I Andra Mosebok \u00e5terges Bibelns och kanske historiens f\u00f6rsta skildring av civil olydnad. Tv\u00e5 namngivna kvinnor, Shifra och Pua, beordras att m\u00f6rda alla gossebarn som f\u00f6ds bland det f\u00f6rslavade hebreiska folket. Inte bara v\u00e4grar de g\u00f6ra det, de ljuger ocks\u00e5 f\u00f6r farao f\u00f6r att komma undan med det. Det \u00e4r inte vem som helst som skulle v\u00e5ga b\u00e5de trotsa och ljuga f\u00f6r en maktfullkomlig farao \u2013 och de har hela tiden valet att forts\u00e4tta med sitt jobb som vanligt \u2013 men de v\u00e4ljer att g\u00f6ra det.<\/p>\n\n\n\n
Kapitalismen<\/strong>, likt slavsamh\u00e4llet, \u00e4r ett samh\u00e4llsprojekt som bygger p\u00e5 lydnad. I toppen \u00e4r de som har makt. Vissa har makt att leda och f\u00f6rdela arbetet, vissa har makt att best\u00e4mma hur samh\u00e4llets resurser ska f\u00f6rdelas, vissa har makt att best\u00e4mma vilka som ska bedriva krig och vilka de ska bedrivas mot. F\u00f6r de allra flesta \u00e5terst\u00e5r det bara att lyda.<\/p>\n\n\n\n Historiskt har det, tack och lov, funnits m\u00e5nga tillf\u00e4llen d\u00e4r folk v\u00e4grat lyda. Anledningarna har varit olika. Ibland har m\u00e5let med strejker, strids\u00e5tg\u00e4rder och annan olydnad varit de vi brukar t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4r vi t\u00e4nker p\u00e5 strejker: ett egenintresse f\u00f6r den delen av klassen som strider, att f\u00e5 b\u00e4ttre f\u00f6rhandlingsutrymme mot kapitalet man lyder n\u00e4r man arbetar.<\/p>\n\n\n\n Men ofta<\/strong> \u00e4r det av andra sk\u00e4l. I maj i \u00e5r kallade hamnarbetare i Italien till strejk och demonstrationer n\u00e4r de ins\u00e5g att deras hamn anv\u00e4ndes f\u00f6r att lasta vapen till det brutala kriget mot Jemen. De deklarerade \u201dhamnar st\u00e4ngda f\u00f6r krig, \u00f6ppna f\u00f6r m\u00e4nniskor\u201d och ber\u00e4ttade f\u00f6r omv\u00e4rlden vad som h\u00e4nde. Strejken s\u00e5g till slut till att skeppet fick l\u00e4mna hamnen utan sin last.<\/p>\n\n\n\n Vi har sett det de senaste \u00e5ren n\u00e4r skolelever har strejkat f\u00f6r klasskamrater under hot om deportation och n\u00e4r de strejkat mot rovdriften p\u00e5 klimatet om fredagarna, och n\u00e4r det skolstrejkades mot Irakkriget. Vi s\u00e5g det n\u00e4r syndikalistiska bussf\u00f6rare v\u00e4grade k\u00f6ra bussar med fascistpropaganda. 1902 storstrejkades det i Sverige f\u00f6r inf\u00f6randet av allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt. N\u00e4r matroserna i Kiel i slutet av f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget begick myteri var det samma olydnad som lyste igenom. Listan kan g\u00f6ras l\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n Ur ett egenintressesperspektiv<\/strong> \u00e4r det inte alltid tydligt varf\u00f6r arbetare strejkar. Det \u00e4r ofta en stor ekonomisk risk. Det \u00e4r resurskr\u00e4vande b\u00e5de f\u00f6r individen och arbetaren. Och man beh\u00f6ver st\u00e5 ut med all propaganda fr\u00e5n motst\u00e5ndarsidan. En del av f\u00f6rklaringen kan kanske hittas hos Hannah Arendt. I The Human Condition delar hon upp m\u00e4nsklig verksamhet i tre typer: arbete, tillverkning och handlande (labor, work och action i original).<\/p>\n\n\n\n Arbete och tillverkning kan ske och sker ofta av antingen n\u00f6dv\u00e4ndighet \u2013 som hush\u00e5llsarbetet \u2013 eller f\u00f6r en chef som best\u00e4mmer \u00f6ver oss. Men handlandet, som hon framh\u00f6ll som det mest efterstr\u00e4vansv\u00e4rda tillst\u00e5ndet, \u00e4r n\u00e4r vi agerar politiskt, n\u00e4r vi blir subjekt med reflektion, vilja och frihet. N\u00e4r vi handlar \u00e4r det inte egenintresse som styr oss \u2013 varken v\u00e5rt eget eller kapital\u00e4garens \u2013 utan vi agerar som fria m\u00e4nniskor som vill bygga en b\u00e4ttre v\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n Emot det<\/strong> idealet st\u00e5r, s\u00e5klart, lydnaden. I ett samh\u00e4lle som bygger p\u00e5 att de stora massorna tillbringar merparten av sin dag lydandes kan dessa stora massor s\u00e5klart aldrig agera i Arendtsk mening. Vi har alla olika m\u00e4ngd valfrihet i v\u00e5rt arbete.