Wahlprogramm

Jag kan börja med att erkänna att det här är en konsekvens av en något tilltagen teknikromantik och en fascination för Star Trek. Men det är inte bakgrunden, utan förslaget som räknas. Förslaget är att Piratpartiet ska driva en progressiv rymdpolitik, den mest progressiva rymdpolitiker av alla svenska partier. Vi ska driva en rymdpolitik som har kunskapsinhämtning och kommunikationssamordning som kortsiktigt mål och migration som långsiktigt mål. De går hand i hand, och det kommer jag att ta upp. Vi ska också driva en rymdpolitik som många har tillgång till.

Rymdpolitik som prioritetsområde

Rymdpolitik kanske verkar som en avlägsen och futuristisk idé. Det är den delvis, men för det första finns det många områden där rymdpolitiken tjänar oss redan idag. Rymden och dess infrastruktur är enormt viktig i forskning och utveckling kring bland annat ekologi, grön teknik, kommunikationsinfrastruktur (särskilt internet), meteorologi, geografi och många andra områden. Vi kan inte försumma det viktiga arbetet som ger oss mer och mer kunskap och teknik.

För det andra är framtiden inte långt bort. Min bild av Piratpartiet är att vi inte är rädda för att ta oss dit snabbare. Att en idé är futuristisk innebär inte att den är omöjlig att gen0mföra. Det innebär bara att vi har en vision att hålla fast vid i arbetet dit. När Kennedy 1961 sa att människan skulle sätta sin fot på månen innan decenniets slut var det få som trodde att det var möjligt. Resten vet ni själva.

Jag tror att nästa mål är att ha en hållbar, självförsörjande bosättningskoloni på månen. Det kommer inte att ske imorgon. Det kommer inte att ske nästa år. Vi vet inte om vi kan göra det inom decenniet, men vi vet en sak: om rymdpolitiken fortsätter att vara en såhär oprioriterad fråga kanske vi aldrig lyckas med det.

Rymdpolitik är inte något vi kan dela upp och syssla lite med här och lite där. Det är ett stort projekt, och för att effektivisera det bör rymdprojektet anordnas centralt. Tills vi har fått till stånd ett internationellt rymdprojekt som involverar hela världen på lika villkor verkar EU vara den bästa plattformen för att driva rymdprojekt idag.

 * Piratpartiet driver ett radikalt ökande av budgeten för EU:s rymdpolitik med målet att öka den offentligt finansierade aktiviteten i rymden.

Kommunikationen, forskningen, rymden – en treenighet

Rymdteknikens applikationer är tätt sammankopplade med våra visioner. Satelliter är idag bland spetsteknologin i nätverksutbyggandet, och kanske på kort sikt nödvändiga för att säkra visionen om att uppkopplingen till internet ska garantera så många som möjligt, på så många platser som möjligt, och i så höga hastigheter som möjligt. Om välfärden börjar vid en gigabit behöver vi inte bara öka vårt användande av satelliter, vi behöver dessutom fortsätta utveckla satelliterna för att få snabbare hastigheter. Och internet är bara en av de många kommunikationsinfrastrukturer internet kan hjälpa oss att bygga.

Som jag redan varit inne på används rymdteknik redan i väldigt många områden av forskning och utveckling. Vi kan inte bara studera jorden från dess yta, vi måste också kunna göra det från en viss distans. Mer kunskap hjälper oss att diagnostisera och mitigera de problem som jorden drabbats av på grund av vår påverkan. En ökad satsning på rymden är en naturlig del av den kunskapslinje vi vill ha i politiken. Med mer forskning och mer kunskap, kan vi fatta bättre beslut.

Mer forskning krävs också för att vi ska kunna ta oss an rymdens utmaningar. För att kunna kolonisera rymden måste vi förstå och känna rymden. Då krävs att vi forskar mer på hur rymden och dess sfärer fungerar. Hur ska vi kunna färdas snabbt mellan planeter och stjärnor? Hur ska vi kunna kommunicera i realtid i en hastighet så långsam som ljusets? Hur ska vi kunna upprätta hållbara och självförsörjande kolonier?

Vad vi inte heller ska underskatta är den enormt drivande kraft rymden utgör. Utveckling av teknik uppstår inte i ett vakuum, utan är oftast behovsbaserat. Mycket av uppfinnandet under 1900-talet har krig som bakgrund. Det rimmar dåligt med en pacifistisk hållning, och skapar en osund teknikutveckling där vapen och övervakningssystem får ta en stor plats. Med behovet av nya rymdfärder och kolonisering får vi en ny ledstjärna att utveckla efter. Uppfinningarna som förbättrar rymdskeppen, kolonierna, rymdstationerna, satelliterna och astronauternas utrustning kan säkert – många av dem – tweakas för att förbättra även vår vardag.

* Piratpartiet ska arbeta för att det blir lättare och billigare att använda rymden i sin forskning.

* Piratpartiet ska arbeta för att EU ska ha ett helomfattande forskningsprogram som syftar till att forska mer på rymden, långdistanstransporter i rymden och bosättning i rymden.

* Piratpartiet ska arbeta för att EU ska utveckla en lösning för att kommunicera snabbt och effektivt även på avstånd där ljusets långsamma hastighet utgör ett problem.

