{"id":274,"date":"2020-08-29T11:34:00","date_gmt":"2020-08-29T11:34:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/?p=274"},"modified":"2026-01-27T11:34:56","modified_gmt":"2026-01-27T11:34:56","slug":"europa-mot-judarna-1880-1945","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/lasanteckningar\/europa-mot-judarna-1880-1945\/","title":{"rendered":"Europa mot judarna 1880-1945"},"content":{"rendered":"\n

Jag har nyss l\u00e4st ut en av de mest intressanta b\u00f6cker om f\u00f6rintelsen jag l\u00e4st. Den tyska historikern G\u00f6tz Aly har skrivit en bok<\/a> vars namn kombinerar historikers fyndiga f\u00f6rm\u00e5ga att titulera saker med munterheten i f\u00f6rintelselitteratur. Jag t\u00e4nkte snabbt sammanfatta n\u00e5gra av de intressantare skildringar han ger eller teser han driver.<\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. Bokens h\u00f6jdpunkt \u00e4r skildrandet av den europeiska nationalismens etniska homogeniseringsprocesser som till stor del \u00e4gde rum innan nazismens storhetstid. L\u00e4ngst med bland annan fransk-tyska gr\u00e4nsen, polsk-tyska gr\u00e4nsen och mellan Grekland och Turkiet skedde enorma kampanjer f\u00f6r att skapa etnisk homogenitet i l\u00e4nderna. Det \u00e4r bara tre av de m\u00e5nga homogeniseringsprojekten, men de s\u00e4rskiljer sig \u00e4nd\u00e5 i omfattning. Judar var inte det direkta m\u00e5let med s\u00e4rskilt m\u00e5nga av de h\u00e4r projekten, men de blev ofta s\u00e4rskilt utsatta, d\u00e5 de inte tillh\u00f6rde gruppen som premierades, men inte heller kunde utvisas n\u00e5gonstans d\u00e4r de blev mottagna.

    Det \u00e4r intressant att l\u00e4sa om hur de h\u00e4r projekten ber\u00f6rde judar, men det som kanske \u00e4r s\u00e4rskilt intressant \u00e4r vilken inblick man f\u00e5r i den del av Europa som f\u00f6rst\u00f6rdes. Den del som fanns innan de stora nationalistiska projekten, d\u00e4r folk i hela Europa levde sida vid sida oavsett etnicitet. Det har kr\u00e4vs enorma resurser, enormt m\u00e5nga m\u00e4nniskorliv och enormt mycket sorg f\u00f6r att f\u00f6rst\u00f6ra det. Det s\u00e4ger oss ocks\u00e5 n\u00e5got om varf\u00f6r vi m\u00e5ste bek\u00e4mpa nationalismen \u00e4ven innan den g\u00e5tt till det stadium nazismen inneb\u00e4r.
    <\/li>\n\n\n\n
  2. Boken skildrar ocks\u00e5 v\u00e4l de serier av processer som antisemitismens utveckling tog under 75 \u00e5r av europeisk historia, och hur vanliga processerna var. Det \u00e4r kanske klyschigt att s\u00e4ga att Nazitysklands utveckling inte \u00e4r en isolerad h\u00e4ndelse, men Aly l\u00e5ter oss verkligen f\u00f6lja med i hur vanlig mycket av den historiska utvecklingen var i Europa. N\u00e4stan varje land g\u00e5r igenom m\u00e5nga av stadierna. Det b\u00f6rjar ofta med utest\u00e4ngningar eller begr\u00e4nsnignar av judars r\u00e4tt till arbete och studier som blir h\u00e5rdare och h\u00e5rdare (n\u00e4r judar st\u00e4ngs ute fr\u00e5n en stor m\u00e4ngd arbetstillf\u00e4llen samlas de mer i andra branscher, och skapar d\u00e4r vad antisemiterna skulle kalla ett \u201cjudiskt problem\u201d i den branschen som m\u00e5ste l\u00f6sas med diskriminering).

