{"id":12,"date":"2019-02-20T11:11:33","date_gmt":"2019-02-20T11:11:33","guid":{"rendered":"https:\/\/copyisright.se\/?p=12"},"modified":"2026-01-11T17:21:00","modified_gmt":"2026-01-11T17:21:00","slug":"vem-ska-fa-rosta","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/arbetaren\/vem-ska-fa-rosta\/","title":{"rendered":"Vem ska f\u00e5 r\u00f6sta? (Arbetaren)"},"content":{"rendered":"
\n

Varf\u00f6r \u00e4r vi s\u00e5 besatta av konceptet \u201dallm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt\u201d n\u00e4r vi inte ens verkar kunna best\u00e4mma oss f\u00f6r vad det betyder? Utan diskussioner om vad demokratin \u00e4r till f\u00f6r och hur den b\u00e4st g\u00f6rs blir den bara en tom ritual som uppr\u00e4tth\u00e5ller status quo.<\/p>\n

\n
SIGNERAT<\/span><\/div>\n

\"\"

\n
Sverigedemokraterna vid en demonstration 1991, innan partiets politiska fasad hade putsats. \u201dVissa stater b\u00f6rjar systematisera att l\u00e5ta g\u00e4starbetare och pappersl\u00f6sa slita i landet f\u00f6r skitvillkor medan \u00f6vre skikt har medborgarskap som inte bara ger dem r\u00f6str\u00e4tt utan ocks\u00e5 sociala och politiska r\u00e4ttigheter\u201d, skriver Isak Gerson.<\/div>\n
Foto: Claudio Bresciani\/TT<\/div>\n<\/figcaption><\/figure>\n<\/header>\n
\n

Den senaste tiden har vi haft en debatt om inf\u00f6randet av allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt, med anledning av att r\u00f6str\u00e4tten utstr\u00e4cktes till kvinnor f\u00f6r hundra \u00e5r sedan. Debatten har handlat om n\u00e4r inf\u00f6randet av allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt egentligen skedde.<\/p>\n

\"\"
\n
\nTEXT | Isak Gerson<\/strong><\/div>\n

Lyckligt nog f\u00f6r den festsugne \u00e4r det en fr\u00e5ga med v\u00e4ldigt m\u00e5nga svar. Ett par f\u00f6rslag p\u00e5 \u00e5rtal att fira i kronologisk ordning: 1909 inf\u00f6rdes allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r m\u00e4n, 1919 inf\u00f6rdes allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r kvinnor, 1922 fick m\u00e4n som ej gjort v\u00e4rnplikt r\u00f6sta, 1937 fick f\u00e4ngelseinterner r\u00f6sta, 1945 fick \u00e4ven de med underst\u00f6d fr\u00e5n fattigv\u00e5rden eller i personlig konkurs r\u00f6sta, 1959 fick romer r\u00f6sta, 1968 fick utlandsboende medborgare r\u00f6sta, 1974 fick kungafamiljen r\u00f6sta, 1975 fick invandrare som varit folkbokf\u00f6rda i fem \u00e5r r\u00f6sta i lokala val men ej till riksdagen och 1989 fick \u00e4ven de som tidigare \u201domyndigf\u00f6rklarats\u201d r\u00f6sta. Ut\u00f6ver det har vi flera r\u00f6str\u00e4tts\u00e5lderss\u00e4nkningar: 1945, 1965, 1969, 1975.<\/p>\n

S\u00e5 vilket av<\/strong>\u00a0dessa \u00e5ren uppn\u00e5ddes egentligen allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt? Inget? Alla? Det sista? Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att argumentera f\u00f6r att \u201dallm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt\u201d fortfarande inte uppn\u00e5tts. B\u00e5de 18-\u00e5rsgr\u00e4nsen och medborgarskapskravet \u00e4r fortfarande ett hinder f\u00f6r m\u00e5nga svenskar. 18-\u00e5rsgr\u00e4nsen \u00e4r uppenbarligen inte en av naturen given gr\u00e4ns, s\u00e5 r\u00f6str\u00e4tts\u00e5ldern redan s\u00e4nkts flera g\u00e5nger. Man blir visserligen inte myndig f\u00f6rr\u00e4n man \u00e4r 18, men man \u00e4r fortfarande bunden av straffr\u00e4tt, och s\u00e5v\u00e4l v\u00e5rd som skolsystem \u00e4r h\u00f6gintressanta fr\u00e5gor f\u00f6r alla landets barn.<\/p>\n

