{"id":196,"date":"2024-06-07T18:01:00","date_gmt":"2024-06-07T18:01:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/?p=196"},"modified":"2026-01-11T18:04:32","modified_gmt":"2026-01-11T18:04:32","slug":"israels-urskillningslosa-bomber-over-gaza-ar-en-rasistisk-strategi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/arbetaren\/israels-urskillningslosa-bomber-over-gaza-ar-en-rasistisk-strategi\/","title":{"rendered":"Israels urskillningsl\u00f6sa bomber \u00f6ver Gaza \u00e4r en rasistisk strategi"},"content":{"rendered":"\n

\u00c4r det urskillningsl\u00f6sa bombandet av palestinska omr\u00e5den milit\u00e4r eller rasistisk strategi i Israels anfallskrig mot palestinierna i Gaza, fr\u00e5gar sig Isak Gerson och lutar sig mot bland annat Sven Lindqvists bok Nu dog du: bombernas \u00e5rhundrade<\/em>. I denna framg\u00e5r tydligt att den humanit\u00e4ra r\u00e4tten som i realiteten styr krigen inte \u00e4r lagen utan praktiken och folkr\u00e4ttsbrotten mot kolonierna forts\u00e4tter i nutid.<\/p>\n\n\n\n

En av faktorerna som g\u00f6r Israels vapenindustri s\u00e5 internationellt framg\u00e5ngsrik \u00e4r att de har s\u00e5 goda m\u00f6jligheter att testa sina vapen i f\u00e4lt. Det \u00e4r n\u00e5got som andra tidningar tagit upp den senaste tiden. Det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som Haim Bresheeth-\u017dabner skildrar i sin bok An Army Like No Other: How the Israel Defense Force Made a Nation<\/em> (2020). Men det man inte f\u00e5r missa \u00e4r hur Israel inte bara \u00e4r en testzon f\u00f6r krigets varor, utan f\u00f6r dess reglering, f\u00f6r krigets st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4nderliga lagar. <\/p>\n\n\n\n

I Sven Lindqvists historiska \u00f6verblick Nu dog du: bombernas \u00e5rhundrade<\/em> (1999) framg\u00e5r det tydligt att den humanit\u00e4ra r\u00e4tten som i realiteten styr krigen inte \u00e4r lagen utan praktiken. F\u00f6rhandlingarna om krigslagarna p\u00e5g\u00e5r inte bara vid de internationella f\u00f6rhandlingsborden, utan till h\u00f6g grad \u00e4ven \u201dp\u00e5 marken\u201d, d\u00e4r krigen sker \u2013 och i folkr\u00f6relserna.<\/p>\n\n\n\n

Krigsh\u00f6kar till politiker och milit\u00e4rer utvidgar det m\u00f6jligas sf\u00e4r inom kriget, medan vi kan organisera oss f\u00f6r att minska den. Sven Lindqvist visar ocks\u00e5 hur man bedr\u00e4gligt f\u00f6rs\u00f6kt uppr\u00e4tth\u00e5lla distinktioner mellan vilka som f\u00f6rtj\u00e4nar att uts\u00e4ttas f\u00f6r \u201dhumanit\u00e4rt\u201d krig och inte, men s\u00e5dana distinktioner faller med tiden.<\/p>\n\n\n\n

Vem st\u00e4lls till svars n\u00e4r AI och datorn styr kriget<\/h2>\n\n\n\n

Ett bra exempel p\u00e5 det \u00e4r den israelisk-palestinska tidningen +972 Mags avsl\u00f6jande om att Israels milit\u00e4ra styrkor IDF anv\u00e4nder ett AI-system f\u00f6r att hitta fiender att inrikta sig p\u00e5 och planera deras d\u00f6d, ofta genom bomber i offrens hem. +972:s uppgifter g\u00f6r g\u00e4llande att IDF sj\u00e4lva ber\u00e4knat att systemet g\u00f6r fel i omkring 10 procent av fallen, och att inga regler fanns om hur systemets uppgifter skulle kontrolleras.<\/p>\n\n\n\n

