{"id":216,"date":"2021-06-30T18:35:00","date_gmt":"2021-06-30T18:35:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/?p=216"},"modified":"2026-01-11T18:36:51","modified_gmt":"2026-01-11T18:36:51","slug":"liberalism-antisemitism-tva-sidor-av-samma-mynt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/mana\/liberalism-antisemitism-tva-sidor-av-samma-mynt\/","title":{"rendered":"Liberalism & antisemitism – tv\u00e5 sidor av samma mynt"},"content":{"rendered":"\n

\u00c4r det antisemitiskt att kr\u00e4va att judar l\u00e4gger ifr\u00e5n sig sitt religi\u00f6sa praktiker majoritetssamh\u00e4llet inte gillar? Det menade Sartre som i sin bok Om Judefr\u00e5gan<\/em> fr\u00e5n 1948 inv\u00e4nde mot hur \u00e4ven f\u00f6rment progressiva f\u00f6rv\u00e4ntade sig att judar uppl\u00f6stes i majoritetssamh\u00e4llet. Juden kommer att f\u00f6rt\u00e4ras, hen har bara att v\u00e4lja med vilken s\u00e5s att bli uppslukad med, menar han. Av antisemiten som vill uppl\u00f6sa juden som m\u00e4nniska genom att d\u00f6da hen och av liberalen (eller \u201ddemokraten\u201d som Sartre kallar den) som vill uppl\u00f6sa juden i m\u00e4nniskan genom assimilation. Liberalen, menar Sartre, \u201derk\u00e4nner varken jude, arab, svart, borgerlig eller arbetare – bara m\u00e4nniskan, och den m\u00e4nniskan \u00e4r identisk i alla tider och platser\u201d. Liberalen, oavsett om den \u00e4r v\u00e4nster eller h\u00f6ger, erk\u00e4nner r\u00e4ttigheter f\u00f6r judar, som f\u00f6r andra etniciteter, men bara utifr\u00e5n sin abstrakta id\u00e9 om den generella m\u00e4nniskan. Modellen f\u00f6r denna generella m\u00e4nniska \u00e4r i regel hen sj\u00e4lv Denna liberala utopi av kompakt homogenitet \u00e4r antagligen illa nog f\u00f6r den vite mannen som beh\u00f6ver st\u00e5 ut med den, men v\u00e4rre f\u00f6r de andra som inte f\u00e5r plats i den.<\/p>\n\n\n\n

Denne upplysningsliberal \u00e4r n\u00e5got av ett lyxproblem p\u00e5 s\u00e4tt och vis. Liberalen s\u00e4tter inte sina fiender i koncentrationsl\u00e4ger eller m\u00f6rdar dem i livb\u00e5tar p\u00e5 Medelhavet. Men om det \u00e4r n\u00e5got senaste seklet l\u00e4rt oss om antisemiten och liberalen \u00e4r det att de inte \u00e4r olika personer. De kan vara tv\u00e5 sidor av samma mynt. Den europeisk-judiska \u201dupplysningsr\u00f6relsen\u201d, haskolen<\/em>, vandrade genom olika delar av Europa fr\u00e5n 1700-talet till f\u00f6rintelsen. Den innebar f\u00f6rdelar f\u00f6r Europas judar, som sekul\u00e4r utbildning, social status, b\u00e4ttre relationer med de oftast kristna grannarna. Men till skillnad fr\u00e5n den kristna upplysningen var haskolen<\/em> ocks\u00e5 en assimilationsr\u00f6relse. F\u00f6r m\u00e5nga innebar upplysningen ocks\u00e5 konvertering och dop. F\u00f6r \u00e4nnu fler innebar det att l\u00e4mna religi\u00f6st liv och sitt modersm\u00e5l jiddisch bakom sig.<\/p>\n\n\n\n

Vad den kristna v\u00e4ndningen handlade om var prim\u00e4rt att sl\u00e4ppas in i det st\u00f6rre samh\u00e4llet, som ofta kr\u00e4vde just kristendom. En av de vanligaste antisemitiska raslagarna som under 1900-talet fanns i v\u00e4ldigt m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder var just s\u00e5 kallade numerus clausus<\/em>-lagar som st\u00e4ngde ute judar fr\u00e5n utbildning, f\u00f6r att det fanns en vida spridd id\u00e9 om att judar var f\u00f6r v\u00e4lutbildade<\/em> och att de d\u00e4rf\u00f6r utgjorde ett hot mot den kristna majoriteten och dess f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00e5 v\u00e4lbetalda jobb.<\/p>\n\n\n\n