Ett öppet arbete för en rymd för alla

Rymden är allas. Den kan inte ägas. Min förhoppning är att rymdforskningen ska sträva efter samma egenskap. Rymdforskningens process och resultat ska redovisas så öppet som möjligt. Jag hoppas också att man kan involvera medborgare och studenter inom områdena som rymdforskningen innebär genom ett intensivt informationsarbete. Jag hoppas att rymden och rymdforskningen kan diskuteras från grundskolan och uppåt, för att inspirera varenda ny generation av individer, som sedan kan utbildas och bidra.

Samma egenskap hoppas jag ska gälla den infrastruktur som utvecklas inom ramen för EUs olika rymdprojekt, och andra rymdprojekt Sverige är involverade i. Gör det enkelt för medborgare, skolor, högskolor och företag att ta del av datan som satelliterna genererar. Gör det lätt att ansöka om att få använda satelliterna själva. Låt förfogandet präglas av en experimentvilja och nybyggaranda.

Gör också migrationen till koloniseringen till en öppen process. När vi tar oss ut i rymden på allvar ska man ha möjlighet att åka med, oavsett om man är rik eller fattig, av europeisk börd eller av asiatisk börd. Vi är alla rymdmedborgare, och det viktiga är engagemanget för rymden.

 * Piratpartiet arbetar för att rymdforskningen och andra rymdprojekt redovisas så bra och offentligt som möjligt.

 * Piratpartiet arbetar för att man i offentliggörandet involverar utomstående i hög grad.

 * Piratpartiet arbetar för att rymdbosättningsfrågor i framtiden blir en möjlighet för alla. 

(EDIT) Varifrån ska man då ta pengarna? Jordbrukssubventionerna är redan otroligt kritiserade. Matpolitiken skulle – enligt många – klara sig bättre utan den, och den har en stor del av skulden för den monokultur och det ickehållbara odlandet som dominerar västvärlden. Fiskesubventionerna är helt och hållet oförståbara mot bakgrund av den utfiskning som dominerar våra hav. Minska jordbrukssubventionerna, och satsa istället på rymdprojekten. Det skulle leda till en bättre matpolitik, ett mer demokratiskt EU och – framför allt – en bättre rymdsatsning.

Ovanstående är alltså ett första utkast för en diskussion om Piratpartiets rymdpolitik. Det är knappast färdigt, men innehåller mycket bra åsikter. Självklart är hela förslaget kopimi. Jag hoppas att många kopierar det och använder det. Tack Fredrik Strandin och Simon Rosenqvist för feedback.

Jag inleder med ett par ord av Rasmus Fleischer i Trolltyg del 11. Diskussionen har föregåtts av en diskussion om hur internet påverkar äganderätten:

J: Den distinktionen mellan privat och offentligt, som många av våra makthavare försöker följa och som journalistiska beslut ska göras i enlighet med, den finns inte längre. Tiden har gått den förbi. Paradigmskiftet har redan skett.

R: Ja, i nån mån. Eller jag skulle säga att skiftet har inte gått in i något nytt paradigm. Det finns ännu inget som har ersatt distinktionen mellan privat och offentligt utan den lever fortfarande kvar som en extremt viktig grund för allt vad vi kallar för politik, inom ramarna för en liberal demokrati. Vad vi kallar liberalism bygger ju på att man skiljer jättestrikt mellan privat och offentligt. Men jag tror att den distinktionen är i något slags kris och har varit det under lång tid. Det är en utveckling som tar lång tid.

Aktion: Internet utmanar distiktionen mellan privat och offentligt. Reaktion: Vi måste stärka det privatas ställning på internet. För mig blir det inte tydligare än så. Att använda internet som slagträ för ökad integritet är inte att argumentera för internet. Det är att argumentera mot internet, i en reaktiv mening. Precis som Rasmus Fleischer och Johanna Koljonen diskuterar i slutet av intervjun är internet lite av både upphovsrättens och integritetens antites, iochmed att internet de facto är en antites till privatlivets binära existens.

En fråga som Fleischer och Koljonen tenderar att tangera är frågan om internet och informationsfrihet. Jag är – som vissa av er vet – utilitarist och förnekar därför absoluta/naturliga rättigheter. Jag tycker däremot att det är hemskt intressant att ur ett etiskt perspektiv studera hur ett samhälle formar sina rättigheter. Informationsfriheten (som ska ses som en teknologisk naturlag och inte en etisk frihet) är en rättigheternas kollaps i mina ögon. Det börjar – som Fleischer och Koljonen diskuterar med att semi-privat information sprids i semi-privata kanaler. Nästa steg är att dessa kanaler med semi-privat information har växt sig till facebookkonton med 800 vänner eller fildelningsnätverk på ett par miljoner människor.

Där någonstans börjar det som en gång var att tala med sina nära om privat information bli att ta sig rätten att sprida information hursomhelst. Internet blir, som synes, antitesen till integriteten, upphovsrätten och andra system som bygger på distinktionen mellan privat och offentlig kommunikation.

Vill vi på allvar diskutera integritet och informationsfrihetens kompabilitet med privatlivet bör vi diskutera pressetikens och allmänintressets förhållande till integriteten. Där är Piratpartiet ett ännu mer kontradiktionärt parti än gällande förhållandet mellan upphovsrätt och integritet. Man vill ha yttrandefrihet, men innebär det att man vill ha en yttrandefrihet som tillåter sidor som utger sig för att ha någon typ av mediarelaterad funktion att publicera vad som anses vara integritetsbrytande uppgifter, som Politiskt Inkorrekt? Är man intresserad av Wikileaks, som anses vara så integritetsbrytande av vissa piratpartister att de lämnat partiet?