Det stora i det h\u00e4r systemet \u00e4r sj\u00e4lvklart inte sj\u00e4lva tekniken. Med en s\u00e5dan felmarginal skulle nog r\u00e4tt m\u00e5nga redan existerande AI-system kunna trycka ur sig kvalificerade gissningar. Innovationen \u00e4r politisk. Pl\u00f6tsligt bleknar bl\u00e4cket som dokumenterat ansvarskedjan. Officerare kan kliva tillbaka. De beh\u00f6ver inte ses som ansvariga, n\u00e4r det \u00e4r datorn som sk\u00f6tt planering och beslut. Det \u00e4r antagligen psykologiskt och socialt l\u00e4ttande f\u00f6r officerarna, men det kan framf\u00f6r allt vara en juridisk l\u00e4ttnad. <\/p>\n\n\n\n

Priset f\u00f6r reformen betalas s\u00e5klart av offren \u2013 palestinierna. Det betalas av de procent som blivit felaktiga m\u00e5ltavlor. Det betalas ocks\u00e5 av familjer och grannar som drabbas av bombningarna. Och det betalas av de som d\u00f6dats i sina hem, utanf\u00f6r strid, utan r\u00e4tteg\u00e5ng. Inom ekonomin kallar man processen att f\u00f6ra \u00f6ver egna kostnader p\u00e5 omgivningen f\u00f6r externalisering<\/em>.<\/a><\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga <\/strong>undantag fr\u00e5n humanit\u00e4r r\u00e4tt<\/h2>\n\n\n\n

Lindqvist ger exempel p\u00e5 liknande former av externalisering historiskt. Genom utvecklandet av flygbombning som milit\u00e4r metod kunde man dramatiskt \u00f6ka s\u00e4kerheten. Flygbombningen erbj\u00f6d ett s\u00e4tt att ha ihj\u00e4l sina motst\u00e5ndare utan att uts\u00e4tta sina soldater f\u00f6r mer \u00e4n marginell fara.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vapen f\u00f6r flygplan utvecklades erbj\u00f6ds s\u00e5 kallad omr\u00e5desbombning<\/em> d\u00e4r man orsakade f\u00f6r\u00f6delse \u00f6ver st\u00f6rre omr\u00e5den snarare \u00e4n mot ett specifikt m\u00e5l, vilket var ett s\u00e4tt att l\u00e5ta sina piloter sl\u00e4ppa bomberna fr\u00e5n h\u00f6gre h\u00f6jd och d\u00e4rmed undvika risk. Priset betalades av de som r\u00e5kade bebo dessa omr\u00e5den<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

I vissa fall, som i den brittiska kolonin i nutida Irak kring 1920, inf\u00f6rdes utbredd bombning som ren besparings\u00e5tg\u00e4rd. Genom strategin \u201dkontroll utan ockupation\u201d l\u00e4t britterna Royal Air Force ers\u00e4tta 51 bataljoner av soldater p\u00e5 marken. I st\u00e4llet f\u00f6r att m\u00f6ta uppror och missn\u00f6je i kolonin p\u00e5 marken kunde de bomba bort det ovanifr\u00e5n.<\/a><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det ska s\u00e4gas om Sven Lindqvists bok, att v\u00e4ldigt mycket av den utspelar sig i kolonierna. Mycket av skildringarna fr\u00e5n dem pr\u00e4glas av en ohygglig v\u00e5ldsanv\u00e4ndning, av sadism och av maktfullkomlighet. Trots att mycket av det sker n\u00e4r den humanit\u00e4ra r\u00e4tten som reglerar krigf\u00f6ringen b\u00f6rjat ta form tar m\u00e5nga f\u00f6r givet att kolonierna \u00e4r ett undantag. <\/p>\n\n\n\n

