{"id":16,"date":"2016-08-28T11:14:30","date_gmt":"2016-08-28T11:14:30","guid":{"rendered":"https:\/\/copyisright.se\/?p=16"},"modified":"2026-01-11T18:54:26","modified_gmt":"2026-01-11T18:54:26","slug":"vara-kopplingar-till-1947-dagens-seglora","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/dagens-seglora\/vara-kopplingar-till-1947-dagens-seglora\/","title":{"rendered":"V\u00e5ra kopplingar till 1947 (Dagens Seglora)"},"content":{"rendered":"

<\/h2>\n
\n

Elisabeth \u00c5sbrinks bok 1947 f\u00f6ljer parallellt flera av de viktiga politiska och kulturella h\u00e4ndelserna \u00e5r 1947, i en ber\u00e4ttande form, kretsandes kring n\u00e5gra personer som var viktiga f\u00f6r \u00e5ret. Jag l\u00e4ser det mesta av den kring Tisha b\u2019av, \u00e5ttonde Av, en dag som i den judiska kalendern \u00e4r utn\u00e4mnd fastedag. Ursprungligen fastas det f\u00f6r att minnas f\u00f6rst\u00f6relsen av det f\u00f6rsta och andra templet i Jerusalem, men senare ocks\u00e5 f\u00f6r n\u00e5gra av de st\u00f6rre pogromerna, fr\u00e5n de medeltida utrensningarna till f\u00f6rintandet av judarna i Warszawagettot.<\/p>\n

Jag lyssnade d\u00e5 ocks\u00e5 p\u00e5 Jonathan Unges radiokr\u00f6nika om Tisha b\u2019av i M\u00e4nniskor och tro den 26 juli 2012 om varf\u00f6r vi efter alla dessa \u00e5r ska minnas de f\u00f6rf\u00f6ljelserna. Hans tes \u00e4r att vi beh\u00f6ver minnas dem f\u00f6r att minnena och historieskrivningen st\u00e4ndigt \u00e4r under omf\u00f6rhandling och p\u00e5verkar oss. Det \u00e4r n\u00e5got Reza Aslans Jesusbiografi Zealot visar genom att skildra hur kriget kring f\u00f6rst\u00f6relsen av det andra templet var helt avg\u00f6rande f\u00f6r hur efterf\u00f6ljare till Jesus skildes fr\u00e5n judendomen och formade den kristna antisemitismen.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som m\u00e4rks i p\u00e5 den polska offentliga debatten. F\u00f6rintelsef\u00f6rnekare ses ibland i Sverige som en perifer grupp som h\u00e5llit sig till nazistiska kretsar och andra antisemitiska kretsar som den kring Partiet de Fria. Men med det fascistoida partiet Prawo i Sprawiedliwo\u015b\u0107 makt i Polen har det blivit sv\u00e5rare och sv\u00e5rare att \u00f6verhuvudtaget n\u00e4mna det polska deltagandet i f\u00f6rintelsen och regeringen f\u00f6rbereder en lag som g\u00f6r det straffbart att prata om det polska deltagandet. Att det sker i Polen tror jag inte \u00e4r en slump.<\/p>\n

Fr\u00e5n min polska sl\u00e4kt och resor till Polen har jag f\u00f6rst\u00e5tt att polska offentliga debatten som han menar l\u00e4nge har pr\u00e4glats av en besatthet vid tolkningar av 1900-talshistorien. F\u00f6rutom delaktigheten i f\u00f6rintelsen diskuteras fr\u00e5gor som huruvida Warszawaupproret var en bra sak, motst\u00e5ndet under ockupationen, relationen till Sovjet och det polska kommunistpartiets agerande. Ett monument i Warszawa har br\u00e4nts ner upprepade g\u00e5nger f\u00f6r att fascister tyckte att det var lite f\u00f6r likt en HBTQ-symbol.<\/p>\n

