{"id":180,"date":"2021-09-01T17:52:00","date_gmt":"2021-09-01T17:52:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/?p=180"},"modified":"2026-01-11T17:52:48","modified_gmt":"2026-01-11T17:52:48","slug":"social-snedrekrytering-cementerar-klassamhallet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/arbetaren\/social-snedrekrytering-cementerar-klassamhallet\/","title":{"rendered":"Social snedrekrytering cementerar klassamh\u00e4llet"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u201dDet r\u00e4cker inte f\u00f6r h\u00f6gern att vara ointresserade av att minska den sociala snedrekryteringen till h\u00f6gre utbildning. Nu vill de dessutom att den \u00f6kar.\u201d Det skriver Isak Gerson i Arbetaren.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">K\u00e4nner ni till begreppet \u201dsocial snedrekrytering till h\u00f6gre studier\u201d? Det beskriver det statistiska sambandet att barn till akademiker och\/eller svenskf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar mycket oftare blir akademiker \u00e4n andra barn. Det \u00e4r en av m\u00e5nga s\u00e4tt klassamh\u00e4llet cementeras mellan generationerna. Advokater, l\u00e4kare och professorers barn kan r\u00e4kna med goda chanser att deras barn, precis som de gjorde, kommer att komma in p\u00e5 en relativt h\u00f6gbetald bana.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/www.uka.se\/publikationer--beslut\/publikationer--beslut\/statistiska-analyser\/statistiska-analyser\/2018-03-28-manga-unga-fran-studieovana-hem-studerar-inte-vidare-trots-hoga-betyg.html\" target=\"_blank\">Universitetskansler\u00e4mbetet tittade p\u00e5 det h\u00e4r 2018<\/a>, och kunde d\u00e5 konstatera att i gruppen man f\u00f6ljt med f\u00f6r\u00e4ldrar med l\u00e4gst studiebakgrund gick 33 procent vidare till h\u00f6gre studier. I gruppen med mest utbildade f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r siffran 87 procent. Vilka f\u00f6r\u00e4ldrar du har avg\u00f6r hur h\u00f6ga betyg du f\u00e5r, men det har ocks\u00e5 en stor inverkan p\u00e5 din villighet att oavsett betyg g\u00e5 vidare till h\u00f6gre studier.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hur kan den h\u00e4r trenden v\u00e4ndas? Det finns ett par strukturella l\u00f6sningar som kan p\u00e5verka. Fler studieplatser, s\u00e4rskilt p\u00e5 regionala h\u00f6gskolor. Flytta skolstudier fr\u00e5n &nbsp;hemmet till skolan genom att minska l\u00e4xorna och \u00f6ka skolornas studietid. Starkare Komvux. B\u00e4ttre och s\u00e4krare ekonomi f\u00f6r studenter.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">H\u00f6gern \u00e4r s\u00e5klart n\u00f6jd med det h\u00e4r uppl\u00e4gget. De har historiskt varit ointresserade av att minska den sociala snedrekryteringen. Men tyv\u00e4rr r\u00e4cker inte det. Det m\u00e5ste bli \u00e4nnu v\u00e4rre. Och i senaste argumentationen av Margareta Barabash i Expressen (<a href=\"https:\/\/www.expressen.se\/debatt\/stoppa-besattheten-av-hogre-utbildning\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Stoppa besattheten av h\u00f6gre utbildning<\/a>, 23\/8) kunde man verkligen se teorin ge vika f\u00f6r ideologiska illusioner.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Problemet som tas upp \u00e4r att vissa yrken \u2013 betongarbetare, elektriker och undersk\u00f6terskor \u2013 saknas. Orsaken: f\u00f6r m\u00e5nga l\u00e4ser vidare p\u00e5 h\u00f6gskola. En liberal, tycker man, borde ha de teoretiska verktygen att ge ett svar p\u00e5 hur man l\u00f6ser det problemet: tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan. Det \u00e4r bara att j\u00e4mf\u00f6ra l\u00f6n och arbetsvillkor f\u00f6r de n\u00e4mnda yrkena med l\u00f6n och arbetsvillkor f\u00f6r v\u00e4lutbildade yrken f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r unga ofta, om det \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r dem, v\u00e4ljer bort yrkena.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Kanske \u00e4r det vi ser effekterna <\/strong>av decennier av lyckad antifacklig politik. Det \u00e4r knappast en slump att de som har m\u00f6jligheten v\u00e4ljer bort arbetarjobb samtidigt som arbetsmilj\u00f6lagstiftningen och las urholkas, strejkr\u00e4tten avskaffas och fackens medlemstal i stort sjunker. Tyv\u00e4rr \u00e4r det \u2013 i det h\u00e4r fallet \u2013 inte liberal teori man g\u00e5r till. Hur skulle det se ut f\u00f6r landets Tyko Jonssons om man f\u00f6reslog att arbetarna och deras barn ska f\u00e5 h\u00f6gre l\u00f6n? I st\u00e4llet g\u00e5r Barabash till vanlig klasspolitik \u2013 bort med arbetarnas studieplatser.