Undantaget l\u00f6per som en r\u00f6d tr\u00e5d genom historien. Efter en brutal bombkampanj i Kina 1856 menar man i brittiska underhuset att \u201dFolkr\u00e4ttens pedantiska regler kan v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 inte till\u00e4mpas p\u00e5 kineser!\u201d Och 1922 konstaterar det brittiska flygvapnets indiska h\u00f6gkvarter att internationella lagar inte g\u00e4llde \u201dmot vilda stammar som inte till\u00e4mpar den civiliserade krigf\u00f6ringens regler\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Brott mot folkr\u00e4tten<\/h2>\n\n\n\n

Den 18 oktober 1925 sker ett ohyggligt bombardemang av de muslimska kvarteren i Damaskus med mer \u00e4n tusen civila offer. En samtida folkr\u00e4ttsjurist konstaterar att bombningen bara kan f\u00f6rsvaras p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt. Antingen betraktar man icke-europeiska folk som undantagna fr\u00e5n folkr\u00e4tten, eller s\u00e5 anser man att bombningen inte \u00e4r en milit\u00e4r fr\u00e5ga utan en inre fransk angel\u00e4genhet \u2013 en polisaktion f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla ordningen i kolonin. <\/p>\n\n\n\n

Han kommer fram till slutsatsen att inget av s\u00e4tten h\u00e5ller \u2013 Frankrike har gjort sig skyldiga till bombning i brott mot folkr\u00e4tten. Men vad gjorde det i praktiken? Det gjorde alla kolonialmakter. Faktum \u00e4r att n\u00e4r Nationernas f\u00f6rbunds nedrustningskonferens hade som f\u00f6rslag att f\u00f6rbjuda flygbombning, v\u00e4grade britterna om det inte fanns ett undantag f\u00f6r \u201dpolis\u00e4ndam\u00e5l i avl\u00e4gsna regioner\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Vi kan, s\u00e5h\u00e4r ett sekel efter bombningen av Damaskus 1925, \u00e5terv\u00e4nda till folkr\u00e4ttsjuristens resonemang. Den israeliska staten f\u00e5r kritik f\u00f6r det ostrategiska i det omfattande och urskillingsl\u00f6sa bombandet av palestinska omr\u00e5den. Men det f\u00f6ruts\u00e4tter ocks\u00e5 att strategin \u00e4r milit\u00e4r. Den kan ocks\u00e5 vara rasistisk, som med en israelisk ministers ord: en Nakba 2023 \u2013 en referens till den etniska rensningen 1948 som tvingade 750 000 palestinier p\u00e5 flykt. Oftare uttrycks den i mer polisi\u00e4ra termer. Antingen som en allm\u00e4nprevention, att man med bomber ska tvinga civilbefolkningen (som inte haft ett parlamentsval sedan 2006) att minska sitt st\u00f6d f\u00f6r Hamas. Eller som en ren bestraffnings\u00e5tg\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\n

Kriget kommer hem<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Men med andra v\u00e4rldskriget flyttar kriget hem fr\u00e5n sekelskiftets kolonier. Metoderna har normaliserats d\u00e4r och kan nu anv\u00e4ndas h\u00e4r. N\u00e4r Hitler f\u00f6rklarar varf\u00f6r man planerar ett obarmh\u00e4rtigt d\u00f6dande i Polen \u00e4r det f\u00f6r att \u201dPolen ska behandlas som en koloni\u201d. Man tar hem metoder fr\u00e5n kolonierna s\u00e5 att Polen kan \u201davfolkas\u201d och \u201dkoloniseras av tyskar\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Under 1940 gick det f\u00f6r britterna snabbt att l\u00e4tta p\u00e5 restriktionerna kring bombning i Tyskland, s\u00e5 att de koloniala metoderna kunde anv\u00e4ndas. Inledningsvis bombade man bara milit\u00e4ra m\u00e5l (i teorin i alla fall). I juni 1940 utvidgade man till industriella m\u00e5l, inklusive fabriksarbetares bostadskvarter. I oktober skapade man \u201dfree fire zones\u201d d\u00e4r det fick bombas fritt. Ett par veckor senare gjordes planer f\u00f6r att 20\u201330 tyska st\u00e4der skulle brandbombas f\u00f6r att sedan spr\u00e4ngbombas f\u00f6r att d\u00f6da de som f\u00f6rs\u00f6kte sl\u00e4cka br\u00e4nderna. <\/p>\n\n\n\n