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r vissa sliter med repetitiva sysslor hela dagen \u00e4r vissa relativt fria att under ansvar utforma sin arbetsprodukt. Men vi g\u00f6r den fortfarande p\u00e5 uppdrag av n\u00e5gon annan som befaller oss, och dennes order styrs vanligtvis av n\u00e5gon bolagsst\u00e4mmas vinstintresse eller eget, eller under lydnad gentemot staten. De styrande agerar i regel inte heller i Arendsk mening. Vi agerar alla som objekt f\u00f6r n\u00e5got \u00f6verordnat i en v\u00e4loljad kapitalstyrd ekonomi.<\/p>\n\n\n\n Vad som h\u00e4nde<\/strong> n\u00e4r hamnarbetarna v\u00e4grade lasta vapen till Jemen var att de valde agerandet ist\u00e4llet f\u00f6r lydnaden. De visste att deras \u00f6verordnade gjorde n\u00e5got mycket fel och de visste att de, likt arbetare oftast har, hade makten att avbryta vad de \u00f6verordnade f\u00f6rs\u00f6kte g\u00f6ra, om \u00e4n under ett reellt hot om bestraffning.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r v\u00e4rt att p\u00e5peka vikten av vad hamnarbetarna visade: en tillr\u00e4cklig m\u00e4ngd arbetare kan alltid stoppa ett beslut fattat av \u00f6verordnade. Det \u00e4r ofattbart att den grundl\u00e4ggande r\u00e4tten h\u00e5ller p\u00e5 att avskaffas i Sverige. Det \u00e4r ett f\u00f6rv\u00e4grande av m\u00e4nniskov\u00e4rde att ta r\u00e4tten att f\u00e5 agera politiskt fr\u00e5n folk.<\/p>\n\n\n\n Men framf\u00f6r allt<\/strong> \u00e4r det ett reellt hot mot demokratin. Demokratin bygger inte i grunden p\u00e5 att folk g\u00e5r och r\u00f6star var fj\u00e4rde \u00e5r, utan den bygger p\u00e5 engagemang genom hela mandatperioderna d\u00e4r folk organiserar sig tillsammans f\u00f6r att driva f\u00f6reningar, diskutera, agitera och k\u00e4mpa f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4llet till det b\u00e4ttre. En viss del av den demokratiska processen sk\u00f6ts av partisystemet genom partim\u00f6tena, men inte genom r\u00f6standet. R\u00f6standet \u00e4r i b\u00e4sta fall ett s\u00e4tt att ta tempen p\u00e5 folks \u00e5sikter.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r \u00e4r det kanske som tydligast hur kapitalismen och demokratin g\u00e5r stick i st\u00e4v med varandra. Kapitalismen beh\u00f6ver ett folk som lyder. Demokratin beh\u00f6ver ett folk som t\u00e4nker, diskuterar och handlar. Riksdagen har med beslutet att upph\u00e4va strejkr\u00e4tten valt sida. Och vi kommer att v\u00e4lja sida n\u00e4r vi, likt de som g\u00e5tt f\u00f6re oss, strejkar \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I Andra Mosebok \u00e5terges Bibelns och kanske historiens f\u00f6rsta skildring av civil olydnad. Tv\u00e5 namngivna kvinnor, Shifra och Pua, beordras att m\u00f6rda alla gossebarn som f\u00f6ds bland det f\u00f6rslavade hebreiska folket. Inte bara v\u00e4grar de g\u00f6ra det, de ljuger ocks\u00e5 f\u00f6r farao f\u00f6r att komma undan med det. Det \u00e4r inte vem som helst som […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-144","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbetaren"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/144","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=144"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/144\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":145,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/144\/revisions\/145"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=144"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=144"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=144"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}