{"id":124,"date":"2023-08-20T17:09:00","date_gmt":"2023-08-20T17:09:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/?p=124"},"modified":"2026-01-11T17:10:57","modified_gmt":"2026-01-11T17:10:57","slug":"israel-palestina-malet-ar-att-minnas-gemensamt-for-att-kunna-glomma","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/flamman\/israel-palestina-malet-ar-att-minnas-gemensamt-for-att-kunna-glomma\/","title":{"rendered":"Israel-Palestina: M\u00e5let \u00e4r att minnas gemensamt \u2013 f\u00f6r att kunna gl\u00f6mma"},"content":{"rendered":"\n

Den israeliske filosofen Omri Boehm f\u00f6rs\u00f6ker men misslyckas med att r\u00e4dda dr\u00f6mmen om en liberal sionism. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r “Haifarepubliken”, som nu finns i svensk \u00f6vers\u00e4ttning, intressant l\u00e4sning.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Protesterna mot inskr\u00e4nkningarna i den israeliska demokratin blir st\u00f6rre och antalet demonstranter r\u00e4knas nu i sexsiffriga tal. Men fr\u00e5gan \u00e4r vilken demokrati man vill tillbaka till. \u00c4r krisen regeringspartiernas fel, eller bygger de vidare p\u00e5 antidemokratiska str\u00f6mningar som redan tidigare funnits i ett samh\u00e4lle som internaliserat id\u00e9n att det enda s\u00e4ttet att leva i fred \u00e4r att milit\u00e4rt kontrollera det palestinska folk man lever j\u00e4msides med, i st\u00e4llet f\u00f6r att g\u00f6ra dem till en del av demokratin.<\/p>\n\n\n\n

Utg\u00e5ngspunkten i den israeliske, numera New York-baserade filosofen Omri Boehms Haifarepubliken<\/em>, f\u00f6rra \u00e5ret utkommen p\u00e5 svenska, \u00e4r att det saknas en reell parlamentarisk opposition mot den h\u00f6gernationella koalitionen. I det h\u00e4r l\u00e4get kommer valet d\u00e4rf\u00f6r att st\u00e5 mellan v\u00e4nsterns \u201dapartheid med ett m\u00e4nskligt ansikte\u201d och den radikaliserade h\u00f6gerns etniskt rena enstatsl\u00f6sning. Den sv\u00e5ra fr\u00e5gan \u00e4r inte hur en demokratisk och r\u00e4ttvis enstatsl\u00f6sning skulle kunna se ut, utan hur man skapar ett gemensamt folk som st\u00f6djer den binationella stat som Boehm sj\u00e4lv f\u00f6respr\u00e5kar.<\/p>\n\n\n\n

Han fokuserar p\u00e5 <\/strong>vikten av minne och h\u00e4nvisar till fransk historia. Minnet av Frankrikes blodiga konflikter mellan katoliker och protestanter varierar inte beroende p\u00e5 om man sj\u00e4lv \u00e4r katolik eller protestant, utan man minns den som n\u00e5got som helt enkelt h\u00e4nde Frankrike. Konflikterna bevaras inte i det kollektiva minnet som ett definierande trauma, utan som historia. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan man ur flera olika minnen skapa ett gemensamt. Man minns f\u00f6r att kunna gl\u00f6mma.<\/p>\n\n\n\n

Det ena av de minnen Boehm utg\u00e5r ifr\u00e5n \u00e4r det av Nakban, den enorma folkf\u00f6rdrivningen och morden i samband med 1948 \u00e5rs arabisk-israeliska krig och staten Israels bildande. Man kan s\u00e4ga att minnet av Nakban p\u00e5 den israeliska sidan \u00e4r minst sagt bristf\u00e4lligt. De f\u00e5 israeliska historiker som talar om Nakban som en f\u00f6rdrivning och inte, som den statliga versionen menar, att araberna l\u00e4mnade sina hem frivilligt f\u00f6r att bo i flyktingl\u00e4ger, klumpas i Israel ihop under det misst\u00e4nkligg\u00f6rande begreppet \u201dde nya historikerna\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Det andra minnet <\/strong>f\u00f6rfattaren knyter an till \u00e4r det som definierat en stor del av den israeliska befolkningens flykt till landet: F\u00f6rintelsen. I Israel \u00e4r F\u00f6rintelsen levande, men inte som minne utan som trauma. Man minns det p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r det om\u00f6jligt att placera i historien. Det p\u00e5minner oss om den \u201dhistoriens \u00e4ngel\u201d Walter Benjamin skriver om i sina historiefilosofiska teser. \u201dHans ansikte [\u00e4r] v\u00e4nt mot det f\u00f6rflutna. D\u00e4r vi ser ett h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp, ser han en enda katastrof som kontinuerligt samlar spillror och kastar framf\u00f6r hans f\u00f6tter. \u00c4ngeln vill stanna, v\u00e4cka de d\u00f6da till liv, och g\u00f6ra helt det som slagits s\u00f6nder\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\n