Till sin regering meddelade Winston Churchill att \u00e4ndringarna bara innebar \u201dn\u00e5got rymligare tolkningar\u201d av redan existerande principer. Augusti 1945 m\u00f6ts de allierade makterna och undertecknar en \u00f6verenskommelse som g\u00f6r vissa krigsf\u00f6rbrytelser straffbara. Flygbombningen kommenteras, dagar efter atombomberna, med att \u201dluftbombardemang av st\u00e4der och fabriker har blivit en erk\u00e4nd del av modern krigf\u00f6ring\u201d.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r blir det kanske som tydligast hur humanit\u00e4r r\u00e4tt \u00e4r n\u00e5got som f\u00f6rhandlas fram. Vad som st\u00e5r i papper \u00e4r en sak, men vad som g\u00e4ller i praxis \u00e4r en annan. Det viktiga \u00e4r inte vad man avtalar, utan vad man kommer undan med. Och d\u00e4r hade bombningarna i kolonierna precis som under andra v\u00e4rldskriget etablerat en omsp\u00e4nnande praxis.<\/p>\n\n\n\n

Bomberna v\u00e4xer<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Kanske f\u00f6rklarar det ocks\u00e5 varf\u00f6r atombomberna f\u00e4lldes. S\u00e5 h\u00e4r i efterhand \u00e4r enigheten bred om att de var on\u00f6diga f\u00f6r att n\u00e5 en kapitulation. Efter att ha f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rhandla om kapitulation via Sovjet i flera veckor telegraferar kejsaren direkt till den amerikanska presidenten Harry S. Truman om kapitulation den 18 juli, veckor innan atombomberna. \u00c4nd\u00e5 faller de \u00f6ver Hiroshima och Nagasaki i augusti. \u201dFolkr\u00e4ttens pedantiska regler\u201d g\u00e4ller inte heller japaner, f\u00e5r man f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5ren efter kr\u00e4ver USA att anv\u00e4ndningen av atombomber f\u00f6rblir oreglerad i Gen\u00e8vekonventionerna, vilket man f\u00e5r igenom. I decennier f\u00f6rs\u00f6kte mindre l\u00e4nder f\u00e5 atombomben f\u00f6rbjuden, men blev st\u00e4ndigt blockerade av USA.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt arbetar man flitigt f\u00f6r att etablera praxis f\u00f6r resten av sina bombarsenaler i b\u00e5de Korea och Vietnam. F\u00f6r att ge ett kort exempel p\u00e5 hur ett bombschema fr\u00e5n Vietnamkriget kunde se ut: f\u00f6rst spr\u00e4ngbomber f\u00f6r att \u201d\u00f6ppna strukturerna\u201d, sedan napalm f\u00f6r att br\u00e4nna ut inneh\u00e5llet i dem och slutligen klusterbomber som d\u00f6dade de \u00f6verlevande och de som f\u00f6rs\u00f6kte hj\u00e4lpa dem. I n\u00e4rtid ser vi hur nya metoder f\u00f6r bombningar och tortyr g\u00f6rs till praxis p\u00e5 platser som Irak, Afghanistan och Guant\u00e1namo.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r \u00e5talas inte staterna f\u00f6r det urskillningsl\u00f6sa krigsv\u00e5ldet?<\/h2>\n\n\n\n

