{"id":104,"date":"2018-05-04T12:40:56","date_gmt":"2018-05-04T12:40:56","guid":{"rendered":"https:\/\/copyisright.se\/?p=104"},"modified":"2026-01-11T18:52:53","modified_gmt":"2026-01-11T18:52:53","slug":"jiddischtalare-kommer-ut-ur-garderoben-intervjuad-i-svenska-dagbladet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/intervjuad\/jiddischtalare-kommer-ut-ur-garderoben-intervjuad-i-svenska-dagbladet\/","title":{"rendered":"Jiddischtalare kommer ut ur garderoben (Intervjuad i Svenska Dagbladet)"},"content":{"rendered":"
“Jiddisch gav mig det jag letade efter. Spr\u00e5ket kopplar mig b\u00e5de till tidigare generationer och till det lokala jiddischsamh\u00e4lle som finns i Stockholm och i v\u00e4rlden.” S\u00e5 s\u00e4ger\u00a0Isak Gerson<\/span>, 26, som \u00e4r sk\u00e5despelare i jiddischteatern och styrelsemedlem i Der Nayer Dor f\u00f6r unga jiddischtalande i Sverige.<\/div>\n
Den vita tavlan i konferensrummet p\u00e5 L\u00e5ngholmen \u00e4r fullklottrad. Det \u00e4r Jiddischs\u00e4llskapets kick-off helg och p\u00e5 tavlan har alla f\u00e5tt uttrycka vad jiddisch betyder f\u00f6r dem och vad de vill uppn\u00e5 med verksamheten.
\nD\u00e4r st\u00e5r ord som “\u00e5terknyta till egna r\u00f6tter”, “hyllning till den generation som gick f\u00f6rlorad i F\u00f6rintelsen”, “forts\u00e4tta spr\u00e5kkedjan”, “humor och v\u00e4rme”, och “visa att vi existerar som minoritet”.
\n– Jag har alltid tyckt j\u00e4ttemycket om jiddisch, s\u00e4ger Ben Auerbach som ocks\u00e5 \u00e4r sk\u00e5despelare i jiddischteatern i Stockholm. Han v\u00e4xte upp i en jiddischtalande familj p\u00e5 1950-talet.<\/p>\n

D\u00e5 var det inte sj\u00e4lvklart f\u00f6r alla judar att k\u00e4nna starkt f\u00f6r spr\u00e5ket. Auerbach gick i judisk skola och trots att h\u00e4lften av alla klasskamrater kom fr\u00e5n jiddischtalande familjer var jiddisch ett spr\u00e5k som f\u00f6r\u00e4ldrar talade n\u00e4r de inte ville att barnen skulle f\u00f6rst\u00e5. Eller ett spr\u00e5k som barnen sk\u00e4mdes f\u00f6r.
\n– Det var f\u00e5 som talade andra spr\u00e5k \u00e4n svenska p\u00e5 femtiotalet, och som barn ville man inte vara avvikande, s\u00e4ger Paula Grossman som \u00e4r upphovsmakare till ett omfattande utbildningsmaterial f\u00f6r barn p\u00e5 jiddisch och svenska.
\n– Om pappa och mamma och jag gick n\u00e5gonstans tillsammans och de pratade jiddisch s\u00e5 gick jag en bit ifr\u00e5n dem.
\n\u00c4ven 26-\u00e5rige\u00a0Isak Gerson<\/span>, som v\u00e4xte upp i ett polsktalande hem, m\u00f6ttes av negativa reaktioner n\u00e4r han i tjugo\u00e5rs\u00e5ldern plockade upp spr\u00e5ket genom spr\u00e5kinl\u00e4rningsapplikationer p\u00e5 mobilen.
\n-Jiddisch s\u00e5gs av m\u00e5nga som ett bondspr\u00e5k, n\u00e5got som obildade judar sysslade med medan bildade judar talade polska.<\/p>\n