Viktigare i diskussionen: Kommer man ifrån att sidor som kan anses integritetskränkande som WikiLeaks, Politiskt Inkorrekt och Flashback är en konsekvens av den informationsfrihet som är en naturlag på internet? Kommer man ifrån att det är samma aktionära kraft som skapat utrymme för en bred upphovsrättskritik?

Nej, jag är trött på att föra en reaktionär politik mot internet. Jag diskuterar gärna internet-relaterade politiska problem som rättvis elektronik, nätfiltrering och klyftan mellan teknik och tjänstemannakompetens, men jag tänker inte bygga en ideologi på att agera mot internet. Jag säger som Simon Rosenqvist, jag är inte intresserad av integritet. Jag är intresserad av internet. Jag vill bedriva internetvänlig politik, inte reaktionär politik.

Lite guilt by association, här är andra reaktiva rörelser:

Dessa reaktionärer tyckte inte om kvinnor. Jag tycker om kvinnor.

Dessa reaktionärer tyckte inte om svarta. Jag tycker om svarta.

Elöverkänsliga. Dessa reaktionärer är emot elektronik. Jag tycker om elektronik.

Jag är inte intresserad av integritet

När jag gick med våren 2006 var Piratpartiets huvudfråga fildelningen. Vi var intresserade av immaterialrätt, information och hade rötterna i internet. Det var vad som gjorde att jag gav mig in i fyra års engagemang för frågorna (snarare än att gå med i Centerpartiet eller Folkpartiet). Och det är vad som hållit mig kvar.

Då var integritetsfrågan (eller ”skyddat privatliv”, som vi kallade det då) fortfarande något vi kopplade till teknikutvecklingen. Det fanns ny teknik som möjliggjorde integritetskränkningar. Det gick fel för att politikerna inte förstod utvecklingen. Och integritetsfrågan kändes alltid som en effekt av vårt perspektiv, inte ett perspektiv i sig självt. Så såg jag åtminstone det då.

Sedan hände något. Kanske var det mellanvalsperioden. Retoriken hade alltid delvis förespråkat fildelning utifrån riskerna för ett övervakningssamhälle, men informationsfriheten och den fria kulturen hade alltid haft överhanden. Sakta byttes nu rollerna. Problemet med försöken att stoppa fildelning var i ökad utsträckning riskerna för ett övervakningssamhälle, snarare än att de hindrade det fria informationsflödet.

Så kom FRA-debatten. Jag slogs mot FRA som alla andra. Och FRA hade en tydlig koppling till både nätet och information – datorer! Det som jag varit intresserad av – och det som politikerna aldrig förstått.

Vi fick många nya medlemmar då. Men alla var inte lika intresserade av de gamla frågorna. Många var missnöjda medlemmar i den liberala diasporan. Och för dem var inte fildelningen huvudfrågan, utan integriteten. Och från integriteten är det lätt att förespråka att allt mer liberalt tankegods, såsom droger och sex, tas upp. För när integritet blir individualism är man redan inne i det liberala träsket.

Integritetsfrågan kan motiveras pragmatiskt. Det blir nästan alltid så. ”Vissa frågor är aktuella vid vissa tidpunkter”. Nu kan jag inte tala för andra, men själv driver jag hellre intressanta frågor undanskymt än påverkar i ointressanta frågor. Och dit integritetsfrågan ibland verkar vara på väg blir den allt mer sömnmedel och allt mindre IT-politik.

Jag fick min första dator när jag var sju. Sedan dess har jag spenderat mer tid framför den, och senare även framför nätet, än med något annat i mitt liv. Jag kan ägna varje timme av mitt vakna liv att försvara det fria nätet och teknikens framsteg – men jag lägger inte en minut på barnporr och sexliberalism.

Förresten: När jag valarbetade i Lund kom en person fram till mig och sade ”Ni bildades ju 2006 på grund av integritetsfrågan”. Den frasen har förföljt mig sedan dess.

Det sänder starka signaler. Piratpartiet är de facto partiet som inte bryr sig om administration. Om man ska tolka det som partiets vanliga övertro till mjukvara, som partiledningens stora byråkratiavsky (Paradoxalt, jag vet) eller partiledningens starka och gamla vilja att driva partiet som ett projekt och inte som en organisation vet jag inte. Men det är tydligt att starkt ledarskap är viktigare än stabilitet och organisation när man gör sig av med den siste sekreteraren samtidigt som man höjer lönerna för båda partiledarna.

Säga vad man vill om Sverigedemokraterna, men något måste de gjort för att få ett så starkt stöd när de haft en så dålig politik, urusel ideologi och ökänd bakgrund. Partiet har sedan länge byggt partiet underifrån för att få en stabil struktur och ett starkt lokalt stöd. I piratpartiet har man inte satsat alls på organisation, lokalpolitik har först avvisats och till slut nedprioriterats. Tal om lokala organisationer har mötts med svordomar, personangrepp och hot på partiets öppna forum. Och nu gör man sig av med partisekreteraren också. (Där har ni er eftervalsanalys.)

