Vad g\u00f6r man n\u00e4r statens s\u00e4rbehandling av en grupp har blivit s\u00e5 mycket av en vana att utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r b\u00e5de myndigheter och gruppen i fr\u00e5ga \u00e4r att staten ska negativt s\u00e4rbehandla gruppen? S\u00e5 har det varit f\u00f6r jiddischtalare och p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den ocks\u00e5 f\u00f6r romani chib-talare sedan spr\u00e5ken antogs som nationella minoritetsspr\u00e5k f\u00f6r \u00f6ver 20 \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n
I b\u00e5de f\u00f6rslag och genomf\u00f6rande av statliga beslut verkar utg\u00e5ngspunkten vara att negativt s\u00e4rbehandla jiddisch, och inom den talande gruppen \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 staten ofta d\u00e4refter. Det \u00e4r nog ingen som \u00e4r n\u00f6jd med hur minoritets- och minoritetsspr\u00e5kspolitiken fungerar i Sverige, men jag tror att jiddischtalare har s\u00e4rskild anledning att vara missn\u00f6jda.<\/p>\n\n\n\n
Jag talar jiddisch<\/strong>, spelar teater p\u00e5 spr\u00e5ket, l\u00e4ser, skriver och diskuterar p\u00e5 spr\u00e5ket. Jag \u00e4r med och driver Sveriges Jiddischf\u00f6rbund och n\u00e5gra av f\u00f6reningarna i f\u00f6rbundet. Spr\u00e5ket \u00e4r f\u00f6r viktigt f\u00f6r m\u00e5nga som till exempel sl\u00e4ktarv, identitetsmark\u00f6r, nyckel till mycket av den stora europeisk-judiska kulturskatten. Jag talar det regelbundet b\u00e5de hemma och i synagogan. Sverige ansl\u00f6t sig 1999 till Europar\u00e5dets ramkonvention om skydd och fr\u00e4mjande av nationella minoritetsspr\u00e5k, och sedan dess har Sverige p\u00e5 pappret haft fem nationella minoritetsspr\u00e5k, varav ett \u00e4r just jiddisch.<\/p>\n\n\n\n Sverige ansl\u00f6t<\/strong> sig 1999 till Europar\u00e5dets ramkonvention om skydd och fr\u00e4mjande av nationella minoritetsspr\u00e5k, och sedan dess har Sverige p\u00e5 pappret haft fem nationella minoritetsspr\u00e5k, varav ett \u00e4r jiddisch. \u00c4ven om detta ger talare vissa r\u00e4ttigheter \u00e4r skyddet och fr\u00e4mjandet p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt prim\u00e4rt till f\u00f6r spr\u00e5kets bevarande och inte talarna personligen. Minoritets- och minoritetspr\u00e5kspolitiken sk\u00f6ts i praktiken till stor del av de s\u00e5 kallade f\u00f6rvaltningsomr\u00e5dena.<\/p>\n\n\n\n Vissa kommuner och landsting d\u00e4r en minoritet bor eller ett minoritetsspr\u00e5k talas i h\u00f6g grad har kunnat bli f\u00f6rvaltningsomr\u00e5de f\u00f6r det spr\u00e5ket. De har d\u00e5 f\u00e5tt extra finansiering tilldelat, mot att de tagit ett h\u00f6gre ansvar f\u00f6r detta skydd och fr\u00e4mjande. H\u00e4r uppst\u00e5r det f\u00f6rsta problemet. Tv\u00e5 av de fem spr\u00e5ken \u2013 jiddisch och romani chib \u2013 f\u00e5r enligt lag inte ha n\u00e5gra f\u00f6rvaltningsomr\u00e5den. Allts\u00e5 finns det inte m\u00f6jlighet f\u00f6r n\u00e5gra kommuner och landsting att t\u00e4cka kostnaderna f\u00f6r minoritetsspr\u00e5kspolitiska insatser f\u00f6r de tv\u00e5 spr\u00e5ken.<\/p>\n\n\n\n D\u00e5 t\u00e4nker man sig kanske att staten skulle ta ett st\u00f6rre centralt ansvar f\u00f6r att skydda och fr\u00e4mja jiddisch som spr\u00e5k. Nej, i s\u00e4ndningstillst\u00e5ndet d\u00e4r riksdagen beslutar om public service-bolagens uppdrag l\u00e4ggs kraven p\u00e5 jiddischutbud alltid p\u00e5 l\u00e4gre niv\u00e5er \u00e4n de andra spr\u00e5ken, ofta utan n\u00e5gon l\u00e4gstaniv\u00e5. 2012 beslutades att ge fyra h\u00f6gskolor uppdrag att utbilda modersm\u00e5lsl\u00e4rare i fyra nationella minoritetsspr\u00e5k \u2013 alla utom jiddisch.