\documentclass{article}
\title{Hur klassklyftor \"{a}ger rum}
\author{Isak Gerson}
\date{9 Juni 2010}
\begin{document}
\maketitle
F\"{o}r ett par dagar sedan publicerade Rasmus Fleischer inl\"{a}gget ``Hur kortbyxor \"{a}ger rum''. Ett politiskt perspektiv p\aa{} kl\"{a}dkoderna kring kortbyxor p\aa{} m\"{a}n. D\"{a}r skrev han bland annat:
\begin{quotation}
ja, det finns ingen \"{a}nde p\aa{} hur mode kan manifestera mer eller mindre reella skiljelinjer i det politiska.
\end{quotation}
\"{a}r det rentav s\aa{} att mode och kl\"{a}der \"{a}R politik? Av min f\"{o}rre historiel\"{a}rare fick jag l\"{a}ra mig att under det victorianska England var det bara \"{o}verklassen som bar vita kl\"{a}der. Av den simpla anledningen att \"{o}verklassen var de enda som kunde h\aa{}lla vita kl\"{a}der rena. Hade arbetare eller b\"{o}nder burit vita kl\"{a}der hade det g\aa{}tt n\aa{}gon timme innan det var jord, olja eller annan smuts p\aa{}  dem. Genom vardagslivet bildades en naturlig politisk skiljelinje mellan kl\"{a}der. Vitt till \"{o}verklassen, f\"{a}rgat till arbetarna.

Men hur \"{a}r det nuf\"{o}rtiden? Till att b\"{o}rja med har jag sv\aa{}rt att erk\"{a}nna reella klassskillnader i Sverige. Jag \"{a}r sj\"{a}lv uppv\"{a}xt med en akademikerfamilj som fram till mina ton\aa{}r var fattiga (Med svenska m\aa{}tt m\"{a}tt). Jag \"{a}r uppv\"{a}xt med en akademikertradition d\"{a}r det \"{a}r vanligare med hantverkarliknande overaller \"{a}n m\"{o}rka kavajer. Den sista kilen var n\"{a}r Fredrik Strandin i en facebookdiskussion (som jag tror blev censurerad) visade p\aa{} att yrkesv\"{a}g i livet knappt alls \"{a}r beroende av socioekonomisk status, d\aa{} vi har ett system som betalar v\aa{}r utbildning i arton \aa{}r. D\"{a}rf\"{o}r har jag m\aa{}nga g\aa{}nger fr\aa{}gat mig sj\"{a}lv, har vi klassklyftor? Rasmus Fleischer skriver:
\begin{quotation}
Jesper Nilsson p\aa{}pekade, helt korrekt, att “sj\"{a}lva uppdelningen i privat/offentlig \"{a}r borgerlig”. Alla som menar att det finns vissa moderegler som g\"{a}ller “offentligheten” \"{a}r borgare, eller mer korrekt: de \"{a}r fast i en liberal ideologi. Ickeliberala f\"{o}rh\aa{}llningss\"{a}tt till mode, d\"{a}remot, kan ta sig m\aa{}nga former. Allt fr\aa{}n att b\"{a}ra uniform hela dagen l\aa{}ng, till en mycket mer finf\"{o}rdelad uppdelning av de fysiska rummen och dess kl\"{a}dkoder.
\end{quotation}

Klassklyftornas svenska rums\"{a}gande \"{a}r av en helt annan natur \"{a}n klassklyftornas traditionella rums\"{a}gande. Det \"{a}r inte ett rums\"{a}gande av pengar eller v\"{a}lf\"{a}rdstj\"{a}nster. Det \"{a}r ett rums\"{a}gande av attityd, sj\"{a}lvf\"{o}rtroende och kunskap. Kl\"{a}derna \"{a}r det fr\"{a}msta s\"{a}ttet f\"{o}r borgare att bibeh\aa{}lla maktordningen som fanns n\"{a}r klassklyftorna \"{a}gde rum p\aa{} sitt traditionella vis. Kl\"{a}dkoderna \"{a}r ett s\"{a}tt att ge m\"{a}nniskor ``tillst\aa{}nd'' att \"{a}ga en attityd. N\"{a}r n\aa{}gon inte h\aa{}ller sig till sin kod brukar jante \"{a}ga rum. Ett utm\"{a}rkt exempel \"{a}r n\"{a}r jag p\aa{} facebook byter profilbild fr\aa{}n en bild i en proper kostym till en bild d\"{a}r jag nyss \"{a}r uppstigen ur sovs\"{a}cken. Kl\"{a}dkod \"{a}r jantes b\"{a}sta v\"{a}n, och jante \"{a}r klassklyftornas b\"{a}sta v\"{a}n.