F\u00f6r att g\u00e5 vidare m\u00e5ste vi f\u00f6rst b\u00e5de institutionalisera minnena gemensamt, och konsekvenserna p\u00e5 allvar.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Men det \u00e4r om\u00f6jligt att \u201dg\u00e5 bakl\u00e4nges\u201d likt historiens \u00e4ngel. Ett trauma som F\u00f6rintelsen blir d\u00e4rf\u00f6r i st\u00e4llet n\u00e4rvarande i ens egen samtid, n\u00e5got man st\u00e4ndigt f\u00f6rs\u00f6ker korrigera. F\u00f6rintelsen blir det nationella trauma som andra trauman m\u00e4ts mot och j\u00e4mf\u00f6rs med, och ett s\u00e5r som definierar ett vi och ett de. Vi kan minnas hur Netanyahu offentligt spridit myten om att Hitler egentligen inte ville m\u00f6rda judarna, men att Jerusalems muslimska religi\u00f6sa ledare \u00f6vertalade honom, eller Netanyahus p\u00e5st\u00e5ende att \u201d\u00e5ret \u00e4r 1938 och Iran \u00e4r Tyskland\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Boehm p\u00e5minner om<\/strong> den chock det var f\u00f6r det israeliska samh\u00e4llet n\u00e4r den arabiska ledaren f\u00f6r det multietniska partiet F\u00f6renade listan, Ahmed Tibi, h\u00f6ll ett minnestal \u00f6ver F\u00f6rintelsen i Knesset. Det s\u00e5gs av m\u00e5nga som skandal\u00f6st, eftersom det inte var \u201dhans\u201d minne. Responsen borde ha varit den motsatta. Genom att minnas med sina judiska landsm\u00e4n kunde Tibi upph\u00f6ja minnet till n\u00e5got som skapar band mellan folken.<\/p>\n\n\n\n

En sak \u00e4r dock s\u00e4ker, enligt Boehm: F\u00f6r att g\u00e5 vidare m\u00e5ste vi f\u00f6rst b\u00e5de institutionalisera minnena gemensamt, och konsekvenserna p\u00e5 allvar. Fungerande institutionalisering kr\u00e4ver \u00e5teruppr\u00e4ttande av offren och uppkomna skador. Att ta konsekvenserna av Nakban seri\u00f6st kr\u00e4ver n\u00e5gra saker, framf\u00f6r allt r\u00e4tten till \u00e5terv\u00e4ndande f\u00f6r alla flyktingar. H\u00e4r f\u00f6resl\u00e5r Boehm ett gemensamt r\u00e5d med j\u00e4mb\u00f6rdig representation av palestinier och israeler som f\u00f6rfogar \u00f6ver b\u00e5de r\u00e4tten till judisk invandring enligt den israeliska \u00e5terv\u00e4ndandelagen och den palestinska r\u00e4tten till \u00e5terv\u00e4ndande.<\/p>\n\n\n\n

Det beh\u00f6vs ocks\u00e5<\/strong> full j\u00e4mlikhet i hela landet, oavsett vilken grupp man tillh\u00f6r. Det g\u00e4ller r\u00f6stande, r\u00e4ttskipning, beslutsfattande och annan fr\u00e5nvaro av diskriminering. \u00c4ven om landet delas upp i tv\u00e5 delstater, m\u00e5ste en demokratisk federation s\u00e4kerst\u00e4lla den j\u00e4mlikheten. Full r\u00f6relse- och bos\u00e4ttningsfrihet m\u00e5ste ocks\u00e5 g\u00e4lla i hela landet, oavsett vilken etnicitet man tillh\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Boehms annars mycket intressanta bok verkar vara skriven utifr\u00e5n det nostalgiska projektet att r\u00e4dda begreppet \u201dliberal sionism\u201d. Boehm menar att det finns en konflikt mellan liberalismen och etnostaten, eftersom \u201dden liberala sionismens liberalism alltid har beh\u00f6vt sammanj\u00e4mkas med en osund etnisk distinktion\u201d. Boehm verkar falla i den klassiska f\u00e4llan att blanda ihop demokrati med liberalism.<\/p>\n\n\n\n

