vikten av ett nytt ekonomiskt system h\u00f6r jag dem betona begrepp som v\u00e4rdighet, anst\u00e4ndighet och respekt hos eller till andra. Att det \u00e4r fenomen som \u00e4r om\u00f6jliga i det nuvarande systemet. N\u00e4r folk sv\u00e4lter, tigger och sover p\u00e5 gatan \u00e4r det materiella problem. Men n\u00e4r folk sv\u00e4lter, tigger och sover p\u00e5 gatan i ett samh\u00e4lle eller en v\u00e4rld d\u00e4r m\u00e5nga lever i \u00f6verfl\u00f6d \u00e4r det ett problem med v\u00e5ra relationer till varandra. D\u00e5 handlar det om att vi \u00e4r ett samh\u00e4lle som \u00e4r of\u00f6rm\u00f6get att erbjuda m\u00e5nga just v\u00e4rdighet, anst\u00e4ndighet och respekt. I grund och botten handlar det om att se sin n\u00e4sta, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen handlar det om att \u00e4lska sin n\u00e4sta. Medan v\u00e5rt samh\u00e4lle l\u00e4r oss att \u00e4lska pengar, och l\u00e4r dem med pengar att \u00e4lska sig sj\u00e4lva. I sin nya diktsamling Vad ska vi g\u00f6ra med varandra definierar Jenny Wrangborg socialismen som \u201cett rum d\u00e4r vi m\u00f6ts f\u00f6r att hitta ett nytt spr\u00e5k \/ till den nya m\u00e4nniskan\u201d. (Ett nytt spr\u00e5k, s. 88)<\/p>\n

Boken \u00e4r som ett manifest mot just det samh\u00e4llet som v\u00e4grar v\u00e4rdiga relationer. Det \u00e4r ett manifest som vill skapa riktiga relationer mellan folk, och samtidigt f\u00f6rbannar de som v\u00e4grar. Flera av dikterna n\u00e4mner krigen som f\u00f6rs, men ingen av dem utesluter oss ur ekvationen. Vi, betraktare, \u00e4r alltid f\u00f6rem\u00e5let f\u00f6r dikterna om krigen. Som en av verserna i dikten som gav boken sitt namn:
\n\u201c\/\u2026\/
\nm\u00e5ste vi ge dem ett namn
\nf\u00f6r att vi ska f\u00f6rst\u00e5
\natt vi inte l\u00e4ngre kan h\u00e4vda
\natt det h\u00e4r systemet fungerar
\nblodet f\u00e4rgar oljan r\u00f6d<\/p>\n

m\u00e5ste vi ge dem ett namn
\nf\u00f6r att vi ska f\u00f6rst\u00e5 att priset stiger i takt med haven<\/p>\n

tillv\u00e4xtens skugga faller allt l\u00e4ngre nu
\n\u00f6ver brinnande skogar
\ntempot i arbetslivet
\nflyktingstr\u00f6mmarna
\nh\u00e4r g\u00e5r p\u00e5sar
\nmed m\u00e4nniskor i h\u00e4nderna
\nupp fr\u00e5n \u00e4nnu ett k\u00f6pcentrum
\n\/\u2026\/\u201d (V\u00e5rt s\u00e4tt att leva med varandra kommer att f\u00f6r\u00e4ndras, s. 67)<\/p>\n

Medan Wrangborgs f\u00f6rra bok, Kallsk\u00e4nken, koncentrerade sig p\u00e5 att skildra just arbetet och den fackliga organiseringen \u00e4r det sv\u00e5rt att hitta ett samlande sp\u00e5r i Vad ska vi g\u00f6ra med varandra f\u00f6rutom just det, att Wrangborg synligg\u00f6r de som annars inte f\u00e5r synas i det h\u00e4r sammh\u00e4llet. De som g\u00f6ms undan. Wrangborg ger en r\u00f6st \u00e5t sig sj\u00e4lv, som arbetare med en prek\u00e4r bostadssituation. Men boken synligg\u00f6r ocks\u00e5 m\u00e5nga andra, som flyktingar och krigsoffer. N\u00e4r Wrangborg inte skriver om sig sj\u00e4lv m\u00e4rks det. D\u00e5 \u00e4r det inte n\u00e5got slags f\u00f6rs\u00f6k att l\u00e5tsas att f\u00f6rfattaren kan leva sig in i andras situation, eller n\u00e5gon slags medk\u00e4nsla med distans. Wrangborg lyckas skriva som om hen verkligen s\u00e5g sin n\u00e4sta, som sin n\u00e4sta.<\/p>\n

