“Om stunder av överskridande är horisontella flöden av energi och begär, finns det samtidigt något som drar åt motsatt håll. Ett sätt att tänka sig detta är att möjligheterna kanaliseras i vissa riktningar – mot statiska, vertikala former (“stratifiering”) /…/
Stratifiering framträder också som ett resultat av försök att försvara stunder av överskridande. Inom rörelsen för fri mjukvara till exempel har hackers börjat använda sig av patent och licenser (som den offentliga licensen GNU) för att kunna skydda opensource-kod. De har försökt använda copyright-lagar för att låsa mjukvarn till ett gemensamt ägande. Detta kan ses som ett produktivt moment av stratifiering eftersom det öppnar upp ett helt fält av gemensam produktion.

Däremot finns det en fara i att detta kan snäva in rölrelsen för fri mjukvara i ett legalistiskt sätt att tänka. En mer oroande tendens inom mjukvaruspridandet, oh en annan form av stratifiering, är tendensen till homogenisering. Den fria mjukvaran härmar ofta den privata egendomens förpackningar. Till exempel är Open Office som används i Linux en exakt kopia av Microsoft Office programpaket. Men sådan mjukvara, även om den hotar Microsofts profit, erbjuder inte mycket verkliga alternativ. Dessa mjukvaruprojekt “kan innehålla frihet, i yttrandefrihetens bemärkelse, men detta fria yttrandeär inte ett resultat av ett fritt tänkande. Deras sammansättning bestäms av en undergiven relation till de standarder som Microsoft bestämt. Detta är fantasins oavsiktliga kapitulation”.”

Doing this, you venture around, solving puzzles, finding crewmates and explore the beautiful world. This is how platform games are when platform games are the best. And it is obious that this game was strongly inspired from platform games made when platform games were the best. In time, you receive your minimap, allowing you to explore areas outside of the main story.

The story and language, on the other hand, seems a bit Star Trek inspired. ‘Dimensional’ and ‘quantum’ are probably two of the most common words in the game. I didn’t really understand what I was doing to the dimensions in the game, but it seemed kind of cool. The very retro and basic effect were really cool. When stuff happened, you saw it though colors changing, MIDI-like  sounds or the screen shaking, not regular explosions.

What the game demands of you as a player is patience. A lot of patience. During my nine playing hours, I died approximately 1300 times. My record for one room was 148 times. During the same series of tries. Some of the rooms are so hard you could be stuck for quarters. Many of the rooms (really, a lot) that require good timing are so hard that the easiest way is just trying with randomized timing until you make it. But if you are willing to give the game some patience, you’re in for a fantastic and addictive treat.

]]> http://www.isakgerson.se/2011/vvvvvv/feed/ 2 http://www.isakgerson.se/2011/humble-indie-bundle/ http://www.isakgerson.se/2011/humble-indie-bundle/#comments Tue, 26 Jul 2011 23:47:25 +0000 Isak Gerson http://www.isakgerson.se/?p=1089 So I just bought the Humble Indie Bundle #3. The Bundle is quite some way to sell games. I’ll try to calm down and explain it briefly:

1. These are indie games. Indie games are awesome. They are made by small scale companies or individual programmers who’d rather lay extra time on developing new creative ideas and fun details than marketing and state of the art graphics technology. They’re usually more driven by the desire to create than the desire to get paid.

2. All the money that doesn’t go to the developers go to higher purposes. You can choose yourself exacty how much money you want to spend on what purpose? Developers, charity and the Bundle staff are the ones you can pay, and you’re free to choose the proportions. I’m especially touched by the project Child’s Play, making sure as many hospitalized children as possible have access to video games. Child’s Play will probably receive half of the charity money. The rest will go to EFF. Greedy copyright loving middle-hands? Nowhere to be found.

3. Pay what you want. Games shouldn’t belong to rich people. But that shouldn’t mean indie developers shouldn’t get paid. This way, rich people pay the bills, but everyone can enjoy the games.