<\/p>\n\n\n\n Trots att jiddisch \u00e4r ett stort spr\u00e5k som talas av miljoner och har en levande bokutgivning \u00e4r biblioteksresurserna underm\u00e5liga. I SOU 2017:60 N\u00e4sta Stegutv\u00e4rderar Lennart Rohdin den svenska minoritets- och minoritetspr\u00e5kspolitiken och \u00e4gnar ett helt s\u00e4rskilt avsnitt (12.4) \u00e5t den negativa s\u00e4rbehandlingen av jiddisch fr\u00e5n statligt h\u00e5ll. Han konstaterar ocks\u00e5 att denna s\u00e4rbehandling sker trots att ingen av de faktiska lagar Sverige stiftat om minoritetsspr\u00e5kens skydd ger n\u00e5gon grund f\u00f6r att behandla jiddisch s\u00e4mre.<\/p>\n\n\n\n Nu har en \u00e4nnu<\/strong> en generation v\u00e4xt upp sedan jiddisch antogs som nationellt minoritetsspr\u00e5k, med knappa m\u00f6jligheter till offentligt st\u00f6d f\u00f6r att l\u00e4ra sig spr\u00e5ket under uppv\u00e4xten. En generation \u00e4ldre har f\u00e5tt d\u00f6 med knappa m\u00f6jligheter till offentligt st\u00f6d f\u00f6r att f\u00e5 leva sina sista \u00e5r med spr\u00e5ket och kulturen. Trots att b\u00e5de gamla och unga talare har r\u00e4tt till sitt spr\u00e5k. F\u00e5 orkar beg\u00e4ra st\u00f6d, f\u00e5 inom det offentliga verkar veta vilket ansvar man har gentemot den talande gruppen, m\u00e5nga rycker p\u00e5 axlarna och s\u00e4ger att spr\u00e5ket \u00e4nd\u00e5 har s\u00e5 f\u00e5 talare i Sverige.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r antagligen inte sant. Den judiska tidningen Tablet har skrivit om att Sverige \u00e4r \u201dthe epicenter of Yiddish children\u2019s media\u201d. Det finns inga p\u00e5litliga r\u00e4kningar, men antagligen finns n\u00e5gra tusen talare i Sverige. Och \u00e4ven om vi skulle vara f\u00e5 borde det bara vara ett argument f\u00f6r starkare offentliga \u00e5tg\u00e4rder. Ju mer hotat spr\u00e5ket \u00e4r, desto viktigare \u00e4r det att man agerar f\u00f6r att st\u00e4rka spr\u00e5ket.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r Isaac Bashevis Singer<\/strong> vann Nobelpriset i litteratur ber\u00e4ttade han att n\u00e4r folk fr\u00e5gar honom varf\u00f6r han skriver p\u00e5 ett d\u00f6ende spr\u00e5k j\u00e4mf\u00f6rde han jiddisch med ett sp\u00f6ke. Som ett sp\u00f6ke kommer jiddischtalare att forts\u00e4tta hems\u00f6ka svensk politik tills vi f\u00e5r de r\u00e4ttigheter staten lovat oss.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vad g\u00f6r man n\u00e4r statens s\u00e4rbehandling av en grupp har blivit s\u00e5 mycket av en vana att utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r b\u00e5de myndigheter och gruppen i fr\u00e5ga \u00e4r att staten ska negativt s\u00e4rbehandla gruppen? S\u00e5 har det varit f\u00f6r jiddischtalare och p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den ocks\u00e5 f\u00f6r romani chib-talare sedan spr\u00e5ken antogs som nationella minoritetsspr\u00e5k f\u00f6r \u00f6ver 20 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-154","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbetaren"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/154","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=154"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/154\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":155,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/154\/revisions\/155"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=154"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=154"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=154"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}