Att Wrangborg s\u00e5 ofta kopplar tillbaka till prek\u00e4ra situationer, framf\u00f6r att till prek\u00e4ra bostadssituationer, \u00e4r en bra forts\u00e4ttning p\u00e5 sin f\u00f6rsta bok, Kallsk\u00e4nken. D\u00e4r skildrades arbetarens produktion, utsugningen, de utslagna kropparna som \u00e5terv\u00e4nder hem efter arbetet, relationerna mellan de som k\u00f6per arbete och de som s\u00e4ljer arbete. I flera st\u00e4llen i Vad ska vi g\u00f6ra med varandra behandlas arbetarens reproduktion (i alla fall i storst\u00e4derna). Den halvan av dygnet som l\u00e4ggs p\u00e5 att f\u00e5 vardagen att g\u00e5 ihop. Att hitta n\u00e5gonstans att bo de n\u00e4rmsta veckorna, att \u00e5terh\u00e4mta sig, att n\u00e5gonstans mellan arbete, pendling, hush\u00e5llsarbete och s\u00f6mn hitta tid att bry sig om varandra, att utveckla relationer d\u00e4r en kan k\u00e4nna trygghet och tillit i en v\u00e4rld d\u00e4r otryggheten \u00e4r det enda varaktiga i en arbetares liv.<\/p>\n

\u201cVad ska vi g\u00f6ra med varandra \u00e4r en sorges\u00e5ng \u00f6ver ett samh\u00e4lle som faller is\u00e4r. Parallellt skildras en k\u00e4rleksrelation som faller is\u00e4r. Ibland vet man inte vad som \u00e4r vad. Det \u00e4r snyggt gjort och logiskt f\u00f6r den som vet inneb\u00f6rden av politisk sorg och att det inte g\u00e5r att skilja liv och politik \u00e5t. \u201dS\u00e5 var k\u00e4rleken kampen\/och kampen k\u00e4rleken\u201d.\u201d skriver\u00a0Kommunalarbetaren<\/a>\u00a0i sin recension av boken. P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r politik och liv oskiljbart. Vad vi g\u00f6r med varandra pr\u00e4glas s\u00e5 djupt av politiken, av v\u00e5r klassposition och v\u00e5r position i andra hierarkier. Vad vi g\u00f6r med varandra, som \u00e4lskare, som granne, som v\u00e4n, som medm\u00e4nniska, pr\u00e4glas s\u00e5 djupt av hur slitsamt v\u00e5rt yrke \u00e4r, av hur l\u00e5ngt ifr\u00e5n hemmet vi har r\u00e5d att r\u00f6ra oss, av hur l\u00e5ng tid vi kan packa upp v\u00e5ra kl\u00e4der innan det \u00e4r dags att flytta igen.<\/p>\n

Tv\u00e5 recensioner jag l\u00e4st av boken po\u00e4ngterar att boken \u00e4r en politisk diktsamling, men att den inte \u00e4r\u00a0plakatartad<\/a>\u00a0eller\u00a0plakatpoesi<\/a>. Kanske \u00e4r det f\u00f6r att Wrangborg v\u00e4grar anpassa sig till den samtida debattens sn\u00e4va regler f\u00f6r hur saker ska s\u00e4gas. Det \u00e4r inte att hon anpassar vad som s\u00e4gs, utan hur hon ber\u00e4ttar. En av bokens l\u00e4ngre dikter, Den stundande gemenskapens \u00e5r (s. 28-31), tilltalar st\u00e4ndigt \u201cledaren f\u00f6r oppositionen\u201d. Det var inte f\u00f6rr\u00e4n mot slutet av dikten som jag ins\u00e5g att dikten inte beh\u00f6ver l\u00e4sas som en kritik av Stefan L\u00f6fven, utan lika g\u00e4rna skulle kunna vara skriven som en uppmaning till oss.<\/p>\n

Du kan l\u00e4sa dikten som givit namn \u00e5t boken i\u00a0Kristianstadsbladet<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jenny Wrangborgs nya poesibok\u00a0Vad ska vi g\u00f6ra med varandra\u00a0\u00e4r som ett manifest mot det samh\u00e4llet som v\u00e4grar v\u00e4rdiga relationer, skriver Isak Gerson. Ibland n\u00e4r jag h\u00f6r folk prata om vikten av ett nytt ekonomiskt system h\u00f6r jag dem betona begrepp som v\u00e4rdighet, anst\u00e4ndighet och respekt hos eller till andra. Att det \u00e4r fenomen som \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-58","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-dagens-seglora"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=58"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":240,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58\/revisions\/240"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=58"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=58"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=58"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}