Vad jag hoppas är att Mårtens avsked får konsekvenser. Jag hoppas att Mårten är stark nog att visa partiet samma rygg som partiet visat honom genom att avskeda Mårten och ändå räkna med att han jobbar ideellt som partisekreterare. Och jag räknar med att Ung Pirats förbundssekreterare koncentrerar på det Ung Pirat-arbete han överlastas med, med eftervalsanalyser, ombudsval och kommande kongress. Partiet har en viktig läxa att lära sig, och det verkar krävas att partiet är utan fungerande administration för att lära sig den läxan. Jag hoppas att vi inom fyra år lärt oss uppskatta vikten av en partisekreterare.

Jag klipper in Anders Hedbergs utmärkta svar i tråden också:

Här är en motviering – Den löpande driften. När Mårten var borta på semster i somras haverade utbetalningarna till folk som lagt ut pengar. Jag hade flera samtal från personer som undrade när de skulle få tillbaka dessa. Bara att reda upp hälften av problemen med kvitton som redovisats felaktigt i ett ärende tog minst en dag för tre personer. Det är fortfarande inte klart vad jag vet.
Det största problemet är att det här är personer som lägger ner sin själ och fritid för partiet. Som måste försvara vare nedlagd timme och varje nedlagd krona för sambo och familj. När det inte funkar och de får skit för det hemma så ringer de och är rejält sura. Några har hotat med att strejka tills det löser sig. Funkar inte det här så har vi arga kommun, valkrets och distriktsledare.
Här är en annan motivering – byråkrati. Ledningsgruppens möten protokollförs bara när Mårten är där. Rick hatar byråkrati och pappersexercis mer än någon annan jag känner. Vilja och snabbhet skulle kunna vara Ricks ledord. Protokoll och stabilitet skulle kunna vara Mårtens. Båda de här sidorna behövs i alla företag. Tro mig, jag har sett fler företag startas och funka i två år, men det är alltid protokoll och stabilitet som saknats i de som gått under efter två år. Det är bara när båda de här sidorna finns representerade som den långsiktiga överlevnaden och tillväxten är möjlig. Sjökort, valmanifest och barnporrdebatten hade alla sin grund i sistaminutenpanik vilket enligt Hax ledde till interna bråk och tappade röster. Är det mer sistaminutenpanik vi vill ha eller är det mindre?
PP/CE kommer efter nyår att ha 5 erkänt duktiga debattörer och megafoner anställda. Ingen byråkrat. Det här är en obalans som hotar vår sak, verksamhet och framtid.

Läs också Sammys 15 punkter för ett framgångsrikt piratparti 2014 och Simons 8 teser för partiets framtid (som även jag själv lagt upp)

Not om Mikael Nilsson: Jag har nu förstått det som att Mikael aldrig var anställd av partiet, utan projektanställd av gröna gruppen för mjukvaruprojekt. Jag kan därför inte säga mer än att han funnits på kansliet och varit en tillgång.

Åtta teser för framtiden

Partiet behöver ett antal realistiska och konkreta mål inför valet 2014. Idag är partiet bra på opinionsbildande och innovativa arbetsformer. Men valförlusten visar att vi behöver utvecklas till ett fungerande parti i alla hänseenden. Inte bara organisatoriskt, utan även när det gäller politik och strategisk placering gentemot väljaropinionen. Därav följande förslag:

1. 100/allt: Om fyra år behöver vi ställa upp i hundra kommuner och samtliga landsting. Det är där vi som parti lägger grunden för vårt arbete. Detta mål bör vara lika prioriterat som riksdagsvalet.

2. Bredd och fokus: Inför Principprogram 4.0 bör en programkommission tillsättas för att ta fram ett första utkast för diskussion. Denna bör ha som mål att avgränsa oss mot det som inte är vårt fokus och utveckla resten. Idag är det inte längre klart var gränserna för partiet går. Våra valmanifest, vårt nuvarande principprogram och våra diskussioner under de föregående fyra åren bör ligga som grund för arbetet.

3. Äga internet: Vi behöver arbeta fram strategier för att snabbt skapa debatt i våra frågor, och skapa system för att maximera antalet medlemmar som använder twitter, facebook och bloggar för att bedriva politik (likt live-sidan). Vi har hög närvaro på nätet, men vi är dåliga på att systematisera den. När vi lyckas väcka debatt i våra frågor verkar det snarare bero på tur eller på enskildas insatser än på en genomtänkt strategi.

4. Två skuggbudgetar: Vi bör avgränsa oss mot fördelningspolitik snarare än ekonomisk politik i allmänhet. Allt fler av våra förslag leder till ekonomiska konsekvenser, vilka behöver utredas och presenteras för väljarna. Därför behöver vi lägga två skuggbudgetar, en för respektive block, till 2014. På så sätt ökar vi även vårt förtroende och vår trovärdighet inför väljarna.

5. Lokal organisering: Det behövs en fungerande lokal organisering inom partiet. Denna behöver bygga på medlemsinflytande och strukturerade arbetsformer. Oavsett om det blir en lösning med ”lokala råd” inom organisationen, eller en med föreningar, bör den vara på plats snarast möjligt.

6. Stabilt regelverk: Piratpartiet behöver slutföra den stadgeändring som påbörjats, samt finslipa stadgan över de närmsta åren. En av anledningarna att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen är att de har uppnått stabilitet i sin organisation. Alla vet hur den fungerar, och konflikter minskas genom att systemet blir förutsägbart.