Men f\u00f6r Gerson var jiddisch nyckeln till en kulturell identitet.
\n– Jag upplevde snabbt att jiddisch gav mig det jag letade efter. Sj\u00e4lva spr\u00e5ket, orden, hur det \u00e4r uppbyggt och varifr\u00e5n det kommer kopplar mig b\u00e5de till tidigare generationer och till det lokala jiddischssamh\u00e4lle som finns i Stockholm och i v\u00e4rlden.
\nF\u00f6r Ben Auerbach, Paula Grossman och\u00a0Isak Gerson<\/span>\u00a0var erk\u00e4nnandet av jiddisch som nationellt minoritetsspr\u00e5k \u00e5r 2000 viktigt eftersom det m\u00f6jliggjorde en vitalisering av spr\u00e5ket som m\u00e4rks i Sverige i dag.
\nDen \u00e4ldre generation jiddischtalare som \u00f6verlevt F\u00f6rintelsen och som kommit till Sverige efter andra v\u00e4rldskriget hade under ledning av eldsj\u00e4len Eva Mannelid under flera \u00e5r drivit Jiddischs\u00e4llskapet. Mannelid bad nu en yngre generation att hj\u00e4lpa till att bevara sina f\u00f6r\u00e4ldrars spr\u00e5k och kultur och \u00e5r 2000 ordnades det f\u00f6rsta jiddischseminariet.
\n– Det var som att komma ut ur garderoben. Vi som inte hade \u00f6ppnat v\u00e5ra munnar sedan vi var sm\u00e5 p\u00e5 jiddisch, det var omv\u00e4lvande, s\u00e4ger Paula Grossman.<\/p>\n

Jiddisch har talats i Sverige sedan 1600-talet och av Sveriges cirka 25 000 judar beh\u00e4rskar omkring 4 000 spr\u00e5ket i dag. Men nu finns en stor jiddischverksamhet.
\nI helgen arrangerar Judisk Kultur i Sverige och Jiddischs\u00e4llskapet i Stockholm ett fullsp\u00e4ckat program om jiddischkultur p\u00e5 Kungliga Musikh\u00f6gskolan med rubriken “Oyf yidish klingt es beser” – “Det l\u00e5ter b\u00e4ttre p\u00e5 jiddisch” – med jiddischk\u00e4nnare fr\u00e5n USA, Israel och Sverige.
\nBland f\u00f6rel\u00e4sarna finns Eddy Portnoy fr\u00e5n New York som i sin bok “Bad Rabbi” presenterar underh\u00e5llande, obehagliga och fascinerande pressklipp fr\u00e5n jiddischv\u00e4rlden i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet.
\n– V\u00e5r m\u00e5lgrupp \u00e4r en publik som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis k\u00e4nner till jiddisch men som vill l\u00e4ra sig mer om dess kulturskatt och vi planerar att anordna ett liknande program \u00e5rligen, s\u00e4ger Lizzie Oved Scheja, chef f\u00f6r Judisk Kultur i Sverige.
\n\u00c5r 2007 uts\u00e5g regeringen Lund universitet som l\u00e4ros\u00e4te f\u00f6r jiddisch.
\n– Sverige \u00e4r helt unikt i Skandinavien med att erbjuda ett universitetsprogram i jiddisch, s\u00e4ger Jan Schwarz, som \u00e4r universitetslektor p\u00e5 Lunds universitet. Fyra kurser ges per termin f\u00f6r omkring 35 studenter. Majoriteten av studenterna \u00e4r inte judar.<\/p>\n

P\u00e5 R\u00f6nnells antikvariat i Stockholm \u00e4r det fullsatt n\u00e4r jiddischpoeten Anna Margolins (1897-1952) diktsamling “Detta \u00e4r natten” lanseras i \u00f6vers\u00e4ttning av Beila Engelhardt Titelman. F\u00f6rl\u00e4ggaren Jonas Ellerstr\u00f6m \u00e4r lyrisk och s\u00e4ger att Margolins dikter m\u00e4ter sig med Edith S\u00f6dergrans. B\u00e5da poeterna skrev p\u00e5 ett minoritetsspr\u00e5k, S\u00f6dergran p\u00e5 svenska i Sankt Petersburg; Margolin p\u00e5 jiddisch i New York.<\/p>\n