4. Take pride in your operating system. Not only do they make quite sure the games are operational on both Windows, Apple and Linux system. They also arrange a competition to see which users pays the most. When I write this, the stats are:

(The fact that notch, the creator of the great and successful indie game Minecraft has paid second most for the bundle, 2000$, is also noteworthy)

5. The games are DRM free. Install them on as many machines as you like. Install them on your Steam account. Let a friend test them. They’re your games.

Buy the Bundle yourself. I’ve already done it. You’ll enjoy it, the developers will enjoy it and the foundations will enjoy it.

Utan att gå in närmare på argumenten som jag presenterade i inlägget, och utan att utveckla det genom att tillföra en av de många andra argument mot facebook som finns tänkte jag rekommendera ett alternativ till facebook.

Diaspora är ett decentraliserat socialt nätverk som liknar facebook till sin uppbyggnad, men är (i princip) ostyrt av marknadskrafter. Eftersom det inte finns några annonser är inte poängen med tjänsten att tjäna pengar, utan att ge användare en bra tjänst. Aint that something?

Systemet är öppet och det är fritt för vem som helst att starta en server. Oavsett vilken server du startar din tjänst kan du kommunicera med alla som använder Diaspora. Du kan lätt koppla det till både Twitter och Facebook. Det är socialt!

Diaspora verkar – kort sagt – som en jättetrevlig tjänst. Den är fortfarande i full gång med sin utveckling, men fungerar jättebra. Jag har skaffat ett konto på en av de större servrarna, diasp.org. Gör det du också, och lägg till mig som vän!

Underbara Per ‘avtobiff’ Andersson som bland annat talade på Kommun- och Landstingsdagarna 2011 skriver nu en fantastisk artikelserie i Fria Tidningen, en tidning som är lite mer positiv till delad kod, delad kunskap och delad kultur än andra stora tidningar. Artikelserien handlar om öppen källkod. Han inleder med “Fri programvara i en fri tidning“, fortsätter med ett “Veckans fria programtips” och har också skrivit “Hackers för fri programvara” där han skriver lite om de politiska målsättningarna och verktygen hos öppen mjukvara-hackers.

Doers do

Det här med kommunal blockering är ju rätt illa. Jag har tidigare skrivit om hur Järfälla kommun blockerar deras kommunfullmäktigeledamöters hemsidor och Uppsala kommun inte låter en installera mjukvara för säker kommunikation. Det är de facto ett stort problem, och Sikevux och Nipe har tagit ett bra steg mot en lösning.

Läs om det hos Patrik Greco och Gustav Nipe, och glöm inte att Patrik kandiderar till förbundsstyrelsen.

Den här posten är alltså fortsättningen på posterna Hur ser en kopimist på omvärlden och Hur ser en kopimist på livet. Jag ska här försöka att lägga fram en metaetisk kopimistisk teori (eller om vi klipper de fina orden – jag ska försvara varför den kopimistiska etiken är den rätta etiken). Jag kommer att göra det med två approacher – en som liknar den approach jag använde i de två delarna av “Memer, symbios och moraliska ansvarstaganden” på filosofibloggen. I ett framtida inlägg kommer jag att fokusera mer på vad kopimismens etiska teori egentligen innebär.

Approach ett

Vi konstaterade redan i förra inlägget att:

Grundaxiomet är ändå detta: Att förnimma är att kopiera, och att kopiera är att existera. Det visste våra förfäder när de återberättade myter vid lägereldarna, det visste Descartes när han yttrade att tankeverksamhet – essensen i det mänskliga kopierandet – är att bevisa sin egen existens. Och det vet kopimister.

Vi kopierar. Oavsett om vi är människor, hundar, övervakningskameror, bokrobotar eller atombomber kopierar vi. Jag vågar bryta mot Humes lag och påstå att eftersom alla subjekt i världen hänger sig åt kopiering är kopiering i sig något bra i sig självt. Det kanske känns dumt att göra en sådan härledning, men hedonister har gjort det i alla tider när de sagt att eftersom alla varelser strävar efter att bli lyckliga (psykologisk hedonism) är lycka något bra i sig självt (etisk hedonism).