7. Tankesmedja: Vi behöver en tankesmedja dit vi kan knyta framstående nätaktivister, forskare och lobbyister. På så sätt kan vi utvecklas även på djupet, och få ett bidrag till vår samhällsanalys. En sådan organisation kan även fungera som ett förlag och plattform för projekt som ”2022.nu” och boken ”Kunskap, kommunikation, kontroll”.

8. Väljaranalys: Varför förlorade vi väljare det sista halvåret innan valet? Vilka är våra väljargrupper, och hur utformar vi vårt budskap för att passa dem? Dessa frågor behöver besvaras av oss på ett strukturerat och metodiskt sätt. Vi behöver, precis som övriga partier, ha en kontinuerlig och fungerande analys av väljare- och opinionsrörelser. Antingen utförd av en arbetsgrupp eller av någon form av nätverkslösning.

För det första: utgå från det världsomspännande nätet. Gör internet och kunskapen som finns tillgänglig där till en integrerad del av skolverksamheten. Det duger inte längre att skolan isolerar sig från omvärlden.

Internet ska inte vara en “resurs” i skolan. Internet kan inte reduceras till en “resurs”. Internet är kunskap och att inte använda internet fullt ut är att beröva många ungas chans att bli en del av den nya skitsmarta generationen som kommer med dem.

För det andra: varje elev ska ha en egen dator. På samma sätt som det är självklart att skolan tillhandahåller skrivredskap som penna och papper, måste det vara självklart att skolan tillhandahåller en egen dator för varje elev, från första klass.

Now we’re talking. “Datorn” kan man mycket väl se som en resurs. En resurs som krävs för att kunna använda internet. En sund målsättning till 2014 tycker jag kan vara att alla som börjar mellanstadiet har basala kunskaper i hur man använder internet. Då krävs en dator. Tredje punkten:

För det tredje: släpp kunskapen fri. Låt våra barns inlärning slippa begränsas av regler som hindrar spridningen av kunskap. Skolan ska ha rätt att fritt använda allt material: böcker, filmer, med mera, i syfte att bygga kunskap hos våra barn, genom ett permanent och allomfattande undantag från upphovsrätten.
Samtidigt måste vi säkerställa att den kreativa kraft som finns i lärarkåren uppmuntras, så att lärare själva ges möjlighet att tillsammans skapa, förbättra och förfina fritt tillgängligt lärmaterial.

Det torde vara självklart att inte låta något så viktigt som den nya generationens kunskap stoppas av upphovsrättslobbyn. Jag hoppas att många lärare redan idag nobbar kopieringsförbud och liknande. Det som föreslås är inte helt olikt vad vi vill göra i Uppsala kommun (Vår kunskapspolitik har även Victoria Westberg skrivit om). Vår skolpolitik ser ut såhär:

• att skolans elever utbildas i principer för användning av flera vanliga typer av datorprogram. Detta borgar för flexibilitet och förmåga till utveckling.
• att skolans elever utbildas för att bli framgångsrika deltagare i informationssamhället där det bland annat är viktigt att kunna sovra, tolka och kritiskt granska information och att kunna kommunicera elektroniskt med hjälp av text, bild, tal och rörlig bild både i det enskilda samtalet och i större omfattning.
• att skolan använder sig av arbetssätt som främjar kreativitet, samarbetsförmåga och initiativförmåga hos eleven.
• att skolan tillhandahåller trådlös internetuppkoppling i sina lokaler för elever och personal.
• att informationsteknologi används i större omfattning i utbildningen för att höja kvalitén, underlätta för föräldrar att få insyn i sina barns skolgång och för att underlätta för barn och vuxna att studera hemifrån.
  undersöka möjligheten att varje högstadieelev ska få en bärbar skoldator som kan användas i studierna.
• att den digitala mångfalden utnyttjas till att förse eleverna med kurslitteratur i format som passar den enskilda individen och att dokument görs tillgängliga i format så att alla elever kan ha tillgång till dem även på datorer i hemmet.
• att öppna trådlösa nätverk skall finnas tillgängligt i centrala Uppsala.

Frågor jag inte kommer att driva i vårt valmanifest:

För det första är jag helt ense med Emil Paulsrud när han skriver

“Man kan mycket riktigt mena att FRA-lagen och IPRED är två ganska dåliga lagar. Att därmed dra slutsatsen att vi lever i en orättssäker stat som saknar grundläggande friheter är bara löjligt. Ingen kan rimligen höra sådan anklagelser utan att till bakgrundsljudet av ett flyglarm höra ordet rättshaverist studsa runt inne i huvudet.”

Nåja, vidare i integritetsmanifestet

“Polismetodutredningen avbryts och dess förslag avslås.”

Att avslå förslagen håller jag helt och hållet med om. Men att avbryta utredningen ser jag ingen poäng i. Kunskap är bra. Sedan kan man diskutera innehållet och kritisera premisserna enligt vilka utredningen togs fram.

“Användning av personnummer begränsas i Personuppgiftslagen till att bara få hanteras av myndigheter och på myndigheters direkta uppdrag. Ingen ska behöva uppge sitt personnummer för att prenumerera på Kalle Anka.

Användning av personnummer begränsas i Personuppgiftslagen till att bara få hanteras avmyndigheter och på myndigheters direkta uppdrag. Ingen ska behöva uppge sittpersonnummer för att prenumerera på Kalle Anka.”

