{"id":190,"date":"2023-12-22T17:57:00","date_gmt":"2023-12-22T17:57:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/?p=190"},"modified":"2026-01-11T17:58:32","modified_gmt":"2026-01-11T17:58:32","slug":"rod-religion-med-en-stor-blind-flack-for-icke-kristna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/arbetaren\/rod-religion-med-en-stor-blind-flack-for-icke-kristna\/","title":{"rendered":"R\u00f6d religion med en stor blind fl\u00e4ck f\u00f6r icke-kristna"},"content":{"rendered":"\n

Boken R\u00f6d tro<\/em> ger en fascinerande inblick i hur socialismen genom tiderna har skapat egna ritualer och fetischer, som inte s\u00e5 lite p\u00e5minner om de religi\u00f6sa. Samtidigt saknas det mesta som faller utanf\u00f6r det kristna v\u00e4sterlandet. Och en grundl\u00e4ggande f\u00f6rst\u00e5else av antisemitism.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Rysslands Socialdemokratiska Arbetarparti grundades 1898 var det judiska fackf\u00f6rbundet Der Bund en av de tre grundande organisationerna. Organisationen sp\u00e4nde \u00f6ver vad som d\u00e5 var Litauen, Polen och Ryssland, och var den mest drivande fackliga organisationen i den d\u00e5varande \u00f6steuropeiska arbetarr\u00f6relsen. Det \u00e4r inte konstigt \u2013 m\u00e5nga av de framtr\u00e4dandet i d\u00e5tidens radikala r\u00f6relser var judar. <\/p>\n\n\n\n

[BOK] R\u00f6d tro \u2013 Socialistisk kultur och livs\u00e5sk\u00e5dning under tv\u00e5hundra \u00e5r<\/strong><\/em>
Stefan Arvidsson
Arkiv f\u00f6rlag 2023<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det har Der Bund f\u00f6r\u00e4rats ett par sidor i Stefan Arvidssons \u00f6ver 700 sidor l\u00e5nga bok R\u00f6d tro <\/em>(Arkiv f\u00f6rlag 2023).Det \u00e4r mycket mer \u00e4n vad andra judiska socialistiska grupper f\u00e5tt. Och r\u00f6r man sig utanf\u00f6r Europa och USA, eller f\u00f6r l\u00e5ngt bort fr\u00e5n kulturellt kristna kontexter, krymper utrymmet \u00e4nnu mer. L\u00e5t oss \u00e5terkomma till det.<\/p>\n\n\n\n

Underh\u00e5llande och fascinerande<\/h2>\n\n\n\n

Boken faller absolut inte p\u00e5 denna brist av bredd. R\u00f6d tro<\/em> ger en fascinerande inblick i relationen mellan socialism och religion i framf\u00f6r allt kristna Europa fr\u00e5n franska revolutionen och fram\u00e5t. En av bokens stora styrkor \u00e4r de breda definitionerna som anv\u00e4nds f\u00f6r att kunna f\u00e5nga in den bredd och historia som bildats i sp\u00e4nningsf\u00e4ltet mellan de tv\u00e5 fenomenen. \u201dReligion\u201d definieras inte sn\u00e4vt som de centrala komponenterna i en gudstj\u00e4nst, utan Arvidsson lyckas f\u00e5nga in den bredd av kulturfenomen, r\u00f6relser, traditioner, spr\u00e5k och tankes\u00e4tt som kan kallas religi\u00f6sa \u2013 och m\u00e5nga s\u00e4tt socialister genom historien varit del av eller f\u00f6rh\u00e5llit sig till dem. <\/p>\n\n\n\n

Genom de tv\u00e5 stora revolutionsperioderna, den franska och den ryska, f\u00e5ngas p\u00e5 ett ofta underh\u00e5llande s\u00e4tt hur de nya statsbildningarna vars ideologier bar drag av sekularism p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5terskapa religi\u00f6s kultur men i sin nya sekul\u00e4ra och revolution\u00e4ra kontext. I Frankrike bytte man ut bykors mot revolution\u00e4ra \u201dfrihetstr\u00e4d\u201d. Krucifix p\u00e5 v\u00e4ggarna fick bli byster av Marat eller andra martyrer (ja, det var s\u00e5 \u00f6vertydligt). I Notre-Dame dansade \u201dF\u00f6rnuftet\u201d i form av en revolution\u00e4r kvinna i vad som absolut inte var en gudstj\u00e4nst och hon skulle absolut inte likna Jesu mor.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt p\u00e5minner den skumma jakten p\u00e5 en f\u00f6rlorad religion om Sverigedemokraterna. Det svenska folkkulturella f\u00f6reningslivet v\u00e4nder dem ryggen p\u00e5 grund av rasismen, s\u00e5 de bildar f\u00f6reningen Gimle. Mattias Karlsson, helt utan storkukslugn, f\u00f6rs\u00f6ker se naturlig ut n\u00e4r han med st\u00e5ngst\u00f6rtning och ringdans lajvar en kulturhistoria han b\u00e4r lika \u00f6vertygande som om det vore en hulakjol p\u00e5 en tikibar p\u00e5 Kungsholmen. Det p\u00e5minner om en viss os\u00e4ker men testosteronstinn yngling fr\u00e5n Vallentuna som poserar p\u00e5 youtube med asatro p\u00e5 bruten engelska f\u00f6r att s\u00e4lja mer av sina kosttillskott och styrketr\u00e4ningsnazism.<\/p>\n\n\n\n

