N\u00e4r den internationella<\/strong> konferensen i Malm\u00f6 om F\u00f6rintelsens minne och bek\u00e4mpandet av antisemitism nu inleds finns mycket att ta tag i.<\/p>\n\n\n\n Ett exempel \u00e4r den lag Polens styrande nationalkonservativa parti inf\u00f6rde 2018, d\u00e4r man gjorde det olagligt att tala om F\u00f6rintelsen p\u00e5 s\u00e4tt som skuldbel\u00e4gger polacker eller polska nationen. I flera andra \u00f6steuropeiska l\u00e4nder har man en officiell historieskrivning som bygger p\u00e5 \u201ddouble genocide\u201d-id\u00e9n (som beskrivits av bland annat f\u00f6rintelseforskaren Dovid Katz<\/strong>). Den g\u00e5r ut p\u00e5 att F\u00f6rintelsen visserligen skedde, men att nazisterna \u00e4nd\u00e5 var \u201dlika goda k\u00e5lsupare\u201d som R\u00f6da arm\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n Journalisten Bernt Hermele<\/strong> har i sin bok Kommer de, s\u00e5 skjuter jag oss<\/em> fr\u00e5n 2019 visat p\u00e5 den utbredda antisemitismen i Sverige under 1900-talet och hur svenska staten och Svenska kyrkan samarbetade med den nazityska regimen i fr\u00e5gor om \u00e4gande av svenska bolag och \u201drasrenhet\u201d n\u00e4r hinderpr\u00f6vningar skulle g\u00f6ras f\u00f6r svensktyska par.<\/p>\n\n\n\n Bakgrunden till konferensen<\/strong> \u00e4r att det g\u00e5tt 20 \u00e5r sedan Stockholms stora konferens om F\u00f6rintelsens minne, d\u00e4r Stockholmsdeklarationen antogs och IHRA, International Holocaust Remembrance Alliance, startade sitt arbete.<\/p>\n\n\n\n Stockholmsdeklarationens sjunde klausul handlade om att \u201dsprida ljus \u00f6ver de m\u00f6rka outforskade fl\u00e4ckar som \u00e4nnu finns i F\u00f6rintelsens historia\u201d. Jag \u00e4r tyv\u00e4rr orolig f\u00f6r att detta inte kommer att ske. Det bl\u00e5ser andra, nationalistiska och h\u00f6gerextrema vindar i Europa. <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r antisemitism diskuteras<\/strong> p\u00e5 politisk niv\u00e5 framst\u00e4lls det oftast som en polisi\u00e4r fr\u00e5ga. Det handlar om vilka polisresurser, vilka s\u00e4kerhetsanslag och vilka h\u00e5rdhandskar (och mot vilka grupper) man kan ta till f\u00f6r att s\u00e4kra judisk \u00f6verlevnad. Mycket s\u00e4llan diskuterar man hur man ska st\u00e4rka judiskt liv.<\/p>\n\n\n\n En av de viktigare faktorerna f\u00f6r en levande judisk kultur \u00e4r bibeh\u00e5llandet av en obruten spr\u00e5kkedja. Det inneb\u00e4r att det finns barn som v\u00e4xer upp med f\u00f6r\u00e4ldrar som talar modersm\u00e5let med dem. Sverige \u00e5tog sig f\u00f6r \u00f6ver 20 \u00e5r sedan att bevara jiddisch som spr\u00e5k. \u00c4nd\u00e5 finns mycket lite av den infrastruktur som kr\u00e4vs. <\/p>\n\n\n\n Ska man erk\u00e4nna<\/strong> att judiskt liv \u00e4r skyddsv\u00e4rt beh\u00f6ver man ocks\u00e5 erk\u00e4nna att det tillf\u00f6r n\u00e5got till den svenska kulturen. Man m\u00e5ste erk\u00e4nna att vi, och andra folk, varit del av svensk historia i \u00f6ver tv\u00e5 hundra \u00e5r. Under hela den tiden har man, precis som med samer, romer och andra minoriteter antingen f\u00f6rs\u00f6kt tvinga oss till assimilation eller st\u00f6tt ut oss.<\/p>\n\n\n\n Varf\u00f6r diskuteras inte hindren mot att kunna leva ett judiskt liv som en typ av strukturell eller politisk antisemitism? Kanske \u00e4r det tidsandan, kanske handlar det om svensk kultur. <\/p>\n\n\n\n