Approach två

Jag vill mena att alla moraliska teorier grundar sig på iallafall två idéer:

• Moralen handlar åtminstone delvis om att befrämja det goda.
• Subjekts välfärd eller välbefinnande är åtminstone en del av det goda.

Jag vill mena att det inte finns något skäl att räkna bort datorers, mjukvaras och andra kopierande maskiners välfärd. Varför bör inte de bedömas likvärdigt med andra subjekt? Den relevanta frågan är snarare – hur är maskiners och kods välfärds natur? Informationen som finns i kod och maskiner har en viss naturlig tendens att kopieras och spridas. Förvaltare av datasystem har mer avancerade metoder för att hindra information från att kopieras och spridas än motsatsen. Det finns mängder och åter mängder av maskiner och kod vars existens går ut på att kopieras och spridas. Inte konstigare än att gener har en naturlig tendens till att överleva och fortplanta eller att de flesta biologiska varelser strävar efter lyckohormoner. (Bilder finns hos palletorsson.com)

“I Steve Jobs drömvärld behöver vi inte #prataomdet utan bara #läsaomdet“

Det kan först låta som en putslustig referens till ett samtida socialt fenomen, men det är mycket mer än så. Martin Gelin skriver om iPad som återgången till 1900-talsmedia. Drömmen om den frihetsgivande läsplattan som man kunde ta med sig överallt motsvarade sanningen lika mycket som bilen som frihetsmaskin. I verkligheten – rapporterar Gelin – använder människor iPaden mest “vid frukosttid, samt sent på kvällen”.

“I Shirkys något förenklade historieskrivning har människan rest sig från sin halvliggande position i soffan framför en tv-sitcom (1900-talets tongivande kulturformat, enligt Shirky) för att i stället sätta sig vid datorn och skriva blogginlägg, kommentera artiklar, spela in Youtube-filmer, uppdatera Wikipedia-sidor, dela med sig av intressanta lästips på Twitter eller organisera Facebook-grupper för misshandlade kvinnor i Indien.”

Vi – var och en – blev en aktiv del av kulturen. Vi publicerade, rapporterade, filmade, kommenterade. När så otroligt stor del av kulturen härrörde från människor som gjorde vad de gjorde för att de älskade det eller hade något att säga var det klart att medieföretagen kände sig hotade. De började med att skämta bort den kreativa kraften som amatörkultur, och lanserade sina egna alster som högkvalitativ konst. När det inte fungerade pressade de igenom förstärkning efter förstärkning av 1900-talslagstiftningen upphovsrätt. Nu när det inte heller visat sig fungera försöker de istället att forma vår infrastruktur efter konsument-producent-förhållandet de vill ha.

“Facebook-grundaren Mark Zucker­berg har kallat Ipad för ”ett underhållningsverktyg”.

Medieetablissemanget ser just det här som poängen med Ipaden. För de som tycker att det redan skrivs och filmas och snackas alldeles för mycket på nätet ska Ipad skapa lite ordning och reda i den digitala djungeln. I stället för webbens öppna kaos får man prydliga appar.”

iPaden tvingar tillbaka oss från det write/rewrite-samhälle internet förlöst oss till till en tillbakagång till hyrfilms- och skivbolagsmodellen av “kulturskapande”. Och nu när Sydsvenskan själva publicerat en så svidande kritik mot iPaden måste jag fråga, varför deltar Sydsvenskan i spektaklet?

Öppet brev till Teknikavdelningen hos SVT för SVTPlay:

Vi satt och tittade på följande sida angående SVTPlay: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=104149&a=1395800
Och har lite kommentarer om hur vi uppfattar era krav, och hur ni följer era krav, samt hur ni kan göra för att förbättra er tjänst i framtiden.