Med tanke p\u00e5 att vissa invandrare utan medborgarskap redan i dag har r\u00f6str\u00e4tt till kommun- och landstingsval verkar det finnas en samh\u00e4lleligt grundad f\u00f6rest\u00e4llning om att det finns en viss r\u00e4tt f\u00f6r invandrare utan medborgarskap att r\u00f6sta, men den praktiseras inte fullt ut. F\u00f6r de som vistas i Sverige utan uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd eller f\u00f6r kortare vistelser (till exempel f\u00f6r studier) kommer inte ens r\u00f6str\u00e4tten till kommun- och landstingsval p\u00e5 tal.<\/p>\n

 <\/p>\n

N\u00e4r uppn\u00e5s d\u00e5<\/strong>\u00a0allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt? Kanske \u00e4r det intressanta inte svaret utan fr\u00e5gan. Varf\u00f6r \u00e4r vi s\u00e5 besatta av konceptet \u201dallm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt\u201d n\u00e4r vi inte ens verkar kunna best\u00e4mma oss f\u00f6r vad det betyder? Och vad s\u00e4ger v\u00e5ra svar p\u00e5 fr\u00e5gorna om v\u00e5r demokratisyn?<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r inga nya fr\u00e5gor, men det \u00e4r fr\u00e5gor som allf\u00f6r s\u00e4llan diskuteras offentligt. Utan diskussioner om vad demokratin \u00e4r till f\u00f6r och hur den b\u00e4st g\u00f6rs blir demokratin en tom ritual som uppr\u00e4tth\u00e5ller status quo. H\u00e4r \u00e4r fr\u00e5gan inte om alla \u00e4r inkluderade i r\u00f6str\u00e4tten, utan snarare vilka \u201dalla\u201d \u00e4r. Vilka som \u00e4r \u201ddemos\u201d i v\u00e5r demokrati, s\u00e5 att s\u00e4ga. F\u00f6r utan att sn\u00e4va in det landar vi snart p\u00e5 att allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt kr\u00e4ver sex miljarder r\u00f6stande.<\/p>\n

Vissa stater b\u00f6rjar systematisera att l\u00e5ta g\u00e4starbetare och pappersl\u00f6sa slita i landet f\u00f6r skitvillkor medan \u00f6vre skikt har medborgarskap som inte bara ger dem r\u00f6str\u00e4tt utan ocks\u00e5 sociala och politiska r\u00e4ttigheter.<\/p><\/blockquote>\n

Hur best\u00e4mmer vi<\/strong>\u00a0d\u00e5 vilka som ing\u00e5r i v\u00e5rt\u00a0demos<\/em>\u00a0\u2013 i den grupp som ges r\u00f6str\u00e4tt? Den late kanske s\u00e4ger \u201dl\u00e5t medborgarskap avg\u00f6ra\u201d. Okej, men vem best\u00e4mmer vilka som ges medborgarskapet? De r\u00f6stande, som om de inte kommer \u00f6verens om en princip kommer att r\u00f6sta efter egenintresse. Man f\u00e5r ett demos som \u00e4r sj\u00e4lvdefinierande, som v\u00e4ljer sig sj\u00e4lva. Vi har sett vad resultatet blir i en globaliserad kapitalistisk v\u00e4rld. Vissa stater b\u00f6rjar systematisera att l\u00e5ta g\u00e4starbetare och pappersl\u00f6sa slita i landet f\u00f6r skitvillkor medan \u00f6vre skikt har medborgarskap som inte bara ger dem r\u00f6str\u00e4tt utan ocks\u00e5 sociala och politiska r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

Och i en v\u00e4rld d\u00e4r nationsgr\u00e4nser inte \u00e4r fasta blir fr\u00e5gan \u00e4nnu mer komplex. Vad h\u00e4nder i omr\u00e5den med ifr\u00e5gasatta gr\u00e4nser, och med annekterade omr\u00e5den? Vad h\u00e4nder i omr\u00e5den som flera makter g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5? Och varf\u00f6r ska vi acceptera att flyktingar som p\u00e5 papperet eller i praktiken blivit statsl\u00f6sa ska vara r\u00f6stl\u00f6sa f\u00f6r att deras nya hem inte ger dem medborgarskap?<\/p>\n