Varf\u00f6r \u00e5talas inte USA, d\u00e5? Varf\u00f6r \u00e5talades inte Storbritannien efter andra v\u00e4rldskriget? Varf\u00f6r \u00e5talades inte kolonialmakterna? Det korta svaret \u00e4r som vi sett att l\u00e4nderna skriver lagarna f\u00f6r sig sj\u00e4lva och varandra. I ett k\u00e4nt tal av Noam Chomsky argumenterar han \u00f6vertygande f\u00f6r att om N\u00fcrnberglagarna till\u00e4mpats konsekvent hade varje amerikansk efterkrigspresident h\u00e4ngts, och att de inte h\u00e4ngs just f\u00f6r att de tillh\u00f6r den internationella r\u00e4ttens domare och inte dess r\u00e4ttssubjekt.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Och n\u00e4r det inte r\u00e4cker kan de varsla strids\u00e5tg\u00e4rder vid f\u00f6rhandlingsbordet. USA har v\u00e4grat ansluta sig till den Internationella brottm\u00e5lsdomstolen ICC, och de har antagit en lag som ger presidenten r\u00e4tt att milit\u00e4rt frita egen och viss allierad personal som h\u00e5lls av domstolen. Nu n\u00e4r ICC planerar arresteringsordrar f\u00f6r tv\u00e5 israeliska ministrar (vid sidan om tre ledare fr\u00e5n Hamas) hotade tolv amerikanska senatorer den ansvariga \u00e5klagaren och hans familj med personliga konsekvenser.<\/p>\n\n\n\n

Er\u00f6vringskrigets \u00e5terkomst<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Krigsbrotten b\u00f6r inte bara bek\u00e4mpas f\u00f6r att de \u00e4r ohyggliga. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att vi inte g\u00f6r samma misstag som europ\u00e9erna under kolonialtiden. Vi b\u00f6r r\u00e4kna med att det som till\u00e5ts ske i andra krig kommer att till\u00e5tas h\u00e4r. Praxis skapas p\u00e5 marken. Det normaliseras d\u00e4r f\u00f6r att bli accepterat h\u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

Jag v\u00e4xte upp efter de stora krigen, men jag minns hur massakrer och tortyr normaliserades i Irak, Guant\u00e1namo och Afghanistan. Och er\u00f6vringskrig normaliserades i Palestina. Metoderna k\u00e4nns nu igen n\u00e4r Ryssland tagit dem till Ukraina. <\/p>\n\n\n\n

Ockupationen av palestinska omr\u00e5den har inneburit innovativa l\u00f6sningar fr\u00e5n Israel, visar Haim Bresheeth-\u017dabner. Sedan Osloavtalet har en ny modell av ockupation designats. En d\u00e4r ockupationsmakten fortfarande kan extrahera det merv\u00e4rde de beh\u00f6ver, men eftersom ockupationen formellt sett \u00e4r avslutad kan kostnaden f\u00f6r att bedriva ett samh\u00e4lle skjutas \u00f6ver p\u00e5 internationella bist\u00e5ndsorganisationer \u2013 externalisering<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Innovativt \u00e4r ocks\u00e5 s\u00e4ttet p\u00e5 vilket den israeliska staten tv\u00e4ttat annekterad mark genom att l\u00e5na ut stora m\u00e4ngder av den till kibbutzer, en form av arbetarkollektiv inom jordbruket som haft mycket gott rykte internationellt. F\u00f6r att sedan l\u00e5ta kibbutzerna privatiseras och landet de ligger p\u00e5 \u00f6verg\u00e5 i medlemmarnas privata \u00e4go. Det \u00e4r en omv\u00e4g j\u00e4mf\u00f6rt med de \u201dAbsentee Property Laws\u201d man stiftat i flera omg\u00e5ngar d\u00e4r man legaliserar st\u00f6ld av mark fr\u00e5n mark\u00e4gare som \u00e4r \u201dfr\u00e5nvarande\u201d, f\u00f6r att f\u00e5 landanspr\u00e5ken att se snyggare ut inf\u00f6r omv\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Israel agerar konsekvent tv\u00e4rtemot FN<\/strong>:s krav<\/h2>\n\n\n\n

