{"id":35,"date":"2014-12-22T11:24:57","date_gmt":"2014-12-22T11:24:57","guid":{"rendered":"https:\/\/copyisright.se\/?p=35"},"modified":"2026-01-11T18:53:56","modified_gmt":"2026-01-11T18:53:56","slug":"aslan-utmanar-var-jesusbild-dagens-seglora","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/dagens-seglora\/aslan-utmanar-var-jesusbild-dagens-seglora\/","title":{"rendered":"Aslan utmanar v\u00e5r Jesusbild (Dagens Seglora)"},"content":{"rendered":"

Reza Aslans bok \u201dZealot\u201d har v\u00e4ckt stor uppm\u00e4rksamhet genom dess uppdelning mellan en historisk och politisk Jesusgestalt. Jag v\u00e4xte upp med en Jesus Kristus som \u201dromarriken\u201d fr\u00e5n Konstantin till Obama gjort till en maktens ledstj\u00e4rna. Nu \u00e4r det dags att vi b\u00f6rjar l\u00e4ra k\u00e4nna Jesus fr\u00e5n Nasaret f\u00f6r att se vad vi kan l\u00e4ra av honom, skriver Isak Gerson.<\/strong><\/p>\n

\n

Den genomg\u00e5ende tesen i Reza Aslans bok \u201cZealot \u2013 The life and times of Jesus of Nazareth\u201d \u00e4r denna: det finns en tydlig diskrepans mellan personerna han kallar\u00a0Jesus Kristus<\/em>\u00a0(Bibelns Jesus) och\u00a0Jesus fr\u00e5n Nasaret<\/em>(den historiska personen) och den diskrepansen beror p\u00e5 att de som senare f\u00f6rvaltade och nedtecknade Jesu historia och arv \u00f6vergav de centrala delarna av Jesu budskap och verk, vilket Aslan menar \u00e4r den revolution\u00e4ra kampen f\u00f6r ett fritt och j\u00e4mlikt judiskt folk, f\u00f6r att ist\u00e4llet bygga ett nytt arv som passade bildade romare.<\/p>\n

Vem var\u00a0Jesus fr\u00e5n Nasaret<\/em>? Aslan menar att med ett enkelt faktum g\u00e5r det att f\u00e5 reda p\u00e5 det mesta som \u00e4r intressant om personen: hans straff. Korsf\u00e4stelse var ett vidrigt och f\u00f6r\u00f6dmjukande straff, och anv\u00e4ndes oftast bara n\u00e4r det g\u00e4llde de v\u00e4rsta brott som kunde beg\u00e5s i det romerska imperiet: f\u00f6rr\u00e4deri, uppror och uppvigling. N\u00e4r Jesus straffades f\u00f6r det spikades hans anklagelse upp p\u00e5 korset. Han hade h\u00e4vdat att han var \u201cJesus fr\u00e5n Nasaret, judarnas kung\u201d. Redan h\u00e4r, menar Aslan, kan vi b\u00f6rja se diskrepansen mot\u00a0Jesus Kristus<\/em>. Aslan forts\u00e4tter med att utreda varf\u00f6r Jesus var en s\u00e5dan farlig brottsling. Jag ska f\u00f6rs\u00f6ka redog\u00f6ra f\u00f6r ett par av de centrala punkterna.<\/p>\n

I kapitlet\u00a0May your kingdom come<\/em>\u00a0diskuterar Aslan Guds rike. Jesus var som m\u00e5nga i sin r\u00f6relse en fattig landsbygdsjude och str\u00e4vade efter ett rike f\u00f6r sina f\u00f6rtryckta likar. Inte efter d\u00f6den, som kyrkan ofta menat, utan d\u00e4r och d\u00e5. Jesus \u00e4r h\u00e4r en naturlig del av en tradition av judiska profeter som lovat att Gud ska befria folket fr\u00e5n ockupationens f\u00f6rtryck. Vi \u00e5terkommer igen till titeln Jesus enligt korset gjorde anspr\u00e5k p\u00e5: judarnas kung.<\/p>\n

Vilken politik den bakgrunden tog sig uttryck i ser vi i m\u00e5nga st\u00e4llen i Bibeln, som i b\u00f6rjan av bergspredikan eller i Matt 19:23-24. \u201cSaliga \u00e4r de fattiga, ty dem tillh\u00f6r Guds rike\u201d. Eller omv\u00e4nt: \u201cMen ve er som \u00e4r rika, ni har f\u00e5tt ut er gl\u00e4dje. Ve er som \u00e4r m\u00e4tta nu, ni skall f\u00e5 hungra.\u201d En kyrka f\u00f6r de rika och m\u00e4ktiga kommer inte v\u00e5ga ta till sig det budskapet, men det finns onekligen d\u00e4r.<\/p>\n