En annan vanlig<\/strong>\u00a0tanke \u00e4r att r\u00f6str\u00e4tten villkoras en s\u00e4rskild typ av t\u00e4nkande. 18-\u00e5rsgr\u00e4nsen f\u00f6rsvaras ofta med en id\u00e9 om intellektuell mognad, men ocks\u00e5 ofta av id\u00e9n att en grundl\u00e4ggande skolning beh\u00f6vs f\u00f6r att kunna fatta bra beslut. Men det kr\u00e4vs inte att man g\u00e5tt ut varken grundskola eller gymnasium f\u00f6r att f\u00e5 r\u00f6sta. Och det st\u00e4lls inga formella krav p\u00e5 intellektuell mognad. Intellektuella problem som kommer med \u00e5lder eller sjukdom \u00e4r \u2013 som tur \u00e4r \u2013 inte l\u00e4ngre ett hinder f\u00f6r att f\u00e5 r\u00f6sta, f\u00f6r n\u00e5gra andra \u00e4n barn.<\/p>\n

Antagligen f\u00e4rgar synen p\u00e5 att man m\u00e5ste vara \u201dskolad\u201d ocks\u00e5 synen p\u00e5 invandrares r\u00f6str\u00e4tt. Det \u00e4r vanligt att det st\u00e4lls krav p\u00e5 att invandrare m\u00e5ste bli \u201dintegrerade\u201d och g\u00f6ra medborgarskapstest innan de f\u00e5r medborgarskap och f\u00e5r r\u00f6sta.<\/p>\n

Men vid vilken<\/strong>\u00a0niv\u00e5 blir den h\u00e4r gr\u00e4nsdragningen ocks\u00e5 en form av kulturell indoktrinering? Vilken politisk frihet \u00e4r det att avkr\u00e4vas \u201dsvenska v\u00e4rderingar\u201d innan man f\u00e5r r\u00f6sta, och vem best\u00e4mmer vad de \u00e4r? \u00c4r den \u201dsvenska modellen\u201d som, om allt g\u00e5r som sossarna vill inneh\u00e5ller f\u00f6rbud mot fri arbetarkamp en del av vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00e5 r\u00f6sta? Beh\u00f6ver man tycka att Sverige \u00e4r v\u00e4rldens mest j\u00e4mst\u00e4llda land f\u00f6r att f\u00e5 r\u00f6sta? Var ska man st\u00e5 i fr\u00e5gan om huruvida svenska judar och samer kan vara svenskar?<\/p>\n

En b\u00e4ttre princip<\/strong>\u00a0f\u00f6r att avg\u00f6ra kan vara \u201dall affected\u201d-principen. De som ber\u00f6rs av en fr\u00e5ga (i relevant utstr\u00e4ckning) \u00e4r ocks\u00e5 de som ska ha r\u00e4tt att fatta beslut om den. Den k\u00e4nns intuitivt rimlig som r\u00e4ttighetsprincip f\u00f6r m\u00e5nga: n\u00e4r ett beslut ber\u00f6r oss vill vi vara delaktiga. Men den \u00e4r ocks\u00e5 funktionell, i det att de som lever n\u00e4ra ett beslut i regel ocks\u00e5 har h\u00f6gre kunskap om det aktuella beslutet. Den \u00e4r ocks\u00e5 effektiv, i det att det \u00e4r l\u00e4tt f\u00f6r h\u00f6gre instanser, som riksdagen, att delegera beslut av lokal art till mer lokala parlament.<\/p>\n

Den \u00e4r ocks\u00e5 normativt f\u00f6rsvarbar. Den ger varje individ makt \u00f6ver fr\u00e5gor som r\u00f6r hen sj\u00e4lv, den st\u00e4rker individens makt \u00f6ver det egna hemmet och samh\u00e4llet d\u00e4r denne bor, \u00f6ver individens egendom och hur den f\u00f6rvaltas och framf\u00f6r allt \u2013 hur just de kollektiva tj\u00e4nster och den kollektiva egendom som individen har kring sig och anv\u00e4nder f\u00f6rvaltas.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 en princip som redan i dag \u00e4r delvis genomf\u00f6rd, antagligen p\u00e5 grund av ovan n\u00e4mnda f\u00f6rdelar. Vi har en tydlig maktf\u00f6rdelning hela v\u00e4gen fr\u00e5n hyresg\u00e4stf\u00f6rening och fackf\u00f6rbund via kommun och landsting till riksdag och Europaparlament. Vi ser den i principen om den lokala r\u00f6str\u00e4tt som vissa invandrare utan medborgarskap f\u00e5r. Vi m\u00e5 br\u00e5ka om exakt var gr\u00e4nsen ska dras (i fr\u00e5gor som om skolan ska vara en statlig eller kommunal angel\u00e4genghet, f\u00f6r att ta ett exempel) men det visar bara att principen \u00e4r i rullning.<\/p>\n