Den h\u00e4r f\u00f6rhandlingen om internationell r\u00e4tt som sker \u201dp\u00e5 marken\u201d i st\u00e4llet f\u00f6r vid f\u00f6rhandlingsborden har l\u00f6pt l\u00e4ngs med hela staten Israels historia. I samband med statens grundande antar FN tv\u00e5 resolutioner som st\u00e4ller tydliga krav p\u00e5 Israel: resolution 181 om hur det brittiska mandatet ska delas upp i tv\u00e5 stater och resolution 194 om palestinska flyktingars r\u00e4tt att \u00e5terv\u00e4nda till de platser de f\u00f6rdrivits ifr\u00e5n. Israel trotsade b\u00e5da \u00f6ppet, och det trotset l\u00e4mnades utan \u00e5tg\u00e4rd. D\u00e4r sattes en praxis.<\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e4llde inte bara gentemot FN. I avtalet om vapenstillest\u00e5nd med Jordanien 1949 ingick att Israel skulle ta \u00f6ver vissa landomr\u00e5den av Jordanien, med regleringen att Israel inte fick rensa ut inv\u00e5nare av fel etnicitet. Israel b\u00f6rjade snabbt att utvisa inv\u00e5nare kollektivt och f\u00f6rst\u00f6ra deras hem.<\/a><\/p>\n\n\n\n

1963 f\u00f6rbereder man sig ordentligt. Man tar fram en plan f\u00f6r att ta V\u00e4stbanken, men planen \u00e4r inte prim\u00e4rt milit\u00e4r utan juridisk. Man planerar f\u00f6r hur man ska kunna h\u00e5lla fast vid V\u00e4stbanken men bli av med dess befolkning. 1981, ett par \u00e5r efter Camp David-avtalen, annekterar Israel Golanh\u00f6jderna som de er\u00f6vrat av Syrien, och de bombar en irakisk k\u00e4rnreaktor under uppbyggnad.  B\u00e5da dessa h\u00e4ndelser ger s\u00e5klart upphov till kritiska FN-resolutioner. Och de kritiska FN-resolutionerna har knappast slutat.

\u00c4nd\u00e5 forts\u00e4tter handlingarna obrutet. I Januari 2024 beordrade den internationella domstolen ICJ Israel att genomf\u00f6ra \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rhindra att folkmord genomf\u00f6rs i omr\u00e5det. I maj beordrade de Israel att upph\u00f6ra med sin offensiv i Rafah och s\u00e4kra tillg\u00e5ngen till humanit\u00e4r hj\u00e4lp. Det ges inga tecken p\u00e5 att de lyssnar. D\u00e4remot har det kommit fram rapporter om hur den israeliska staten sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka anv\u00e4nder hot, spionage och f\u00f6rtalskampanjer mot den internationella brottm\u00e5lsdomstolen ICC, som just nu utreder tv\u00e5 av statens ministrar f\u00f6r brott.<\/p>\n\n\n\n

I en artikel i Clart\u00e9 fr\u00e5gar sig Dan Israel vad passiviteten inf\u00f6r brotten mot internationell r\u00e4tt fr\u00e5n Israels sida g\u00f6r med synen p\u00e5 antisemitism. International Holocaust Remembrance Alliance tog fram en kritiserad definition av antisemitism d\u00e4r ett av de listade exemplen p\u00e5 antisemitism var att \u201d\u00c4gna sig \u00e5t dubbelmoral genom att avkr\u00e4va Israel ett upptr\u00e4dande som inte f\u00f6rv\u00e4ntas eller avkr\u00e4vs n\u00e5got annat demokratiskt land.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Utifr\u00e5n det fr\u00e5gar sig Dan Israel:<\/p>\n\n\n\n