De fenomen Boehm menar att den liberala sionismen i dag k\u00e4mpar med \u2013 lika r\u00f6str\u00e4tt, likhet inf\u00f6r lag och stat, r\u00e4tten att inte bli diskriminerad \u2013 \u00e4r inte liberala arv. Det k\u00e4mpades till oss av demokrater och folkr\u00f6relser, d\u00e4r den socialistiska arbetarr\u00f6relsen var en extremt viktig drivkraft. Etnostatens motsats \u00e4r inte liberalismen, utan demokratin. Det ser vi p\u00e5 hur eftersatta fr\u00e5gorna \u00e4r i liberalismens h\u00f6gborg \u2013 USA.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt \u00e4r Boehms <\/strong>bok b\u00e5de en utstr\u00e4ckt hand till den p\u00e5g\u00e5ende stora demokratir\u00f6relse som f\u00f6rs\u00f6ker r\u00e4dda Israel fr\u00e5n nationalistisk despoti, och en pekpinne till de ledare som tror att man kan etablera en monoetnisk demokrati. Demokrati och fred beh\u00f6ver byggas gemensamt.<\/p>\n\n\n\n

Boehm g\u00f6r ocks\u00e5 en nostalgisk l\u00e4sning av sionismens grundk\u00e4llor d\u00e4r han \u2013 vad jag kan avg\u00f6ra korrekt och f\u00f6rtj\u00e4nstfullt \u2013 menar att de ursprungliga sionisterna inte var s\u00e4rskilt intresserade av en suver\u00e4n nationalstat. De var intresserade av ett autonomt judiskt samh\u00e4lle inom en st\u00f6rre stat (eller till och med inom det Osmanska imperiet).<\/p>\n\n\n\n

Det kanske \u00e4r fint att han f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4tta sionismen i ett b\u00e4ttre ljus, men det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r mig att f\u00f6rst\u00e5 vilken b\u00e4ring det har f\u00f6r dagens \u201drealsionism\u201d, det vill s\u00e4ga st\u00f6det f\u00f6r den israeliska stat som existerar i dag. Det \u00e4r \u00e4nnu sv\u00e5rare f\u00f6r mig personligen att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r man \u00f6ver huvud taget ska omfamna sionismens k\u00e4rna: id\u00e9n om att judar b\u00f6r bo i Israel. Mitt liv \u00e4r b\u00e4ttre, b\u00e5de materiellt och andligt, h\u00e4r i Sverige. Jag dr\u00f6mmer mycket hellre om demokratiska, m\u00e5ngkulturella samh\u00e4llen d\u00e4r vi bor \u00e4n om att vi ska flytta.<\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r inte gl\u00f6mma <\/strong>att nazismen inte bara m\u00f6rdade miljontals judar, utan \u00e4ven tog ifr\u00e5n oss samh\u00e4llen som aldrig kommit tillbaka igen. Fl\u00e4ckar av \u00d6steuropa var i princip lika judiska till befolkningen som Israel och Palestina \u00e4r i dag, s\u00e4rskilt i st\u00e4derna, men i ett m\u00e5ngkulturellt samh\u00e4lle snarare \u00e4n en judisk etnostat. Vi f\u00e5r inte heller gl\u00f6mma de dr\u00f6mmar om och r\u00f6relser f\u00f6r judisk autonomi i l\u00e4nderna vi bodde i som fanns d\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi minns politiskt beh\u00f6ver vi inte tr\u00e5na efter just det f\u00f6rromerska israelitiska kungariket som centret f\u00f6r v\u00e5r nostalgi \u2013 som sionismen g\u00f6r. I st\u00e4llet kan vi dr\u00f6mma om m\u00e5ngkulturella samh\u00e4llen som det \u00d6steuropa d\u00e4r judendomens moderna inriktningar s\u00e5g sitt ljus, det moriska Spanien eller Egypten d\u00e4r de stora medeltida rabbinerna levde och verkade, eller det Babylon d\u00e4r v\u00e5r Talmud skrevs. Vi kan dr\u00f6mma om det i Israel och Palestina, s\u00e5v\u00e4l som d\u00e4r vi bor. Det kanske k\u00e4nns l\u00e5ngt borta i det rasistiska samh\u00e4lle vi lever i, men som sionismens fader Teodor Herzl sj\u00e4lv sade: Om du vill det, s\u00e5 \u00e4r det ingen dr\u00f6m.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den israeliske filosofen Omri Boehm f\u00f6rs\u00f6ker men misslyckas med att r\u00e4dda dr\u00f6mmen om en liberal sionism. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r “Haifarepubliken”, som nu finns i svensk \u00f6vers\u00e4ttning, intressant l\u00e4sning. Protesterna mot inskr\u00e4nkningarna i den israeliska demokratin blir st\u00f6rre och antalet demonstranter r\u00e4knas nu i sexsiffriga tal. Men fr\u00e5gan \u00e4r vilken demokrati man vill tillbaka till. \u00c4r krisen […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-124","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-flamman"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/124","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=124"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/124\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":125,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/124\/revisions\/125"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=124"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=124"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=124"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}