Men mycket<\/strong>\u00a0saknas. Och all affected-principen blir mer sv\u00e5rtill\u00e4mpad i en global v\u00e4rld med globala utmaningar. Det betyder inte att det \u00e4r n\u00e5got fel p\u00e5 principen, men att vi har mycket arbete framf\u00f6r oss f\u00f6r att bygga ett demokratiskt samh\u00e4lle.<\/p>\n

Som jag n\u00e4mnt \u00e4r det ett problem att m\u00e5nga invandrare inte har r\u00f6str\u00e4tt i samh\u00e4llena d\u00e4r de bor. S\u00e4rskilt n\u00e4r den riksdag de ber\u00f6vats r\u00f6str\u00e4tt till \u00e4r samma f\u00f6rsamling som beslutar om reglerna f\u00f6r deras ans\u00f6kningar om uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd och medborgarskap, vilket f\u00f6r vissa \u00e4r en fr\u00e5ga om liv och d\u00f6d, och f\u00f6r m\u00e5nga andra \u00e4r en fr\u00e5ga som p\u00e5verkar hela deras livssituation. Som j\u00e4mf\u00f6relse kan man n\u00e4mna att medborgare som sedan l\u00e4nge bor utomlands och helt saknar planer p\u00e5 att \u00e5terv\u00e4nda till Sverige har en grundmurad r\u00f6str\u00e4tt.<\/p>\n

Och ska man<\/strong>\u00a0till\u00e4mpa all affected-principen fullt ut beh\u00f6ver man ocks\u00e5 b\u00f6rja fr\u00e5ga sig: varf\u00f6r ska vi, som bor i ett land som varken \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli \u00f6ken eller att dr\u00e4nkas av h\u00f6jda havsniv\u00e5er, vara ensamma i att r\u00f6sta om villkoren f\u00f6r v\u00e5r frakt-, flyg- och k\u00f6ttindustri? Och varf\u00f6r saknar inv\u00e5narna i l\u00e4nder som domineras av amerikansk milit\u00e4r r\u00f6st i den amerikanska utrikespolitiken?<\/p>\n

Att dr\u00f6mma om all affected-principen \u00e4r ocks\u00e5 att dr\u00f6mma om ekonomisk demokrati, om arbetsplatser som styrs av arbetare.<\/p><\/blockquote>\n

Men den fr\u00e5ga<\/strong>\u00a0d\u00e4r vi kanske \u00e4r flest som \u00e4r ber\u00f6vade r\u00f6str\u00e4tt enligt all affected-princip \u00e4r nog: varf\u00f6r arbetar vi hela dagarna p\u00e5 en arbetsplats som \u00e4gs helt och h\u00e5llet av kapital\u00e4gare? Att dr\u00f6mma om all affected-principen \u00e4r ocks\u00e5 att dr\u00f6mma om ekonomisk demokrati, om arbetsplatser som styrs av arbetare.<\/p>\n

Oavsett hur l\u00e5ngt r\u00f6str\u00e4tten till riksdagen utstr\u00e4cks kommer vi inte att ha en demokrati att tala om n\u00e4r v\u00e4rldens arbetsplatser styrs despotiskt.<\/p>\n

S\u00e5 fira den<\/strong>\u00a0kvinnliga r\u00f6str\u00e4tten, fira r\u00f6str\u00e4tten f\u00f6r f\u00e5ngar, fira r\u00f6str\u00e4tten f\u00f6r fattiga. \u201dAllm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt\u201d \u00e4r ingen fungerande m\u00e5ttstock och \u00e4ven om den vore det kommer den att vara ouppn\u00e5dd f\u00f6r b\u00e5de pappersl\u00f6sa och arbetare.<\/p>\n

Men vi har all anledning att fira varje steg mot \u00f6kad demokrati vi tar, och 1919 vanns en av de st\u00f6rsta segrarna p\u00e5 omr\u00e5det.<\/p>\n<\/div>\n