Jag ser inte hur detta har något att göra med integritet. Javisst, jag vill montera ner övervakningssamhället, men inte det moderna organiserade samhället. Piratpartiet saknar ofta att vara nyanserade och kunna balansera sin politik mot annat. Integritet måste balanseras mot andra faktorer. Annats återgår vi till en anarkistisk stat där människor lever helt isolerat.

“Personuppgiftslagen stärks så att identitetskontroll endast får ske för befogade ändamål. Slentrianmässiga identitetskontroller ska förbjudas. SJ:s tilltag att kräva legitimation för tågresor är ett uppenbart exempel. Persontransportbolag som tågföretag, buss- och flygbolag ska inte ha rätt att begära legitimation för inrikes resor. Rätten att röra sig anonymt i landet är grundläggande i en demokrati.

Säkerhetskontrollen för inrikes flygresor avskaffas utom för särskilt känsliga flygresor (närkungligheter eller statsråd flyger, till exempel). För utrikes resor ska Sverige agera för attavskaffa oproportinerliga säkerhetskontrollerna både i Sverige och Europa.”

Det här måste diskuteras mer. Piratpartiets uppgift är inte att lägga sig i den fria marknaden. Att se till att anonyma alternativ finns är en fråga om konsumenträtt, men inte att detaljstyra enskilda aktörer.

“Det ska utredas om PKU-registret ska förstöras, då det drabbats av ändamålsglidning ochdess potential för integritetsintrång blivit överhängande.”

Idioti. Jag älskar kunskap.

“Juridiskt kön är ett sätt att göra onödig och kränkande åtskillnad på människor. Medavskaffad värnplikt och könsneutral äktenskapslagstiftning finns inte längre något behov av juridiskt kön. Konsekvenserna av att avskaffa konceptet ska utredas, medmålsättningen att göra så.”

Inte piratpolitik någonstans.

“Riksdag och regering ska be om ursäkt till press och media för att ha infört lagar som ifarosatt källskyddet. [...]” och alla “Riksdag och regering ska deklarera som sin mening…”, i synnerhet “Riksdag och regering ska deklarera som sin mening att nätet inte är farligt…” bör tas bort. Riksdagen ska inte högläsa mantran. De ska stifta lagar och styra landet. På sidan 7 i integritetsmanifestet finns en lista över triviala rättsprinciper riksdagen ska läsa upp. Vad detta har att göra med rättsväsendet vet jag inte, men det är rättsprinciper som är så triviala att antagligen de flesta känner till dem.

“Ansvariga på FRA bör utredas för brott motprivatlivslagar.”

Människor ska utredas för brott först när misstanke finns. Att kollektivt utreda en grupp tjänstemän utan misstanke rimmar illa med piratpartiets åsikter om rättsprinciper. Finns misstanke är detta inte riksdagens, utan domstolarnas jobb.

Alla frågor om vad som är barnpornografi är det struntprat att piratpartiet borde ha en åsikt om.

Men det är först i kulturmanifestet det blir riktigt dåligt:

“Upphovsrättsmissbruk kriminaliseras. Den som medvetet missbrukar upphovsrätten skakunna få straffsatserna vända mot sig själv. Följande skrivs in i upphovsrätten snarast, alltså före den 1 januari 2012;

Envar som väcker talan på upphovsrättslig grund mot enskild person, där gärningen som lägger grund för talan inte skett som del av och inom näringsverksamhet, döms för försvårande av kulturspridning till fängelse mellan sex månader och två år. Om brottet är ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Envar som väcker talan på upphovsrättslig grund mot en förmedlare av ett meddelande döms för sabotage mot infrastruktur till fängelse i mellan sex månader och två år. Om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Envar som väcker talan på upphovsrättslig grund mot någon som meddelat en referens (t.ex. en länk) till verk döms på samma sätt som om denne väckt talan mot förmedlare av meddelande.

Om brott som ovan har utförts inom näringsverksamhet och som del av en organiserad verksamhet, ska näringsverksamhetens tillgångar förverkas. Om brottet har utförts på uppdrag av en annan näringsverksamhet, ska även dennas tillgångar förverkas.”

Det här rimmar väldigt dåligt med piratpartiets åsikter om rättsprinciper. I ett rättssäkert samhälle måste den som faktiskt misstänker ett brott ha rätten att anmäla och väcka talan utan att bestraffas. Jag kommer att rösta för ett rättssäkert samhälle snarare än för bunkerpolitiken.

Det var väl det dåliga. I både kultur- och kunskapsmanifestet finns det väldigt bra saker. Kunskapsmanifestet är lysande nästan rakt igenom. Jag rekommenderar att ni läser det. Jag kommer att driva det hårt:

“ÖPPEN KÄLLKOD

Sveriges myndigheter skall gå över till mjukvara med öppen källkod senast den 1 januari 2012. Där detta inte kan göras på grund av specialiserad programvara, ska enmigreringsplan med slutdatum för stängd programvara tas fram. Sådant undantag fordraratt programvaran verkligen är specialiserad.

PATENT

Patentsystemet behöver skalas tillbaka, med fokus på de områden där de orsakar mestskada och är mest innovationshämmande, i syfte att successivt avvecklas. Sverige skaundersöka möjligheterna att unilateralt avskaffa patent inom riket.