Beila Engelhardt Titelman, som skriver en avhandling om kvinnliga jiddischpoeter vid \u00c5bo Akademi, s\u00e4ger att hennes intresse v\u00e4xte n\u00e4r hon b\u00f6rjade studera syskonen Singer som alla var f\u00f6rfattare.
\nEngelhardt Titelman f\u00f6rstod att det m\u00e5ste ha funnits m\u00e5nga kvinnor som skrev poesi p\u00e5 jiddisch i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet. Men trots sin litteraturvetenskapliga ing\u00e5ng k\u00e4nde hon inte till namnet p\u00e5 en enda kvinnlig poet. Fr\u00e5n en jiddischexpert fick hon h\u00f6ra att “det inte fanns n\u00e5gra bra kvinnliga poeter som skriver p\u00e5 jiddisch”.
\n– S\u00e5 sa alla litteraturkritiker p\u00e5 den tiden. Anna Margolin \u00e4r en sensuell och suggestiv poet, m\u00e5ngbottnad, feministisk och s\u00f6kande, s\u00e4ger Beila Engelhardt Titelman.<\/p>\n

P\u00e5 R\u00f6nnells l\u00e4ser Beila Engelhardt Titelman dikten “Dos shtoltse lid” (Den stolta dikten) och ber\u00e4ttar att den tonsatts av den svensk-danska v\u00e4rldsmusikduon Ida&Louise. Hon ber spontant Ida Gillner, som i huvudsak \u00e4r saxofonist, att s\u00e4tta sig vid pianot och spela den.
\n– Jag var helt skakig. Jag har inte spelat piano inf\u00f6r publik p\u00e5 15 \u00e5r men det k\u00e4ndes fint, det var som om Anna Margolins ande kom och tog \u00f6ver min kropp och satte mig d\u00e4r, s\u00e4ger Gillner.
\n– Beila gav kunskap och en f\u00f6rdjupning av dikterna och poeternas liv och ett sammanhang till den tid de verkade i, medan vi hade den konstn\u00e4rliga ing\u00e5ngen, till\u00e4gger Louise Vase, s\u00e5ngerska och pianist i duon.<\/p>\n

“Shtoltse lider” turnerar runt i Sverige och Danmark och n\u00e4sta \u00e5r planeras en utgivning av s\u00e5ngerna.
\n– Det har blivit n\u00e4stan som ett kall att genom musiken sprida dikterna och kunskapen om de h\u00e4r kvinnliga poeterna f\u00f6r de har ett s\u00e5 fascinerande liv, s\u00e4ger Ida Gillner som nu l\u00e4r sig jiddisch hos spr\u00e5kk\u00e4nnaren Staffan B\u00f6\u00f6s i G\u00f6teborg.
\n– Vi har en mission att bilda b\u00e5de omv\u00e4rlden och oss sj\u00e4lva, och om vi lyckas blir det ett erk\u00e4nnande f\u00f6r alla jiddischpoeter, inte bara de kvinnliga, eftersom de flesta f\u00f6rblivit ok\u00e4nda utanf\u00f6r jiddischsamh\u00e4llet, s\u00e4ger Beila Engelhardt Titelman.
\nDet \u00e4r av denna anledning hon valt att transkribera dikterna s\u00e5 att fler ska kunna ta till sig spr\u00e5ket.
\nP\u00e5 Ellerstr\u00f6ms f\u00f6rlag \u00e4r man n\u00f6jda. Intresset har varit stort och b\u00f6ckerna s\u00e5lde slut under releasefesten. Utgivningen \u00e4r f\u00f6rlagets f\u00f6rsta jiddischbok och fast man \u00e4r ense om att dikterna h\u00e5ller v\u00e4rldsklass skulle f\u00f6rlaget inte satsat p\u00e5 utgivningen utan minoritetsspr\u00e5ksbidrag.
\nDetsamma g\u00e4ller f\u00f6r jiddischf\u00f6rlaget Olniansky Tekst Farlag i Sk\u00e5ne. De har publicerat fyra jiddischtitlar sedan 2016 och firade nyligen tusen s\u00e5lda b\u00f6cker. I huvudsak g\u00e5r leveranserna till bibliotek i Sverige och till privatpersoner i New York.
\n– F\u00f6r v\u00e5r del \u00e4r det helt centralt att vi har en minoritetsspr\u00e5ksstatus i Sverige som g\u00f6r att det finns riktade bidrag, s\u00e4ger Niklas Olniansky.
\nF\u00f6r\u00e4ldrar som har uppfostrat sina barn p\u00e5 jiddisch har h\u00f6rt av sig och ber\u00e4ttat att de har v\u00e4ntat p\u00e5 att n\u00e5got s\u00e5nt h\u00e4r ska h\u00e4nda.
\nOlniansky hoppas, om regeringen antar det lagf\u00f6rslag om s\u00e4krandet av minoritetsspr\u00e5kens r\u00e4ttigheter som skickats p\u00e5 remiss i v\u00e5r, att mer st\u00f6d tillkommer. Sverige har vid flera tillf\u00e4llen kritiserats f\u00f6r att inte uppfylla Europar\u00e5dets minoritetskonventioner och Olniansky menar att de fem minoritetsspr\u00e5ken inte gynnas av att behandlas som en enhet.<\/p>\n