Detta är de krav som SVT tagit fram på sina framtida format:

• Tillgänglighet: Formatet ska vara en leverantörsoberoende och etablerad standard. Det ska finnas bra stöd för formatet i en rad olika, kostnadsfria mediaspelare på alla plattformar (Windows, Mac, Linux).
• Användarvänlighet: Det ska inte kräva en invecklad installationsprocedur, det ska vara enkelt för de flesta användare att komma igång.
• Skalbarhet: Formatet ska vara lämpligt för distribution av korta såväl som långa sändningar, live eller on-demand. Man ska kunna erbjuda rörligt material anpassat för konsumtion via olika typer av internetuppkoppling (analog, bredband, mobil).
• Teknisk kvalitet: Det ska se bra ut (så bra som möjligt): i mobilen, på datorskärm och på alla framtida typer av tv-skärmar.
• Kostnad: För besökaren ska det alltid finnas gratis mediaspelare som lämpar sig att spela upp formatet på alla olika plattformar. För SVT ska det inte vara särskilda kostnader inblandade i produktion och distribution av formatet jämfört med andra alternativ. Formatet ska vara licensfritt för SVT.

Dessa kraven ni lagt upp som ska följas för framtida format. Vi tänker lägga en kommentar på alla dessa. En åt gången, med utgångspunkt från hur det ser ut idag och hur det kan förbättras.

Tillgänglighet

Flash som ni använder idag är inte tillgängligt på det sättet ni beskriver det. Det finns enbart en leverantör av Flash-spelare. Den mjukvara som levereras fungerar dåligt i både Linux och Mac, detta med anledningen att Adobe (som än ensam leverantör) inte lägger energi på andra plattformar än Windows.
Vi vill lägga fram ett förslag att ni går över till den nya standarden för video på hemsidor som finns i HTML5 (se Youtube http://www.youtube.com/html5 ochhttp://www.html5video.org/demos/ ). Man kan man direkt per design bädda in videos i hemsidor och låter webbläsaren spela upp video och får optimerad uppspelning med videoacceleration på alla plattformar. Det aktuella formatet kommer vara WebM (med tillhörande kodnings och avkodningsverktyg för VP8 och Vorbis), WebM har sin officiella hemsida här: http://www.webmproject.org/

WebM kommer att kunna spelas upp i framtida versioner av webbläsarna Google Chrome, Firefox och Opera, utan insticksprogram. Efter en osäkerhet vid projektets lansering om det skulle få stöd från de två största kommersiella browser-företagen, har nu Microsoft tillkännagivit att även Internet Explorer (version 9, och antagligen även senare) kommer kunna spela formatet om WebM-kodeken har installerats på datorn. Apples Safari har utlovats kunna spela upp formatet. Adobe har tillkännagivit att även Flash Player kommer ha stöd för formatet. — Källa http://sv.wikipedia.org/wiki/WebM

Eftersom Flash inte är tillgängligt på Apples mobiltelefoner, musikspelare eller surfplatta har Flash verkligen blivit en begränsning av tillgängligheten för många. Här är ett öppet brev från Steve Jobs till Adobe om varför:http://www.apple.com/hotnews/thoughts-on-flash/

Efter senaste uppdateringen av Flash så kan inte jag se på videos hos er över huvud taget. Jag kör ett 64-bitars Linux-system. Jag körde tidigare 64-bitars Flash för Linux. Men denna finns inte längre. Så länge den fanns så fungerade Flash för mig, nu finns den inte längre.

Användarvänlighet

Flash är dåligt användarvänlighetsmässigt på flera vis. Ett fält där det är speciellt dåligt är för personer som har dålig syn så att de tvingas till att använda skärmläsare (http://en.wikipedia.org/wiki/Screen_reader ). Det blir för användarna av skärmläsare ungefär samma effekt som om man bygger en hemsida helt i bilder. De kan inte få fram innehållet, eftersom skärmläsaren inte vet hur den ska läsa upp någon text. Att försöka lösa detta i Flash är inte heller hållbart i längden.