[...]FORSKNING

Forskningen ska öppnas upp, resultaten tillgängliga via webben och fria att använda. Det stimulerar innovation och livslångt lärande. Då forskningen är betald via allmänna medel ska också dess resultat tillfalla allmänheten.

[...] Släpp all offentligt finansierad forskning fri från patent.

[...]SKOLA OCH UTBILDNING[...]

Datorer ska tilldelas från första skoldagen.

Grund- och gymnasieskola får bara använda läromedel vars distribution och användning inte är upphovsrättsbegränsad. Där sådan saknas, tas den fram och används därefter. Där detta är ett krav på grund- och gymnasieskola, ska det vara en målsättning även för högre studier.

Lärarrollen ska anpassas efter att läraren inte längre är en auktoritet i klassrummet när eleverna kan kontrollera varje påstående i realtid. Detta ska dessutom uppmuntras.

[...]Alla föreläsningar på universitet och högskolor ska tillhandahållas fritt på nätet och vara åtkomliga för alla.

[...]INFRASTRUKTUR

Åtkomst till Internet görs till basservice på samma sätt som tillgången till el, avlopp och

vatten.”

We are framtidsklustret

Principprogram 3.0 är inte det sista principprogrammet vi någonsin har och världen går inte under 20 september 2010. Därför har framtidsklustret kommit för att rädda piratpartiet och i förlängningen världen. Framtidsmanifestet är inte tänkt att appliceras på något konkret val, utan är våra visioner för framtiden. Eftersom vi är övertygade om att vi fortfarande lever efter den här mandatperioden kvittar det om det genomförs 2010 eller 2022. Genom att ställa följande krav tänker vi oss att vår superba auktoritet inom partiet ska få partiet att ändra sig till precis vad vi tycker. För vi är lite mycket bättre.

Bejaka kopimismen

Vi älskar kopiering. Och vi vet att världen mår bättre av kopiering. Kopiering är intrisikalt gott för alla parter. Ekonomisk immateriell lagstiftning ska helt och hållet avskaffas. Skapande både gällande kulturella uttryck och innovation ska inte hämmas av att man måste tänka på vad lagboken säger. Ingen upphovsrätt för varken kommersiellt eller ickekommersiellt bruk.Förändra varumärkeslagstiftningen så att det kan integreras i konsumenträtten genom att låta den reglera konsumentens rättigheter och inte företagens exklusivitet. Ger vi skapare fria tyglar kommer vi kunna bygga rymdskepp och androider. Hur fantastiskt är inte det?

Hur kul är fabriker? Hur kul är det att behöva gå till affären för att köpa saker? Vi i framtidsklustret tror att 3D-skrivare a la RepRaps är framtiden. Vi vill inte köpa bilar. Vi vill inte sno bilar. Vi vill ladda ner dem. Det är ju skitcoolt. Tyvärr tror vi att konceptet patent, mönsterskydd och designskydd hindrar våra stencoola framtidsidéer. Döda konservativismen! Hylla kopimismen!

Genom att satsa på öppen mjukvara kan vi inte bara fasa ut mjukvara som begränsar människors kreativitet till förmån för mjukvara som utvecklas och uppdateras för alla. Vi kan också göra genomsnittsmänniskan nördigare. Vi vill att alla ska lära sig pilla med, leka med och utveckla öppen mjukvara, och första steget dit är att alla börjar använda öppen mjukvara.

Tjatet om integritet upphör

Just nu håller piratpartiet på att bli ett tillhåll för rättshaverister, bakåtsträvare och sexliberaler. Vi själva är för öppenhet och delad information. Inte lagar som strävar efter att kapa informationsflöden. Vi vill ha lagar som inte isolerar människor och information, utan lagar som för samman dem. En sista strid mellan integritetsnördar och kopimister är oundviklig. Därför måste piratpartiet chilla som fan med sin integritetspolitik.

Ipredlagen reglerar upphovsrätten. Därför ska den avskaffas. Actaförhandlingarna är ett starkt hot mot kopiering. De är också väldigt skadliga. Dessa lagar går mycket längre än integritetsämnen. De berör viktiga frågor. Alla frågor som behandlar sex- eller drogliberalism förkastas direkt i framtidsklustret. Låt skämtpartierna som Bikerpartiet driva dem. Så kan vi syssla med samhällslyftande politik.

Vi älskar kunskap

Piratpartiet är inte bara partiet för fri kunskap, utan partiet för modern kunskap. Vi har missat så många frågor. Hur ska informationssökande läras ut i skolan? Vad är lärarens roll? Vad är teknikens roll? Hur ska framtidens regler kring plagiat se ut? För att optimera utvecklingen mot rymdskeppen och androiderna måste vi se till att så många som möjligt utbildas så mycket som möjligt. Fri utbildning är bara ett första steg mot det, och fritt offentliggörande av forskning bör snarare ses som ett krav än ett steg på vägen.

Internet ungerar idag som en distribuerad hjärna. Det öppnar upp för helt nya sätt att arbeta med och bearbeta kunskap. Hur ska forskare ställa sig till plagiatregler när det är ett aktivt hinder för deras forskning? Hur bedrivs överhuvudtaget forskning i ett informationssamhälle? Vi är övertygade om att man kan bli mycket bättre om man går ifrån tanken om skapare och istället tänker på forskare som ett internet.