UR lanserade exempelvis ett projekt f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan som gick ut p\u00e5 att alla minoritetsspr\u00e5k skulle \u00f6vers\u00e4tta ett kapitel ur Astrid Lindgrens bok “Emil i L\u00f6nneberga”. Problemet var bara att just det kapitlet handlade om hur Emil firade julafton och \u00e5t fl\u00e4sk och korv.
\n– Det g\u00e5r att \u00f6vers\u00e4tta “Emil i L\u00f6nneberga” till finska och me\u00e4nkieli utan att det blir kulturellt konstigt men p\u00e5 jiddisch blir det j\u00e4tteknepigt. Det blir s\u00e5 n\u00e4r man inte ser den kulturella aspekten av spr\u00e5ket.<\/p>\n

Sarah Schulman \u00e4r frilansskribent bosatt i New York.
\nsondag@svd.se<\/p>\n

“Jiddisch s\u00e5gs av m\u00e5nga som n\u00e5got obildade judar sysslade med.”<\/p>\n

\u25a0 Fakta Har talats sedan 900-talet<\/p>\n

\u25a0 Sedan \u00e5r 2000 \u00e4r jiddisch ett av Sveriges fem minoritetsspr\u00e5k.
\n\u25a0 Jiddisch \u00e4r ett icke-territoriellt spr\u00e5k och har talats av judar sedan 900-talet i Europa. Spr\u00e5ket \u00e4r ett blandspr\u00e5k och best\u00e5r i huvudsak av tyska, slaviska, hebreiska och arameiska komponenter.
\n\u25a0 F\u00f6re andra
\nv\u00e4rldskriget talade 12 miljoner m\u00e4nniskor jiddisch.
\n\u25a0 Jiddisch skrivs
\nfr\u00e5n h\u00f6ger till v\u00e4nster med hebreiska bokst\u00e4ver.
\n\u25a0 I helgen anordnas “Oyf yidish klingt es beser” – “Det l\u00e5ter b\u00e4ttre p\u00e5 jiddisch” – tv\u00e5 dagar med konsert och f\u00f6rel\u00e4sningar om jiddischkultur p\u00e5 Kungliga Musikh\u00f6gskolan i Stockholm arrangerat av Judisk Kultur i Sverige och Jiddischs\u00e4llskapet i Stockholm.<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

“Jiddisch gav mig det jag letade efter. Spr\u00e5ket kopplar mig b\u00e5de till tidigare generationer och till det lokala jiddischsamh\u00e4lle som finns i Stockholm och i v\u00e4rlden.” S\u00e5 s\u00e4ger\u00a0Isak Gerson, 26, som \u00e4r sk\u00e5despelare i jiddischteatern och styrelsemedlem i Der Nayer Dor f\u00f6r unga jiddischtalande i Sverige. Den vita tavlan i konferensrummet p\u00e5 L\u00e5ngholmen \u00e4r fullklottrad. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-104","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-intervjuad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/104","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=104"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/104\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":238,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/104\/revisions\/238"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=104"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=104"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.isakgerson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=104"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}