    Deportationer och pogromer var ocks\u00e5 vanliga i andra l\u00e4nder, och i de l\u00e4nder som inte gick s\u00e5 l\u00e5ngt sj\u00e4lva, var det \u00e4nd\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6r tyskarna att efter ing\u00e5ngen allians eller ockupation \u00f6vertala dem till de senare stegen. Ofta gjordes det genom att man aktivt involverade b\u00e5de medborgare och politiker, genom att muta dem med att f\u00e5 ta \u00f6ver judars egendom, fastigheter och jobb. Det gjorde dem beroende av att judarna inte skulle komma tillbaka (och i de fall d\u00e4r judar kom tillbaka efter krigsslutet verkar det r\u00e4tt vanligt f\u00f6rekommande att de som tagit \u00f6ver judisk egendom \u201c\u00e5tg\u00e4rdade problemet\u201d d\u00e5 utan tysk inblandning). Det g\u00e5r att tro att m\u00e5nga av de h\u00e4r l\u00e4nderna utf\u00f6rde de senare stegen p\u00e5 grund av Nazityska p\u00e5tryckningar, men f\u00f6rutom Danmark och Belgien verkar \u00e5tg\u00e4rderna snabbt ha blivit popul\u00e4ra hos de egna politikerna.
    <\/li>\n\n\n\n
  3. I sista kapitlet argumenterar Aly f\u00f6r att det inte \u00e4r en slump eller osannolikhet att antisemitismen blev som starkast i l\u00e4nder med snabbt framv\u00e4xande demokratiska, medborgerliga och sociala r\u00e4ttigheter (till skillnad fr\u00e5n t.ex. Italien som hade en mycket sen demokratisering och j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e5g antisemitism). Han menar att \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n ett samh\u00e4lle d\u00e4r i stort sett alla f\u00f6ddes in i den social position de skulle d\u00f6 i till ett samh\u00e4lle d\u00e4r varje m\u00e4nniska var t\u00e4nkt att leva i en \u201cfri marknad\u201d och st\u00e4ndig konkurrens med varandra f\u00f6ddes en avsky mot de som har det n\u00e5got b\u00e4ttre. Den kristne bonden kunde l\u00e4tt inbilla sig att det var den judiske g\u00e5rdfarihandlarens fel att hen inte var i dennes n\u00e5got b\u00e4ttre position. Klasshat som etnifierats \u00e4r mycket bekv\u00e4mt att v\u00e4va in i en socialliberal men nationalistisk v\u00e4rldsbild. Som ekonomiskt subjekt i konkurrens med sina medborgare var det inte direkt konstigt f\u00f6r den kristne bonden att t\u00e4nka sig att om hen gick ihop med sina icke-judiska landsm\u00e4n och gjorde sig av med judarna skulle fler jobb i den framv\u00e4xande medelinkomsttagargruppen frig\u00f6ras f\u00f6r denne.

    Aly drar aldrig den slutsatsen, men f\u00f6r mig (och f\u00f6r m\u00e5nga av tidens judiska v\u00e4nsterintellektuella) var l\u00f6sningen sj\u00e4lvklar. Demokratiska r\u00e4ttigheter och folklig frig\u00f6relse m\u00e5ste h\u00e4nga ihop med social f\u00f6r\u00e4ndringar som gynnar hela arbetarklassen. Fr\u00e5gan \u201cvem \u00e4r min fiende?\u201d m\u00e5ste besvaras med \u201cdin h\u00e4rskare\u201d och inte \u201carbetaren du tvingas konkurrera med\u201d. Arbetare som konkurrerar med arbetare leder bara till att h\u00e4rskarklassen vinner. Den enda arbetarkampen som frig\u00f6r oss \u00e4r den som frig\u00f6r hela arbetarklassen.

    Det finns med andra ord tv\u00e5 s\u00e4tt att reagera p\u00e5 Alys slutsats: antingen hindrar vi antisemitismen genom att rulla tillbaka sekelskiftets enorma framsteg, eller s\u00e5 inf\u00f6r vi dem p\u00e5 ett s\u00e4tt som frig\u00f6r hela folket ist\u00e4llet f\u00f6r att spela ut oss mot varandra. Eller som en av d\u00e5tidens judar st\u00e4llde upp det: socialism eller barbari.<\/li>\n<\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Jag har nyss l\u00e4st ut en av de mest intressanta b\u00f6cker om f\u00f6rintelsen jag l\u00e4st. Den tyska historikern G\u00f6tz Aly har skrivit en bok vars namn kombinerar historikers fyndiga f\u00f6rm\u00e5ga att titulera saker med munterheten i f\u00f6rintelselitteratur. Jag t\u00e4nkte snabbt sammanfatta n\u00e5gra av de intressantare skildringar han ger eller teser han driver.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[17],"tags":[],"class_list":["post-274","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lasanteckningar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/274","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=274"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/274\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":275,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/274\/revisions\/275"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=274"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=274"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=274"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}