I mars har det g\u00e5tt fem \u00e5r sedan federationen i Rojava utropades. Mot alla odds har Rojava lyckats h\u00e5lla st\u00e5nd mot b\u00e5de den turkiska arm\u00e9n, Al-Assads trupper och IS-krigare. Kanske finns en del av f\u00f6rklaringen i politiken \u2013 att de utg\u00f6r en s\u00e5dan demokratiserande kraft i en region d\u00e4r m\u00e5nga politiska ledare st\u00e4ndigt \u00f6kar repressionen mot sin befolkning. Vad \u00e4r det d\u00e5 f\u00f6r politisk vision som efterstr\u00e4vas?<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r man som syndikalist<\/strong> l\u00e4ser Abdullah \u00d6calans texter, som jag nyligen gjort tack vare Heval f\u00f6rlag, \u00e4r det sv\u00e5rt att inte k\u00e4nna att man tillh\u00f6r en tradition som har n\u00e5got starkt. \u00d6calan skriver sj\u00e4lv hur PKK startade som en leninistisk befrielser\u00f6relse, men att man efter decennier av kamp omv\u00e4rderade b\u00e5de sin teori och praktik och kom fram till flera svagheter. De f\u00f6rstod att om man vill uppn\u00e5 sann befrielse r\u00e4cker det inte med nationell befrielse, utan man m\u00e5ste ocks\u00e5 uppn\u00e5 en frihet fr\u00e5n patriarkatet, fr\u00e5n nationalstaten och fr\u00e5n centraliserad makt.<\/p>\n\n\n\n Under omv\u00e4rderingen s\u00e5g man till de geografiska villkor som r\u00e5dde i omr\u00e5det man k\u00e4mpade i, och f\u00f6rstod att om man vill att kurder ska kunna leva fritt i mellan\u00f6stern r\u00e4cker det inte med en kurdisk stat, man m\u00e5ste bilda ett pluralistiskt samh\u00e4lle som ger frihet och demokrati till den pluralitet av folk som lever p\u00e5 traditionellt kurdisk mark i synnerhet och i Mellan\u00f6stern i stort.<\/p>\n\n\n\n Och som kanske den viktigaste insikten f\u00f6rstod man att om vill man skapa en stat utan kapitalets bojor r\u00e4cker det inte bara med expropriering till det gemensamma, man m\u00e5ste ocks\u00e5 bygga en demokratisk styrd ekonomi underifr\u00e5n. Det \u00e4r kanske d\u00e4r det st\u00f6rsta brottet med leninismen sker. Leninismen bygger p\u00e5 id\u00e9n om att ta \u00f6ver staten f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda statsmakten i arbetarnas syften. Men hur ska staten kunna \u00f6ka det demokratiska deltagandet f\u00f6r det stora flertalet som st\u00e5r utanf\u00f6r statsapparaten? Det \u00e4r d\u00e4r den demokratiska konfederalismen kan ge b\u00e4ttre svar.<\/p>\n\n\n\n Och vad \u00e4r d\u00e5 demokratisk konfederalism? <\/strong>Jo, v\u00e4lbekant f\u00f6r de flesta syndikalister. Systemet \u00e4r en utbyggnad av Murray Bookchins id\u00e9er som varit mycket centrala i bildandet av huvudf\u00e5ran av syndikalistisk politisk teori. Id\u00e9erna bygger p\u00e5 lokalt sj\u00e4lvstyre och deltagande direktdemokrati, f\u00e4rgat av principer om feminism, multikulturalism och ekologisk ekonomi. Att den kurdiska frihetsr\u00f6relsen s\u00e5 starkt tagit till sig frihetliga socialistiska id\u00e9er samtidigt som r\u00f6relsen \u00e4r den icke-fascistiska r\u00f6relse som v\u00e4xt starkast under 2000-talet s\u00e4ger oss n\u00e5got om vilken spr\u00e4ngkraft som finns i v\u00e5ra id\u00e9er.<\/p>\n\n\n\n D\u00e5 och d\u00e5 blir yttre v\u00e4nstern anklagad f\u00f6r hyckleri, f\u00f6r att vi kallar oss antinationalister men \u00e4nd\u00e5 st\u00f6djer sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskamper som den kurdiska. L\u00e4ser man \u00d6calans egna texter om saker m\u00e4rker man dock hur fattigt argumentet \u00e4r. Teorin som l\u00e4ggs fram \u00e4r tydligt antinationalistisk. Han f\u00f6respr\u00e5ker preventiva \u00e5tg\u00e4rder mot assimilation, kvotering av etniska minoriteter i politiska f\u00f6rsamlingar och varnar regelbundet f\u00f6r farorna med nationalism. Han \u00e4r antagligen mer antinationalistisk \u00e4n n\u00e5got svenskt parti.