\n

Vad h\u00e4nder n\u00e4r v\u00e4rldens ledande politiker \u00e4gnar sig \u00e5t dubbelmoral genom att inte f\u00f6rd\u00f6ma handlingar fr\u00e5n Israel som skulle f\u00f6rd\u00f6mas om ett annat land utf\u00f6r dem? I samma takt som USA och de st\u00f6rsta europeiska staterna avst\u00e5r fr\u00e5n att kritisera Israels \u00f6vergrepp v\u00e4xer fr\u00e5gorna om varf\u00f6r staten Israel s\u00e4rbehandlas, varf\u00f6r inte Netanyahus och andra israeliska ledares konton beslagtas, varf\u00f6r inga israeliska f\u00f6retag som \u00e4r direkt inblandade i krigsbrotten svartlistas, varf\u00f6r israeliska fotbollslag till\u00e5ts delta i de europeiska fotbollskupperna eller varf\u00f6r Israel till\u00e5ts delta i schlagerfestivalen men Ryssland utest\u00e4ngs. Sj\u00e4lvklart frodas konspirationsteorier i en s\u00e5dan mylla.<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Yttrandefrihetens omf\u00f6rhandling<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Under andra v\u00e4rldskriget omf\u00f6rhandlades mycket \u2013 r\u00e4tten till flygbombning \u00e4ven i Europa, r\u00e4tten att atombomba. Dessa saker g\u00f6rs bland annat f\u00f6r att etablera att de kan forts\u00e4tta anv\u00e4ndas. Genom att angripa brotten n\u00e4r de sker kan vi delta i f\u00f6rhandlingarna. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r kampen mot kriget och mot vapenindustrin central. Att utvidga krigf\u00f6ringsr\u00e4tten m\u00e5ste kosta, det m\u00e5ste straffa sig.<\/p>\n\n\n\n

Litteraturlista<\/strong>:
Nu dog du: bombernas \u00e5rhundrade, Sven Lindqvist, Nirstedt\/litteratur, 1999
An Army Like No Other: How the Israel Defense Force Made a Nation, Haim Bresheeth-Zabner, Verso, 2020<\/code><\/p>\n\n\n\n

De h\u00e4r omf\u00f6rhandlingarna sker i krig, men de sker ocks\u00e5 h\u00e4r. N\u00e4r vi f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4tta oss vid f\u00f6rhandlingsbordet rycks mattan undan f\u00f6r oss. Regeringar \u00f6ver hela v\u00e4stv\u00e4rlden naggar p\u00e5 lagar, regler och praxis f\u00f6r att kunna str\u00f6mlinjeforma medborgares \u00e5siktsuttryck efter den korrekta utrikespolitiken. I Sverige s\u00e5g vi det redan f\u00f6r att f\u00f6rbereda Natointr\u00e4det.<\/p>\n\n\n\n

I USA ser vi det i det enorma v\u00e5ld som drabbar de utbredda studentprotesterna \u00f6ver landets universitet och polisen har b\u00f6rjat bryta upp protester i Sverige ocks\u00e5. N\u00e5got av det f\u00f6rsta som h\u00e4nde n\u00e4r svenska studenter b\u00f6rjade protestera var att utbildningsministern kallade h\u00f6gskolerektorerna till ett m\u00f6te f\u00f6r att l\u00e4xa upp dem. Mantrat han upprepar, att \u201duniversiteten inte ska driva n\u00e5gon egen utrikespolitik\u201d \u00e4r inte bara en omf\u00f6rhandling av enskilda universitetsanst\u00e4lldas yttrandefrihet, utan ocks\u00e5 om universitetens kollegiala styre, allts\u00e5 deras relativa frihet fr\u00e5n statlig detaljstyrning.<\/p>\n\n\n\n

Jag trodde aldrig att jag skulle f\u00e5 se Tyskland \u00e5l\u00e4gga en grekisk f\u00f6re detta minister med ett tillsvidare inresef\u00f6rbund under fredstid \u2013 f\u00f6r att han skulle tala p\u00e5 en palestinsk kongress, som dessutom blev nedst\u00e4ngd av den tyska polisen.<\/p>\n\n\n\n

<\/a><\/p>\n\n\n\n

\"Studenter<\/a><\/figure>\n\n\n\n

<\/a><\/p>\n\n\n\n