Jag tycker inte att det är speciellt användarvänligt mot mig som är datortekniker när de i princip tar bort stöd för arkitekturen mitt operativsystem är kompilerat för, bara för att de kan. 32-bitarssystem kan knappas ses som att gå framåt i tiden, det är snarare bakåt. Jag kan inte heller göra något åt detta, då Flash är ett ofritt otillgängligt format med bara en leverantör. De fria implementationerna (Gnash, mm) är inte tillräckliga då deras utvecklare inte har samma resurser och sällan kan hinna ikapp med nya funktioner, detta är för att Adobe inte ger ut någon dokumentation över huvud taget, bortsett från för delar av swf-filformatet.

Skalbarhet

Vilka upplösningar man sänder i påverkar ju bandbreddsanvändningen mest. Man kan göra som YouTube har gjort och ge möjligheten till olika upplösningar. Det är inget stort problem tekniskt sätt. Vill man ha högre upplösning så tar det mera bandbredd. Dock så sägs WebM vara snål när det gäller bandbredd över lag. Den enkla lösningen är att skapa flera videofiler i olika upplösningar för varje videoklipp. Med tanke på att terabytehårddiskar kan köpas för under tusenlappen numera så är lagringen inte längre ett problem. SVT behöver inte heller hantera så många videoklipp att processorlast för kodantet av videon blir ett problem, det kan faktiskt göras på en ensam hemdator i en del fall (exempelvis konstant encoding av SVT:s sändningar till WebM i “normalupplösning”).

Teknisk kvalitet

Om man kodar videon rätt från en bra källa så kommer resultatet se bra ut om man har en bra mediaspelare. Hanteringen av uppspelning är något webbläsare ska styra, vilket de flesta stora webbläsare redan gör. Kvaliteten med Flash är dock ett större problem, jag vet att ni i nuvarande spelaren har lyckats relativt bra. Nu kan jag ju dock inte spela upp något alls, så jag känner att den tekniska kvaliteten har sjunkigt till mig som användare till en väldigt obefintlig nivå. WebM, som är helt fritt, ska dessutom matcha den proprietära konkurrenten h264 (som består av flera codecar) i kvalitet-per-bit, och är dessutom anpassad för streaming (företaget som skapade den, On2, har sysslat mycket med saker som videokonferenser, vilket är tekniskt sett är videostreaming). De som är insatta vet att h264:s stöd för streaming kräver många “fula hack” då det inte var vad det skapades för. Även om h264 kan ge något bättre kvalitet-per-bit så kommer kvaliteten på användarupplevelsen vara sämre. Webbläsare som Firefox kommer under sin nuvarande licensform inte kunna implementera h264 på grund av dess licens.

Kostnad

Med tanke på att Flash inte uppfyller kraven på tillgänglighet så är det ett dåligt allternativ. Det finns inga alternativa Flash-kloner som fungerar tillräckligt bra, samt att formatet inte är så pass öppet så att man kan skapa en fri Flash-klon (komplett klon, inklusive kodekar och alla avancerade funktioner), så är Adobe de enda som kan se till att det finns spelare för de OS ni säger att ni ska stödja – de tog exempelvis nyligen bort stödet för mitt OS, jag känner en ganska stor avsaknad av att inte kunna titta på SVT-Play på min primära arbetsstation.

WebM är BSD-licenserat samt DRM-fritt. Det kommer inte under några omständigheter uppkomma några kostnader för de som skapar video eller för de som tittar på video, om inte användaren väljer att köpa ett annat program för att spela upp det. Men det kommer alltid att finnas fria spelare som klarar av formatet.

Namnlista med folk som skrivit:
Elis Axelsson — http://elis.nu/
Bengt Vänerhall
Isak Gerson — http://isakgerson.se/
Med flera…