Och jag tror att den komplexa relationen till f\u00f6rintelsen och andra v\u00e4rldskriget \u00e4r ett tecken p\u00e5 varf\u00f6r \u00c5sbrinks bok beh\u00f6vs. 1947 f\u00f6rs\u00f6ker inte bara att avmystifiera den historiska perioden direkt efter kriget. Den f\u00f6rs\u00f6ker ocks\u00e5 skildra hur man under perioden v\u00e4vde in historieber\u00e4ttandet i politiska och nationella intressen (vilket \u00e4r oundvikligt, historieber\u00e4ttande \u00e4r en v\u00e4v av politik).<\/p>\n

Hon skildrar en m\u00e5ngfald av parallella politiska h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp som skedde 1947, till exempel: indiska och palestinska koloniernas befrielse fr\u00e5n det brittiska imperiet och staterna som bildades, Marshallplanen och Warszawapaktens svar p\u00e5 planen, de judiska flyktingstr\u00f6mmarna efter f\u00f6rintelsen (d\u00e4r \u00c5sbrinks far \u00e4r bland de man f\u00e5r f\u00f6lja), r\u00e4ttsprocesserna mot de h\u00f6gt uppsatta nazister som \u00e5kte fast, flykten f\u00f6r de h\u00f6gt uppsatta nazister som kom undan. Och vi f\u00e5r f\u00f6lja Raphael Lemkin, som k\u00e4mpade med sina FN-kontakter f\u00f6r att etablera det tidigare oanv\u00e4nda juridiska begreppet \u201cfolkmord\u201d f\u00f6r det som han kallar \u201dett brott som saknar namn\u201d.<\/p>\n

Bara ett av de st\u00f6rre sp\u00e5ren \u00e4ger rum i Sverige, och det \u00e4r den svenska fascisten Per Engdahls ivriga arbete f\u00f6r att omorganisera den europeiska fascismen. Han spelar stor roll i att hj\u00e4lpa nazister fly till Argentina. Han producerar litteratur som ska f\u00e5 tillbaka fascismen p\u00e5 f\u00f6tter. Han ordnar konferenser f\u00f6r att f\u00e5 fascister fr\u00e5n hela Europa att samlas och enas om nya program och planer. Han skryter med att Malm\u00f6 \u00e4r en av f\u00e5 platser d\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r fascister att tr\u00e4ffas \u00f6ppet. R\u00f6relsen kring honom knyter band \u00f6ver hela Europa, och till exiltyskar i Argentina och med Muslimska br\u00f6draskapet.<\/p>\n

Och det f\u00e5r mig att t\u00e4nka p\u00e5 vilka kopplingar vi har till 1947. Hur m\u00e5nga vet vad deras sl\u00e4kter gjorde 1947? Hur m\u00e5nga vet p\u00e5 vilken sida ens sl\u00e4ktingar stod vid den tidpunkten? Hur m\u00e5nga vet om ens sl\u00e4kt st\u00f6rde fascistm\u00f6ten eller f\u00f6rsvarade de tyska trupptransporterna p\u00e5 svensk mark? Hur m\u00e5nga vet om deras sl\u00e4ktingar bokade resor till Argentina? N\u00e4r jag tr\u00e4ffar judar \u00e4r sl\u00e4ktens 1900-talshistoria ett vanligt samtals\u00e4mne n\u00e4r man l\u00e4r k\u00e4nna varandra (vilket \u00c5sbrink genom att skildra sin pappas \u00e5r ocks\u00e5 g\u00f6r) men jag h\u00f6r det s\u00e4llan diskuteras annars. Hade jag inte h\u00e4ngt med antifascister hade jag antagligen inte h\u00f6rt namnet Per Engdahl innan jag l\u00e4ste boken. Han \u00e4r inte s\u00e4rskilt inskriven i svensk historia och s\u00e4rskilt inte i svensk historieundervisning.<\/p>\n

Att avmystifiera en s\u00e5 komplex tidsperiod \u00e4r ocks\u00e5 viktigt f\u00f6r att v\u00e5r historieskrivning ofta tenderar att vara r\u00e4tt simpel. Antisemitismen i v\u00e5r tid och arvet fr\u00e5n Nazityskland \u00e4r inget undantag. Sven Lindqvists Utrota varenda j\u00e4vel s\u00e4tter f\u00f6rintelsen i ett historiskt perspektiv som f\u00f6rklarar hur ett s\u00e5dant folkmord kunde ske genom att g\u00e5 igenom hur tidigare folkmord kunde ske.<\/p>\n