<\/p>\n\n\n\n L\u00e4ser man dessutom den nya teori som produceras av r\u00f6relsen ser man hur traditionen utvecklas i en mer och mer frihetlig och antikapitalistisk riktning. Det syns bland annat i den relativt nysl\u00e4ppta Det nya paradigmet <\/em>som svenska Rojavakommitt\u00e9erna och Allt \u00e5t Alla tagit fram tillsammans som sammanfattar och f\u00f6rklarar mycket av de skrifter \u00d6calan lagt fram. I boken Make Rojava Green Again <\/em>visar Rojavas Internationalistiska Kommun hur dagens milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring h\u00e4nger ihop med b\u00e5de den kapitalism som h\u00e4rjar i v\u00e4rlden och den imperialism som ut\u00f6vas mot just Kurdistan och Rojavaregionen, samt hur man med frihetlig organisering kan v\u00e4nda p\u00e5 exploateringen och bygga upp ett ekologiskt h\u00e5llbart samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 att se en av v\u00e4rldens mer<\/strong> lyckade politiska r\u00f6relser, en r\u00f6relse som lyckats etablera en sj\u00e4lvst\u00e4ndig region trots st\u00e4ndiga hot fr\u00e5n b\u00e5de bev\u00e4pnade fascistiska miliser fr\u00e5n ena sidan och en kurdhatande fascistisk stat fr\u00e5n andra sidan, f\u00f6respr\u00e5ka teorin \u00e4r \u00e4nd\u00e5 n\u00e5got slags bevis f\u00f6r hur den lyckats. Det bevisar att vi inte beh\u00f6ver leninismens centralism, arbetarstat eller avantgarde f\u00f6r att bek\u00e4mpa kapitalismen eller fascismen.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rhoppningsvis kan \u00e4ven v\u00e5rt samh\u00e4lle snegla p\u00e5 hur Rojava l\u00f6ser fr\u00e5gor om milj\u00f6ns bevarande, kvinnors frig\u00f6relse, m\u00e5ngkultur och ut\u00f6kad demokrati, eftersom deras l\u00f6sningar verkar funka. Och det \u00e4r inte bara bevis f\u00f6r att vi som f\u00f6respr\u00e5kar politiken har r\u00e4tt, utan ocks\u00e5 f\u00f6r att vi \u00e4r skyldiga dem l\u00e5ngt mycket mer solidaritet \u00e4n vad vi hittills gett dem. K\u00f6p en bok och skicka \u00f6ver en slant till Rojavakommitt\u00e9erna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I mars har det g\u00e5tt fem \u00e5r sedan federationen i Rojava utropades. Mot alla odds har Rojava lyckats h\u00e5lla st\u00e5nd mot b\u00e5de den turkiska arm\u00e9n, Al-Assads trupper och IS-krigare. Kanske finns en del av f\u00f6rklaringen i politiken \u2013 att de utg\u00f6r en s\u00e5dan demokratiserande kraft i en region d\u00e4r m\u00e5nga politiska ledare st\u00e4ndigt \u00f6kar repressionen […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-170","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbetaren"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/170","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=170"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/170\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":171,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/170\/revisions\/171"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=170"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=170"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=170"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}