Jag har sj\"{a}lv m\aa{}nga g\aa{}nger anklagats f\"{o}r att vara \"{o}verkl\"{a}dd. Redan i slutet av gymnasiet gick jag i kavaj, trots min bakgrund. Jante f\"{o}rs\"{o}ktes p\aa{} mig ocks\aa{}. Pengar var, som ni kanske misst\"{a}nker, inget problem. Inte f\"{o}r att jag hade pengar (f\"{o}r det hade jag inte) utan f\"{o}r att det faktiskt g\aa{}r att hitta kavajer och kostymer f\"{o}r n\aa{}gon hundralapp styck. Den typen av kl\"{a}der \"{a}r idag inte dyrare \"{a}n andra kl\"{a}der om man vet var man ska leta. Detta fallande pris p\aa{} finkl\"{a}der \"{a}r viktigt f\"{o}r politiseringen av kl\"{a}der.

Hur kommer jag in p\aa{} kunskap i de nya klassklyftorna. Att kunskap \"{a}r dagens makt (Kunskap och kontakter, brukar jag se som morgondagens valuta) har det skrivits om innan. Men det \"{a}r fascinerande att komma till Uppsala Universitet, ett f\"{o}re detta \"{o}verklassens h\"{o}gn\"{a}ste, och se hur h\aa{}rt de h\aa{}ller p\aa{} sina traditioner. Ack, att f\aa{} vara fattig student och ha frack. Ack, att f\aa{} vara fattig akademiker och ha frack. Ack, att f\aa{} vara professor och \"{a}nd\aa{} tj\"{a}na mindre \"{a}n sin sl\"{a}kting som \"{a}r hantverkare, men ha frack. Vilket s\"{a}tt \"{a}r det inte att klamra sig fast vid gamla strukturer n\"{a}r den monet\"{a}ra makten skjuts ifr\aa{}n en, vilket sista cementerande av klassystemet.

S\aa{} \"{a}ger klassklyftor rum. Frihet \"{a}r \"{o}vergripande f\"{o}r alla svenskar. N\"{a}r pengar som maktmedel saknas v\"{a}nder sig den f\"{o}re detta \"{o}verklassen till tradition och kl\"{a}dkod f\"{o}r att arbetarklassen ska stanna p\aa{} sin plats. \textit{I, for one, welcome our new working class overlords.}

\textbf{Nu \"{a}r det tv\aa{} missf\"{o}rst\aa{}nd man kan g\"{o}ra}. F\"{o}r det f\"{o}rsta kan man tro att jag menar att finare kl\"{a}der \"{a}r \"{o}verklass. Det menar jag \textbf{inte}. Vad jag menar \"{a}r att det kan vara tecken p\aa{} underklass att k\"{a}nna sig \"{o}verkl\"{a}dd (f\"{o}rutom vid de tillf\"{a}llen det faktiskt \"{a}r en uttalad kl\"{a}dkod). Vad jag ocks\aa{} menar \"{a}r att etablerandet av kl\"{a}dkod \"{a}r tecken p\aa{} \"{o}verklassbeteende. Faktum \"{a}r att det mesta som kan f\aa{} andra att k\"{a}nna sig \"{o}verkl\"{a}dda eller underkl\"{a}dda \"{a}r tecken p\aa{} snobberi. Jante \textbf{\"{a}r} en typisk \"{o}verklassteknik, d\aa{} den \"{a}r designad f\"{o}r att h\aa{}lla folk till sin klass. Som ett v\"{a}sterl\"{a}ndskt kastsystem. (En parentes \"{a}r att detta beteende ocks\aa{} finns inom grupper av de l\"{a}gre klasserna, kanske f\"{o}r att skapa en gemenskapsk\"{a}nsla inom klasserna. En antropologisk studie p\aa{} det h\"{a}r hade varit intressant.)

Det \"{a}r andra missf\"{o}rst\aa{}ndet \"{a}r att jag h\aa{}ller med om Rasmus Fleischers ideologi. Jag anser inte att borgare har en s\"{a}rskilt liberal ideologi. Dagens parlamentariska h\"{o}ger \"{a}r starkt auktorit\"{a}r och \"{a}r i sin ekonomiska politik (Som hade kunnat vara det enda omr\aa{}de d\"{a}r de var liberala) v\"{a}ldigt Keynesiansk. Det \"{a}r inte s\"{a}rskilt liberalt i mina \"{o}gon. Jag h\aa{}ller med om hans syn p\aa{} borgare och kl\"{a}der, men vi \"{a}r oense n\"{a}r han anv\"{a}nder ordet "liberaler". Kanske \"{a}r det ett spr\aa{}kligt missf\"{o}rst\aa{}nd.
\end{document}