Assimilationen blev dock inte en r\u00e4ddning f\u00f6r Europas judar. Tv\u00e4rtom \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att f\u00f6rintelsen b\u00f6rjade i den del av Europa d\u00e4r haskolen<\/em> hade lyckats som absolut b\u00e4st. De flesta av de k\u00e4nda upplysningsjudar vi k\u00e4nner till som kommer fr\u00e5n konverterade haskole<\/em>-familjer \u00e4r just tyskar, som Karl Marx och Mendelssohn-familjen. Judef\u00f6rf\u00f6ljelser och pogromer var utan tvekan vanliga i hela \u00d6steuropa, men det \u00e4r ingen slump att det f\u00f6rsta planerade folkmordet p\u00e5 judar skedde i det land d\u00e4r liberalen hade drivit judarna som l\u00e4ngst.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven i Sverige, kan man se i Bernt Hermeles bok Kommer de, s\u00e5 skjuter jag oss: om svenska judars liv i skuggan av F\u00f6rintelsen<\/em>, var f\u00f6rf\u00f6ljelsen av sekul\u00e4ra judar redan kring sekelskiftet mycket stark, och m\u00e5nga av skildringarna blandar hot med just assimilationskrav. De judar som ville fylla n\u00e5gon slags perifer offentlig roll inom t.ex. politik, journalistik och n\u00e4ringsliv avkr\u00e4vdes att \u00e4ta fl\u00e4sk och fira jul. Och \u00e4ven om de gjorde det f\u00f6ljde hot och trakasserier. Sartre skriver om Kafkas – \u00e4ven han assimilerad jude – Processen<\/em> och hur den f\u00e5ngar det judiska tillst\u00e5ndet. Huvudpersonen k\u00e4nner inte igen domarna eller advokaterna, \u00e4r inte bekant med anklagelserna, men vet att han kommer bli d\u00f6md f\u00f6rr eller senare, vad han \u00e4n g\u00f6r. M\u00e5 det skjutas upp en vecka, en m\u00e5nad, ett \u00e5r – men det kommer.<\/p>\n\n\n\n

Ist\u00e4llet f\u00f6r att bilda politiska r\u00e4ttigheter utifr\u00e5n en abstrakt generell id\u00e9 om m\u00e4nniskan menar Sartre att l\u00f6sningen f\u00f6r upplysningsliberalen \u00e4r \u201dkonkret liberalism\u201d. En konkret liberalism skulle ist\u00e4llet f\u00f6r att fr\u00e5ga \u201dhur kan du\/din minoritet f\u00f6r\u00e4ndras f\u00f6r att passa v\u00e5rt samh\u00e4lle?\u201d, fr\u00e5ga \u201dvilka behov har du\/din minoritet f\u00f6r att f\u00e5 dina r\u00e4ttigheter tillgodosedda?\u201d. De flesta anpassningar av det slaget \u00e4r n\u00e4mligen ganska enkla om man bara vill l\u00f6sa dem. Kl\u00e4dkoder och b\u00f6netider p\u00e5 arbetsplatsen, s\u00e4rskilda undantag f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra kosher- och halalslakt och schemal\u00e4ggning f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra ledighet f\u00f6r h\u00f6gtider g\u00e5r utan problem att l\u00f6sa i de flesta fall.<\/p>\n\n\n\n