Religionen som \u00f6verkomligt hinder<\/h2>\n\n\n\n

Arvidsson lyckas vidare presentera en s\u00e5 f\u00f6rm\u00e5nlig bild av de tidiga frimurerir\u00f6relserna (och folkmureri) att till och med en anti-esoterisk tr\u00e5km\u00e5ns som undertecknad blir imponerad och intresserad. H\u00e4r blir en hel del av de tidiga frimurarlogerna en slags partistruktur innan partistrukturen. I en tid d\u00e4r man inte kunde organisera sig eller agitera f\u00f6r socialismen \u00f6ppet till\u00e4t logerna att man gjorde det i det dolda. Den dolda kopplingen till socialismen f\u00f6rklarar ocks\u00e5 varf\u00f6r logerna s\u00e5 intimt f\u00f6rknippats med antisemitisk konspiracism.<\/p>\n\n\n\n

Framme vid 1900-talsrevolutionerna lutar kontexten ofta tyngre \u00e5t ateism \u00e4n bara sekularism. Bitvis \u00e4r det fl\u00f6rtande, som n\u00e4r den ryska partiideologen Bogdanov s\u00e4ger att \u201dKristus, om han verkligen existerat, otvetydigt var en prolet\u00e4r\u201d. Bitvis \u00e4r det som f\u00f6rnekande, vilket den tyska sossen Karl Kautsky f\u00e5ngar n\u00e4r han beskriver att \u201dreformationen \u00e4r s\u00e5lunda ingenting annat \u00e4n det ideologiska uttrycket f\u00f6r djupg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 den europeiska yllemarknaden\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n Sverige rapporteras i februari 1847 hoppfullt till organisationen som senare blir Kommunisternas F\u00f6rbund att \u201dFr\u00e5n Sverige har vi f\u00e5tt en ganska gl\u00e4djande underr\u00e4ttelse. De kommunistiska id\u00e9erna d\u00e4r g\u00f6r snabba framsteg, dock tycks de \u00e4nnu vara n\u00e5got blandade med kristendomen, liksom det i b\u00f6rjan var ocks\u00e5 hos oss, men det kommer nog att ordna upp sig.\u201d H\u00e4r upptr\u00e4der religionen som ett fullt \u00f6verkomligt hinder.<\/p>\n\n\n\n

Boken lyfts verkligen av diskussionen om socialistiska fenomen som religi\u00f6sa arv. Det handlar till exempel om hur f\u00f6rstamajfirandet kan f\u00f6rst\u00e5s som arvet av en religi\u00f6s ritual. Hur fanorna i socialismen, g\u00e4rna burna av veteraner, blir en slags religi\u00f6s fetisch, ett f\u00f6rem\u00e5l som markerar och helgar en plats eller ett demonstrationst\u00e5g. Hur central martyrd\u00f6den \u00e4r (p\u00e5 tal om tidigare n\u00e4mnda Marat-byster). Giljotineringen som franska revolutionens offerrit. De \u201dr\u00f6da substituten\u201d till religionens \u00f6verg\u00e5ngsritualer (namngivning, gifterm\u00e5l, begravning) som uppstod i Sovjet. Det h\u00e4r \u00e4r just den typen av bred definition av religion som l\u00e5ter oss se samband och sl\u00e4ktskap mellan religi\u00f6sa och politiska r\u00f6relser.<\/p>\n\n\n\n