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hur \u00e4r det d\u00e5 med flummiga humaniorastudier? Om vi bortser fr\u00e5n den gamla myten om att humaniorastudenter inte kan f\u00e5 jobb m\u00e5ste vi nog konstatera att det inte finns n\u00e5gon s\u00e4rskild anledning att skydda arbetarbarn fr\u00e5n humaniorastudier. Arbetarr\u00f6relsen har genom studiecirklar och bildningsf\u00f6reningar sysslat med mer seri\u00f6sa humaniorastudier \u00e4n de flesta borgerliga \u00f6verliggare sedan l\u00e5ngt innan \u00e5ttatimmarsdagen inf\u00f6rdes.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Varf\u00f6r? Det \u00e4r en demokratisk fr\u00e5ga. Det har alltid funnits en id\u00e9 inom arbetarr\u00f6relsen om att bildning beh\u00f6vs f\u00f6r att lyfta oss som demokratiska medborgare. <a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/tidningenbrand.se\/brand\/nummer-2-2012-delad-kunskap-delad-stad\/lara-sig-att-lara\/\" target=\"_blank\">Tidskriften Brand<\/a> kommenterade genom Cecilia H\u00f6glund och Ida Hansen halveringen av obligatorisk samh\u00e4llskunskapsundervisning p\u00e5 gymnasiet s\u00e5h\u00e4r: \u201d<em>P\u00e5 50 po\u00e4ng samh\u00e4llskunskap l\u00e4r du dig n\u00e4mligen i stort sett att r\u00f6sta och ta l\u00e5n, och det \u00e4r precis det som \u00e4r tanken. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 \u00e4r att kunna se vad som kan f\u00f6r\u00e4ndras och hur. Att inte f\u00f6rst\u00e5 \u00e4r att tro att sakers tillst\u00e5nd \u00e4r orubbliga.<\/em>\u201d<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Utifr\u00e5n det perspektivet <\/strong>h\u00e5ller jag s\u00e5klart med Barabash om att marknadsanpassningen av h\u00f6gre studier \u00e4r ett stort problem.&nbsp;Det utarmar studiernas m\u00f6jlighet att bilda oss, och att fostra v\u00e5rt kritiska och demokratiska t\u00e4nkande. Det \u00e4r en process som precis som \u00f6vriga problem New Public Management givit h\u00f6gre studier drivits igenom av borgerliga partier. Jag har dock sv\u00e5rt att \u00f6vertygas om att l\u00f6sningen f\u00f6r att f\u00f6rsvara den akademiska friheten \u00e4r en minskad akademi.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vad ska vi d\u00e5 g\u00f6ra av det \u201d\u00f6verskott p\u00e5 konsulter, kommunikat\u00f6rer och organisationsstrateger\u201d. Barabash \u00e4r orolig f\u00f6r? Hon f\u00e5r g\u00e4rna f\u00f6reg\u00e5 med gott exempel. Jag har efter \u00f6ver fyra \u00e5r av filosofistudier hittat ett yrke d\u00e4r jag bidrar till samh\u00e4llet. Om jobbet som \u201dCommunications Coordinator\u201d vid Stockholm Free World Forum inte duger \u00e4r jag lika glad som n\u00e5gon att det h\u00e4r samh\u00e4llet ger henne chansen att ombilda sig till elektriker.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u201dDet r\u00e4cker inte f\u00f6r h\u00f6gern att vara ointresserade av att minska den sociala snedrekryteringen till h\u00f6gre utbildning. Nu vill de dessutom att den \u00f6kar.\u201d Det skriver Isak Gerson i Arbetaren. K\u00e4nner ni till begreppet \u201dsocial snedrekrytering till h\u00f6gre studier\u201d? Det beskriver det statistiska sambandet att barn till akademiker och\/eller svenskf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar mycket oftare blir akademiker [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-180","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbetaren"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/180","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=180"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/180\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":181,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/180\/revisions\/181"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=180"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=180"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=180"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}