Men det f\u00f6ruts\u00e4tter att man ser p\u00e5 personer i minoriteter och v\u00e5ra traditioner som likv\u00e4rdiga. Det finns en stark liberal tendens att se religioner och religi\u00f6sa som n\u00e5got slags primitivt f\u00f6rsteg till den upplyste v\u00e4sterl\u00e4ndske medborgaren. V\u00e5ra kvinnor beh\u00f6ver befrias fr\u00e5n f\u00f6rtryck, s\u00e4ger man \u2013 fr\u00e5n religi\u00f6sa kl\u00e4desplagg, fr\u00e5n m\u00e4n som inte vill ta i hand (!). V\u00e5ra barn beh\u00f6ver befrias fr\u00e5n omsk\u00e4relse och religi\u00f6s uppfostran – f\u00f6rutom julen, som de ska fr\u00e4lsas till. V\u00e5ra djur beh\u00f6ver befrias fr\u00e5n halal- eller kosherslakt. Och vi alla beh\u00f6ver befrias fr\u00e5n v\u00e5ra religi\u00f6sa vidskepligheter. Men bara en n\u00e5got kritisk blick kan man ofta se hur den propagandan formar samh\u00e4llets syn p\u00e5 minoriteters s\u00e4tt att leva.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r \u00e4r det d\u00e5 s\u00e5 viktigt att se andra etniska och religi\u00f6sa traditioner som underl\u00e4gsna? Genom att utm\u00e5la andra grupper som primitiva och underl\u00e4gsna kan man se sig sj\u00e4lv i kontrast. Ett praktiskt exempel kan man hitta hos statsvetaren Per-Anders Sv\u00e4rd och hans id\u00e9 om djurskyddsnationalism. I sin forskning har han kunnat se att lidande hos svenska djur regelm\u00e4ssigt viftas bort med att vi iallafall \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n folk s\u00f6derut, eller som f\u00f6rarbetena till djurskyddslagen fr\u00e5n 1988 beskriver: \u201cI v\u00e5rt land har djurskyddet en bred och djup f\u00f6rankring i m\u00e4nniskors medvetande. \u201d. Djurr\u00e4ttsorganisationer bevisar g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng att det inte st\u00e4mmer p\u00e5 landets faktiska kommersiella djurh\u00e5llning, men genom att bl\u00e5sa p\u00e5 rasistiska id\u00e9erkan man forts\u00e4tta sprida myten.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r klart att man som samh\u00e4lle m\u00e5ste dra en gr\u00e4ns f\u00f6r vilka praktiker som b\u00f6r vara till\u00e5tna, men i den diskussionen m\u00e5ste man b\u00e4ra med sig den tradition av demonisering och rasistisk mytbildning som pr\u00e4glat synen p\u00e5 minoriteters seder. Att v\u00e4nstern ibland kan hamna p\u00e5 samma sida som \u00f6ppna rasister \u00e4r inte en slump. Det beror p\u00e5 att man tagit till sig den rasistiska synen p\u00e5 vissa praktiker, enbart f\u00f6r att synen kl\u00e4tts i en pseudoprogressiv propagandadr\u00e4kt. Att det fungerar trots de rasistiska myterna \u00e4r f\u00f6r att den sj\u00e4lvf\u00f6rh\u00e4rligande bilden av den progressive svensken lyckats sippra in i v\u00e5rt t\u00e4nkande, efter sekler av propaganda. Utan kritisk granskning l\u00e5ter man den vita blicken best\u00e4mma vad som \u00e4r civiliserad eller upplyst och inte.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga lever fortfarande i bilden som lutheransk propaganda byggde, av andra religioner som inte bara primitiva utan ocks\u00e5 statiska, of\u00f6r\u00e4nderliga och ofta bokstavstroende. Den som f\u00f6rdjupar sig i de senaste millennierna av judisk teologisk debatt ser att v\u00e5r r\u00e4ttstradition formas av och f\u00f6rh\u00e5ller sig till politisk och kulturell utveckling, samtidigt som den vid behov tar spj\u00e4rn mot assimilation.<\/p>\n\n\n\n

Jag k\u00e4mpar f\u00f6r en dag n\u00e4r inget djur beh\u00f6ver l\u00e5sas in eller slaktas, och ingen kvinna uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld eller f\u00f6rtryck, men tills dess t\u00e4nker jag inte acceptera att religi\u00f6sa demoniseras h\u00e5rdare n\u00e4r det h\u00e4nder. Det \u00e4r, till skillnad fr\u00e5n vad propagandan f\u00f6rs\u00f6ker ituta oss, inte ett specifikt religi\u00f6st problem. Jag t\u00e4nker inte acceptera ett samh\u00e4lle som inte har plats f\u00f6r religi\u00f6sa minoriteters liv och kultur. Vi beh\u00f6vde inte fr\u00e4lsas under Jesus generation, vi beh\u00f6vde inte fr\u00e4lsas av haskolen<\/em> f\u00f6r n\u00e5gra sekler sedan, och vi beh\u00f6ver inte fr\u00e4lsas av f\u00f6rment upplysta liberaler nu.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4r det antisemitiskt att kr\u00e4va att judar l\u00e4gger ifr\u00e5n sig sitt religi\u00f6sa praktiker majoritetssamh\u00e4llet inte gillar? Det menade Sartre som i sin bok Om Judefr\u00e5gan fr\u00e5n 1948 inv\u00e4nde mot hur \u00e4ven f\u00f6rment progressiva f\u00f6rv\u00e4ntade sig att judar uppl\u00f6stes i majoritetssamh\u00e4llet. Juden kommer att f\u00f6rt\u00e4ras, hen har bara att v\u00e4lja med vilken s\u00e5s att bli uppslukad […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-216","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mana"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/216","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=216"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/216\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":217,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/216\/revisions\/217"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=216"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=216"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=216"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}