P\u00e5 ett liknande s\u00e4tt f\u00f6rklarar \u00c5sbrink v\u00e4gen fr\u00e5n f\u00f6rintelsens skeende till att h\u00e4ndelsen skrevs in i v\u00e5r historia. Hon behandlar antisemitismen med en komplexitet som ofta inte anv\u00e4nds utanf\u00f6r det akademiska. Hon skildrar oviljan att ta emot judiska flyktingar och vilken roll det spelade i beslutet att skapa en judisk stat, och samtidigt vilket antisemitiskt v\u00e5ld skapandet av staten ledde till i Europa. Hon skildrar spelet kring vilka koncentrationsl\u00e4ger som uppm\u00e4rksammades och varf\u00f6r. Hon skildrar hur \u00f6verlevare 1947, var de \u00e4n befann sig \u2013 kvar i \u00d6steuropa, flydda till Storbritannien eller p\u00e5 v\u00e4g till Israel \u2013 behandlades p\u00e5 ett s\u00e4tt pr\u00e4glat av antisemitism.<\/p>\n

Det finns n\u00e5got intressant i hur \u00c5sbrink parallellt skildrar utbrytandet av kolonierna som blir Israel och Palestina och som blir Indien och Pakistan. Vad b\u00e5da processerna har gemensamt \u00e4r den likgiltighet till regionerna och inv\u00e5narna som pr\u00e4glade den brittiska politiken. Vad som skiljer dem \u00e5t \u00e4r vilka \u00e5terverkningar utbrytningarna har i v\u00e4st. B\u00e5de innan och efter utbrytandet av Israel och Palestina drabbades den judiska diasporan av det antisemitiska v\u00e5ld som legat latent sedan l\u00e5ngt innan f\u00f6rintelsen och som regelbundet aktiveras var judar \u00e4n bor.<\/p>\n

Med orden \u201cAldrig mer. Orden upprepas som fransarna p\u00e5 en b\u00f6nesjal, som om Gud finns\u201d (s. 20) knyter \u00c5sbrink an till den m\u00f6rka f\u00f6rst\u00e5else av teodic\u00e9problemet som f\u00f6rintelsen inneburit som \u00f6verlevaren Elie Wiesel sammanfattat i orden \u201cTo thank him [Gud] for Jerusalem and not question him for Treblinka is hypocrisy\u201d. Samtidigt knyter hon an till den frustrerande historief\u00f6rst\u00e5else som \u00e4r vanlig i v\u00e5r samtid, d\u00e4r vi l\u00e4r oss att st\u00e4ndigt prata om f\u00f6rintelsen i termer av \u201caldrig mer\u201d, men forts\u00e4tter att se nazistisk organisering i v\u00e5rt samh\u00e4lle som vilken politisk r\u00f6relse som helst.<\/p>\n

Den niv\u00e5n p\u00e5 bildspr\u00e5k och metaforer \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt n\u00e5got \u00c5sbrink imponerande nog lyckas h\u00e5lla genom boken. En metafor som l\u00f6per med hela boken \u00e4r den om urverket som poetiskt anv\u00e4nds f\u00f6r att prata om hur olika personer som skildras f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e4gga historien under sig och presentera den som de vill. Metaforen introduceras i beskrivningen av en framtida grundare till Muslimska br\u00f6draskapet med \u201cPojken l\u00e4rde sig hantverket ocks\u00e5 han. Att vistas i ett rum fullt av klockor g\u00f6r timmen till b\u00e5de v\u00e4n och fiende. Att plocka is\u00e4r ett ur, sk\u00e4rsk\u00e5da dess inre och sedan f\u00e5 tiden att \u00e5terg\u00e5 g\u00f6r den till en kraft m\u00f6jlig att beh\u00e4rska\u201d (s. 19)<\/p>\n