I kapitlen\u00a0No king but Caesar, Am I not an apostle?<\/em>\u00a0och\u00a0The just one<\/em>\u00a0diskuteras vad som h\u00e4nde med det judiska i Jesu r\u00f6relse. Efter Jesu d\u00f6d fanns det en judisk r\u00f6relse som fortsatte Jesu kamp, men bland de som bodde l\u00e4ngre fr\u00e5n Jerusalem fanns det de som ville rensa ut det judiska: lagar, traditioner, frihetskampen (vilket blir v\u00e4ldigt tydligt hos Paulus). Men i det blodiga krig med Rom d\u00e4r Jerusalem f\u00f6rst\u00f6rdes (\u00e5r 66-70) dog en stor del av den judiska kristna r\u00f6relsen. Paulus tradition av en romersk kristendom blev stor, och det var i den traditionen de fyra evangelierna som \u00e4r med i bibeln skrivs.<\/p>\n

Aslan menar att det \u00e4r v\u00e4ldigt tydligt p\u00e5 inneh\u00e5llet i evangeliet. Det starkaste exemplet Aslan diskuterar \u00e4r hur bibeln framst\u00e4ller det som att Pontius Pilatus \u2013 denna grymma romerska ledare med stort f\u00f6rakt f\u00f6r judisk kultur \u2013 ska ha f\u00f6rbarmat sig och f\u00f6rs\u00f6kt r\u00e4dda den revolution\u00e4re juden Jesus fr\u00e5n korsf\u00e4stelse. Nej, ist\u00e4llet \u00e4r det enligt evangelierna judarnas egna ledare som m\u00f6ts 1) p\u00e5 natten, 2) p\u00e5 p\u00e5sken, 3) vid sabbaten, 4) mitt p\u00e5 tempelg\u00e5rden, 5) f\u00f6r att d\u00f6ma Jesus till d\u00f6den f\u00f6r blasfemi, men l\u00e5ta romarna avr\u00e4tta honom ist\u00e4llet f\u00f6r att stena honom sj\u00e4lva. Senare f\u00f6rs\u00f6ker Pontius Pilatus sl\u00e4ppa Jesus fri, men Jerusalems ockuperade folk t\u00f6rstar efter blodet fr\u00e5n en judisk revolution\u00e4r. F\u00f6r en l\u00e4rd jude vore texterna helt orimliga. Alla de fem punkterna bryter mot judisk lag och tradition.<\/p>\n

Men att texten vore orimlig f\u00f6r l\u00e4rda judar \u00e4r inget problem, f\u00f6r texterna skrevs inte f\u00f6r de judiska kristna. De skrevs f\u00f6r de romerska kristna. Att det judiska tv\u00e4ttats bort \u00e4r bara en f\u00f6rdel n\u00e4r texterna ska s\u00e4lja till romare. De \u00e4r inte intresserade av den judiska frihetskampen. Att skulden f\u00f6r Jesu d\u00f6d helt lagts \u00f6ver fr\u00e5n romarna p\u00e5 judarna \u00e4r bara en f\u00f6rdel.<\/p>\n

Men jag vill ta upp ett tredje sp\u00e5r d\u00e4r jag tycker att Aslans syn tr\u00e4ffar fel. Aslan st\u00e4ller tidigt i boken upp en dikotomi mellan fred och v\u00e5ldsam konflikt och visar flera g\u00e5nger hur Jesus propagerat f\u00f6r det senare av alternativen (boken \u00f6ppnas t.ex. med bibelcitatet Matt 10:34). Men f\u00f6r mig som kristen anarkist \u00e4r det ett v\u00e4ldigt simpelt syns\u00e4tt. Fred \u00e4r f\u00f6r mig inte fr\u00e5nvaron av fysiskt v\u00e5ld. Vad som fanns innan Jesus (b\u00e5da Jesus) tid i Palestina var inte fred. (F\u00f6r en bra diskussion om ett anarkistiskt syns\u00e4tt p\u00e5 fred och v\u00e5ld rekommenderar jag\u00a0CrimethIncs text om Fergusonprotesterna<\/a>.)<\/p>\n