Vad den torra materialismen saknar<\/h2>\n\n\n\n

St\u00e4ndigt \u00e5terkommer r\u00f6relsen till detta centrala problem: Om man kastar ut religionen saknas n\u00e5got. F\u00f6r r\u00f6relsen och s\u00e4rskilt f\u00f6r mobiliseringen beh\u00f6vs n\u00e5got h\u00f6gre och st\u00f6rre \u00e4n den torra historiematerialistiska ateismen. \u201dOf\u00f6rnuftigt folk lyssnar inte p\u00e5 filosofer\u201d, citerar Arvidsson 1800-talsakademikern Gustave Le Bon och l\u00e5ter honom f\u00f6rklara: \u201dDe erbjuder folkmassan inget f\u00f6rutom argument, men den m\u00e4nskliga sj\u00e4len kr\u00e4ver inget f\u00f6rutom hopp (\u2026) Tack vare l\u00f6ftet om p\u00e5nyttf\u00f6delse, tack vare hoppet som glimrar framf\u00f6r alla livets egendomsl\u00f6sa, h\u00e5ller socialismen p\u00e5 att bli en religi\u00f6s tro snarare \u00e4n doktrin.\u201d Varje dr\u00f6m om en b\u00e4ttre morgondag har s\u00e5lunda en religi\u00f6s f\u00e4rgning, sammanfattar Arvidsson.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga av riterna blir f\u00f6rst\u00e5eliga \u00e4ven p\u00e5 ett rationellt plan n\u00e4r vi ser till deras funktion. De messianska dragen beh\u00f6vs f\u00f6r att mobilisera massor. Utan massmobiliseringen fastnar socialismen l\u00e4tt i ett slagsf\u00e5ngarnas dilemma: det \u00e4r ofta inte rationellt f\u00f6r individuella arbetare att organisera sig, om inte m\u00e5nga andra g\u00f6r det samtidigt. Utan de h\u00f6gre m\u00e5len och idealen \u00e4r det ofta rationellt rimligare f\u00f6r individen att bryta strejken eller att arbeta n\u00e5gra extra timmar i st\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4gga tiden p\u00e5 att organisera sig. Vid de allra flesta tidpunkter i historien har socialistisk organisering varit n\u00e5got man som b\u00e4st kunnat sk\u00f6rda frukterna av i en avl\u00e4gsen framtid. Utan martyrdyrkan blir det om\u00f6jligt att strida mot en fiende som h\u00e5ller nere dig med d\u00f6dliga vapen, f\u00f6r att priset \u00e4r ens liv. Men martyrdyrkan lovar od\u00f6dlighet, och messianismen lovar ett samh\u00e4lle av br\u00f6d och frihet f\u00f6r alla.<\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r \u00e4r nog k\u00e4rnan av vad vi har att l\u00e4ra av boken. I st\u00e4llet f\u00f6r att bek\u00e4mpa det religi\u00f6sa, se det som ett alternativ till individualismen och pl\u00e5nboksr\u00f6standet. F\u00e5 folk att inte fr\u00e5ga \u201dvilka skattes\u00e4nkningar f\u00e5r jag?\u201d utan \u201dvilken v\u00e4rld bygger vi tillsammans?\u201d. Marxismen har en l\u00e5ng tradition av att reducera handlingskraft till historiska lagar, vilket knappast sporrar organisering.<\/p>\n\n\n\n

Resten av v\u00e4rlden saknas<\/h2>\n\n\n\n

S\u00e5 boken i sig lider inte s\u00e4rskilt mycket av bristen p\u00e5 bredd. Men det \u00e4r konstigt att inte diskutera sp\u00e4nnvidden i vilka religioner och religi\u00f6sa kulturarv boken handlar om, s\u00e4rskilt n\u00e4r den ger sken av att ha en s\u00e5 bred utg\u00e5ngspunkt. De r\u00f6relser som f\u00e5r plats ut\u00f6ver kristendom \u00e4r de som v\u00e4xt fram som reaktion till v\u00e4sterl\u00e4ndsk kristendom \u2013 v\u00e4sterl\u00e4ndsk ateism, v\u00e4sterl\u00e4ndsk nyandlighet och v\u00e4sterl\u00e4ndskt frimureri.<\/p>\n\n\n\n

Det vore \u00e4rligt av Arvidsson att f\u00f6rklara med vilka avgr\u00e4nsningar han skriver, och det skulle passa bra in i den inledning d\u00e4r han pedagogiskt f\u00f6rklarar sina begrepp och definitioner. Trots allt jag f\u00e5tt med mig saknar jag en diskussion om vilken roll religion och dess kulturella arv spelat i den muslimska v\u00e4rldens v\u00e4nsterr\u00f6relser eller befrielseteologins latinamerikanska centra, och vilken roll religion haft i antikoloniala r\u00f6relser. Och listan p\u00e5 vad som saknas kan g\u00f6ras l\u00e4ngre.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5got m\u00e5ste s\u00e4gas om stilen ocks\u00e5. Fotnoterna \u00e4r adekvat m\u00e4ngd f\u00f6r akademikerskriven text, men i styckena ryms ocks\u00e5 l\u00e4ttsamma vinkningar, utvikningar och referenser till konst och bilder. Det ges bra med bakgrundsinformation f\u00f6r den oinsatte. Arvidsson \u00e4r inte r\u00e4dd att driva egna teser emellan\u00e5t. Det kan ibland sporra till polemik \u2013 men det bidrar ocks\u00e5 till att texterna blir mer \u00e4n nakna fakta och enkla slutledningar.Kombinationen av textens (allm\u00e4n)bildande inneh\u00e5ll och intressev\u00e4ckande stil g\u00f6r den till exemplarisk fritidsl\u00e4sning.<\/p>\n\n\n\n