I boken skildras hur Raphael Lemkin k\u00e4mpar f\u00f6r att folkmordsdefinitionen ska inkludera attacker p\u00e5 minoriteter som s\u00e5dana: tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttningar, f\u00f6rbud mot spr\u00e5k, tv\u00e5ngsassimilering, men n\u00e4r folkmordsdefinitionen antas \u201dfinns det fysiska, biologiska d\u00f6dandet d\u00e4r men inte det kulturella.\u201d (s. 275) Det mordet p\u00e5 den judisk-europeiska jiddischkulturen som f\u00f6ljt med ashkenazi-judar i ett millennium m\u00e5ste erk\u00e4nnas. Jiddischkulturen \u00e4r ett otroligt rikt arv som inte bara ber\u00e4ttar en judisk historia utan ocks\u00e5 en historia om \u00f6steuropeisk lant- och arbetarhistoria, med sitt blandspr\u00e5k, med sin arbetarr\u00f6relsehistoria genom Bund och genom sin litter\u00e4ra tradition.<\/p>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att l\u00e4sa f\u00f6rintelsepoesi som Katzenelsons epos Dos lid funem oisgehargetn jidishn folk (s\u00e5ngen om det utpl\u00e5nade judiska folket) utan att st\u00e4mma in i de r\u00f6ster som beskrivit det som om\u00f6jligt eller barbariskt att skriva poesi efter f\u00f6rintelsen. Men n\u00e4r Nelly Sachs \u2013 som skildras i boken \u2013 skrev poesi menade man ist\u00e4llet att hennes poesi bevisar n\u00f6dv\u00e4ndigheten i att skriva poesi efter f\u00f6rintelsen.<\/p>\n

Man f\u00e5r i boken ocks\u00e5 f\u00f6lja Paul Celan som trots sin m\u00e5ngspr\u00e5kighet v\u00e4ljer att skriva dikter efter f\u00f6rintelsen p\u00e5 m\u00f6rdarnas spr\u00e5k, tyska. \u00c5sbrink beskriver valet som att han \u201ckastar om orden f\u00f6r att kunna bo kvar i det. Sm\u00e4rtan best\u00e5r men han m\u00e5ste finna andra s\u00e4tt att uttrycka den\u201d (s. 268) och \u201catt de gamla orden m\u00e5ste ges ny betydelse, annars har allt ont gjort ont f\u00f6rg\u00e4ves.\u201d (s. 268) Det \u00e4r tre f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till den judiska kulturens pr\u00e4gel som alla \u00e4r intressanta.<\/p>\n

Men samtidigt som erk\u00e4nner f\u00f6rintelsens konsekvenser f\u00f6r jiddischkulturen f\u00e5r vi inte gl\u00f6mma att jiddisch som spr\u00e5k och som kultur lever och v\u00e4xer. Den talas p\u00e5 de nya platser judar flydde till och \u00e4r modern kultur bland m\u00e5nga andra. Folkmordet lyckades inte helt, varken p\u00e5 folket eller p\u00e5 kulturen. En historia fr\u00e5n Tisha b\u2019av och f\u00f6rst\u00f6relsen av det andra templet som b\u00f6r tas upp \u00e4r den om Yohanan ben Zakkai, den l\u00e4rde jude som enligt traditionen lyckades fly Jerusalem under den romerska bel\u00e4gringen, och lyckades se till att judiska l\u00e4rda och viktiga judiska skrifter r\u00e4ddades. P\u00e5 ett liknande s\u00e4tt r\u00e4ddades Katzenelsons epos ur l\u00e4gret hann satt i och kunde publiceras efter f\u00f6rintelsen. N\u00e4r jag skriver den v\u00e4v som \u00e4r 1900-talshistoria \u00e4r det det svaret jag vill ge. Katzenelson hade fel i sin titel.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Elisabeth \u00c5sbrinks bok 1947 f\u00f6ljer parallellt flera av de viktiga politiska och kulturella h\u00e4ndelserna \u00e5r 1947, i en ber\u00e4ttande form, kretsandes kring n\u00e5gra personer som var viktiga f\u00f6r \u00e5ret. Jag l\u00e4ser det mesta av den kring Tisha b\u2019av, \u00e5ttonde Av, en dag som i den judiska kalendern \u00e4r utn\u00e4mnd fastedag. Ursprungligen fastas det f\u00f6r att […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-16","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-dagens-seglora"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":256,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16\/revisions\/256"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}