Det fanns allts\u00e5 ingen fred f\u00f6r Jesus att bryta oavsett hur m\u00e5nga sv\u00e4rd han beg\u00e4rde, f\u00f6r v\u00e5ldet och ockupationen var redan d\u00e4r. Jesus tog varken v\u00e5ldet eller vapnen till Palestina eller judarna. Det gjorde romarna. D\u00e4remot har Aslan en po\u00e4ng i att Jesus ofta framst\u00e4lls som en orimligt helylle fredsduva, och att det avst\u00e5nd kyrkan velat s\u00e4tta mellan Jesus och de fanatiska judarna som kallades seloter inte inneh\u00e5ller s\u00e5 mycket sanning. Men att f\u00f6rs\u00f6ka utm\u00e5la en revolution\u00e4r i en koloni som en v\u00e5ldsverkare \u00e4r att g\u00f6ra det f\u00f6r enkelt f\u00f6r sig.<\/p>\n

Det vore synd om vi l\u00e4ste boken som att den handlade om hur Paulus f\u00f6rtvinade kristendomen trots Jakobs hj\u00e4ltemodiga f\u00f6rs\u00f6k att bevara det revolution\u00e4ra. Det vore alldeles f\u00f6r enkelt (och taskigt mot Paulus). Vad boken snarare handlar om \u00e4r hur revolution\u00e4ra r\u00f6relser beh\u00f6ver fr\u00e5ntas sin radikalitet f\u00f6r att kunna v\u00e4xa. Samma saga ber\u00e4ttas om socialdemokratin i t.ex. Suhonens Partiledaren som klev in i kylan, eller\u00a0min tidigare text om Hunger Games<\/a>.<\/p>\n

Med dessa sp\u00e5r i \u00e5tanke, vad kan vi g\u00f6ra med boken? Varf\u00f6r \u00e4r den s\u00e5 viktig f\u00f6r oss? N\u00e4r jag l\u00e4ste boken t\u00e4nkte jag regelbundet p\u00e5 raderna fr\u00e5n rapparen\u00a0Immortal Techniques 4th branch<\/a>: \u201cThe Judas I hang with, the guilt of betraying Christ \/ You murdered and stole his religion, and painted him white\u201d. Genom Zealot kan vi f\u00e5 en b\u00e4ttre bild av hur det m\u00e5landet g\u00e5tt till. Vi kan fundera \u00f6ver vilka som reviderat och politiserat Jesu budskap, hur de gjort det och varf\u00f6r de gjort det.<\/p>\n

Vem Jesus fr\u00e5n Nasaret var och inte var beh\u00f6ver inte spela s\u00e5 stor roll f\u00f6r oss idag, men vem vi som kyrka \u00e4r och inte \u00e4r, \u00e4r viktigt, och Aslan ger oss redskap att sk\u00e4rsk\u00e5da v\u00e5r historia och identitet. Hur Jesus fr\u00e5n Nasaret blev Jesus Kristus g\u00f6r att vi kan unders\u00f6ka vem Jesus Kristus \u00e4r idag och vem Jesus Kristus b\u00f6r vara imorgon. Vi \u00e4r inget avgr\u00e4nsat judiskt folk p\u00e5 ena sidan medelhavet l\u00e4ngre.Vi \u00e4r en r\u00f6relse som str\u00e4cker sig \u00f6ver varenda kontinent p\u00e5 jorden. Men de f\u00f6rtryckande romarna \u00e4r fortfarande kvar, \u00e4ven om deras rustningar har bytt utseende. I en v\u00e4rld med st\u00e4ndigt \u00f6kande klassklyftor \u00e4r en dr\u00f6m om ett samh\u00e4lle som tillh\u00f6r de som idag \u00e4r fattiga viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin. Kampen f\u00f6r det samh\u00e4llet p\u00e5g\u00e5r i m\u00e4ngder av ickekonfessionella grupper, och det kanske \u00e4r dags att vi ger oss in i dem.<\/p>\n

Jag v\u00e4xte upp med en Jesus Kristus som romarriken fr\u00e5n Konstantin till Obama gjort till en maktens ledstj\u00e4rna. Nu \u00e4r det dags att vi b\u00f6rjar l\u00e4ra k\u00e4nna Jesus fr\u00e5n Nasaret f\u00f6r att se vad vi kan l\u00e4ra av honom.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Reza Aslans bok \u201dZealot\u201d har v\u00e4ckt stor uppm\u00e4rksamhet genom dess uppdelning mellan en historisk och politisk Jesusgestalt. Jag v\u00e4xte upp med en Jesus Kristus som \u201dromarriken\u201d fr\u00e5n Konstantin till Obama gjort till en maktens ledstj\u00e4rna. Nu \u00e4r det dags att vi b\u00f6rjar l\u00e4ra k\u00e4nna Jesus fr\u00e5n Nasaret f\u00f6r att se vad vi kan l\u00e4ra av […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-35","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-dagens-seglora"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":249,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35\/revisions\/249"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}