Saknad f\u00f6rst\u00e5else av antisemitism<\/h2>\n\n\n\n

Ett exempel p\u00e5 en taffligare utvikning \u00e4r n\u00e4r Arvidsson f\u00f6rs\u00f6ker analysera socialismens relation till antisemitism. Han uppmanar oss att skilja p\u00e5 \u201dhumanistiskt motiverad antijudiskhet\u201d mot \u201dvad man uppfattar som reaktion\u00e4ra och omoraliska drag i den hebreiska Bibeln, den judiska traditionen och (delar av) kristendomen och, \u00e5 andra sidan, en biologiskt och rasistiskt motiverad egentlig antisemitism\u201d. Som om inte antisemitism format och formar samh\u00e4llets bild av den hebreiska Bibeln och den judiska traditionen. H\u00e4r h\u00e4nvisar jag g\u00e4rna till Hanna Liljefors avhandling i teologi \u201dHebreiska bibeln debatterad\u201d d\u00e4r hon g\u00e5r igenom antisemitiska diskurser i offentlig debatt om hebreiska bibeln i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan \u00e4r \u00f6verhuvudtaget hur m\u00e5nga antisemiter det skulle finnas utan den svartm\u00e5lande samh\u00e4llsdiskursen. \u00c4r hat mot judar f\u00f6r att man upplever att judarna styr bankerna bakom kulisserna, eller koordinerar muslimsk massinvandring f\u00f6r att f\u00f6rst\u00f6ra den ariska rasen, \u201degentlig antisemitism\u201d? Eller \u00e4r det humanistiskt motiverad antisemitism utifr\u00e5n vad man uppfattar som reaktion\u00e4ra och omoraliska drag? Det \u00e4r en syn p\u00e5 antisemitism som urs\u00e4ktar, och som brister s\u00e5 fort den synas i s\u00f6mmarna.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Arvidsson sj\u00e4lv fr\u00e5gar om det egentligen \u00e4r antijudiskt att ogilla den \u201df\u00f6rh\u00e4rskande konservatismen\u201d inom judendomen \u2013 \u201drabbinernas auktoritet, de or\u00e4ttvisa k\u00f6nsrollerna, kl\u00e4derna som utstr\u00e5lar allt annat \u00e4n sinnlig livsgl\u00e4dje, inskr\u00e4nkta syns\u00e4tt p\u00e5 en rad roliga moderna fenomen etcetera\u201d m\u00e5ste jag l\u00e4sa om stycket flera g\u00e5nger f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 om Arvidsson redog\u00f6r f\u00f6r just antisemitiska stereotyper, men s\u00e5 \u00e4r inte fallet. Hans svar \u00e4r att den v\u00e4mjelsen \u00e4r \u201den humanists v\u00e4mjelse\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Inte blir det b\u00e4ttre f\u00f6r att han, utan att ge konkreta exempel, lyfter fram Rosa Luxemburg och fr\u00e5gar sig om n\u00e5gon s\u00e5 judisk verkligen kan vara antisemit (vilket det finns en gammal debatt om). Jag f\u00f6rst\u00e5r inte ens hur det kan vara en fr\u00e5ga. Som om ingen kvinna f\u00f6respr\u00e5kat misogyna id\u00e9er. Som om ingen arbetare r\u00f6stat p\u00e5 h\u00f6gern. Som om h\u00f6gern inte \u00e4lskat att lyfta fram dessa alibin genom historien.<\/p>\n\n\n\n

Bl\u00e5 tro d\u00e5? Har Arvidsson inget att s\u00e4ga om det? Jod\u00e5. \u201d\u00c5r 1955 best\u00e4ms att f\u00f6rsta maj ska vara helgad \u00e5t \u201darbetaren S:t Josef\u201d. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan vi undg\u00e5, menar [P\u00e5ven] Pius XII, att dagen kretsar runt \u201dsplit, hat och v\u00e5ld\u201d. Man tackar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Boken R\u00f6d tro ger en fascinerande inblick i hur socialismen genom tiderna har skapat egna ritualer och fetischer, som inte s\u00e5 lite p\u00e5minner om de religi\u00f6sa. Samtidigt saknas det mesta som faller utanf\u00f6r det kristna v\u00e4sterlandet. Och en grundl\u00e4ggande f\u00f6rst\u00e5else av antisemitism. N\u00e4r Rysslands Socialdemokratiska Arbetarparti grundades 1898 var det judiska fackf\u00f6rbundet Der Bund en […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-190","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbetaren"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/190","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=190"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/190\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":191,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/190\/revisions\/191"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=190"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=190"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=190"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}