En global stat

Avskaffa nationalstatens suveränitet till förmån för en global stat byggd på representativ demokrati. Exekutivt ska staten styras av en vald världspresident med regering.

Administrativt bör även regioner, nationer, och lokala områden ha parlament och hålla val till representativa positioner. Statsvetare bör ges resurser att ta fram de optimalt effektiva storleken på dessa regioner (för maximalt effektiv demokrati).

Ett första steg längst vägen bör vara harmoniserad lagstiftning, global skatt för att minska orättvisor och finansiera skötslen av den globala ekonomin, samt en global militär. EU som projekt bör uppmuntras och sträva efter att inkorporera samtliga stater innan 2050. Ge demokratisk insyn i alla globala institutioner.

Globala effektiviseringar

I samband med världsstaten går hela världen över till ett enhetligt måttsystem. Det progressiva projektet under den franska revolutionen slutförs i och med att klockan och kalendern byts ut. Matematiker och ekonomer bör räkna fram de mest optimala måttsystemen.

Engelska upphöjs till världsspråk och lärs ut som förstaspråk. Andra språk lärs ut över en övergångsperiod fram till 2030 och förpassas därefter till universiteten och specialstudier. Efterhand att världen integreras med internet och tekniken går mänskligheten över till maskinspråk (binary language) innan 2100.

Världen går över till vegetarisk kost gradvis fram till 2050. Vanlig kosthållning ersätts med mer effektiv sådan sett ur energisynpunkt (dvs. grödor och kemiskt producerade näringsämnen). Växthuseffekten hindras genom effektiv miljöteknik.

Mänsklighetens hopp ligger i rymden.

Slå ihop världens rymdsatsningar och ha som mål att kolonisera Mars innan 2050. Målsättningen med rymdsatsningen bör vara att ge fler människor möjlighet att leva fullgoda liv, samt att tillfredsställa mänsklighetens oändliga nyfikenhet och äventyrslystnad.

Rymdexpansionen bör ske i en takt som möjliggör täta kommunikationer med jorden för att undvika splittringar och uppror. Historiker bör finnas med i alla steg för att säkerställa att den administrativa apparaten klarar av tillväxten (jämför nationalstaternas framväxt).

Bejaka transhumanismen

Mänsklighetens historia är en historia om att besegra våra biologiska förutsättningar. Dikotomin naturlig – artificiell är såväl otydlig som opraktisk, och i vilket fall som helst så är det artificiella att föredra. Tredubbla de statliga forskningsanslagen innan 2020.

Uppmuntra biologiska uppgraderingar av människor (exempelvis genom statliga stöd och kampanjer mot stigmatisering) och minimera etiska spärrar mot forskning. Undersök konsekvenserna av biologisk odödlighet och eventuella lösningar på överbefolkning (effektivisering av resurser, intensifierad kolonisering eller virtualisering av människor – när vi kan köra människor virtuellt kan vi dubbla befolkningspotentialen många gånger om).

Nätet är människan

Internet och människan är ett. Koppla in nätet överallt. Sociologer bör ges i uppgift att undersöka konsekvenserna av de radikala förändringarna som nätet och teknologin medför för mänsklig samvarom, med målsättning att minimera negativa effekter under övergångsperioden.

Ett stort antal globala projekt bör startas och skattefinansieras med mål att effektivisera globala statliga och icke-statliga IT-system och det globala nätet. Finansieringen bör vara i stil med Manhattan-projektet.

Integrera människorna i högre gad med i internet (exempelvis genom att koppla in hjärnan direkt till nätet med cybernetiskt mobilt bredband för att minska överföringshastigheter).

Framtiden är nu

Med detta kan mänskligheten röra sig mot en gyllende guldålder. En tid där oerhörda mängder medvetande rör sig tillsammans mot storartade mål, en fantastisk utveckling där vi kan upptäcka galaxen, universum och allt där bortom.

Läs också Emil Paulsrud, Ulf Bjereld och Piratpartiets forum.

“Som ni kanske redan förstått hoppas jag att piratpartiet i framtiden går ifrån Spotifypolitiken och vurmandet för digital kopiering och avskaffar sin kompromiss om fem års kommersiell upphovsrätt.”

Vad önskar du ersätta femårsskyddet med? Jag kommenterade på din blogg och antog att du menade att upplösa copyright helt och hållet. Det du skriver om att du inte uppskattar den exakta digitala kopieringen får mig att anta att det kanske inte alls är så, utan att du snarare vill ersätta det med något annat. Kanske vill du göra det möjligt att remixa copyrightskyddade verk, och att kopior av dessa remixes ska få spridas fritt? Det är bara du som vet.

Så, hur vill du ha det? Kan du förklara mer exakt?

Personligen vill jag också att piratpartiet avskaffar sin kompromiss om fem års kommersiell upphovsrätt. Jag vill inte att det ska gå att äga information, idéer eller mönster över huvud taget faktiskt. Det går emot precis allt vad jag tror på. Jag skiter i om folk får betalt eller inte. Välstånd skapas inte genom att inhägna, begränsa eller beskära något som alltid har varit fritt, för att sedan sälja ut det i portioner.

Jag ser fram emot ditt svar.

Kram kram <3

Som svar skickade jag det här:

Vi är på precis samma sida tror jag. Jag förkastar helt tanken på “Imaginary Property” (Ett smeknamn jwalck lärde mig). Jag anser att man måste få kopiera hur mycket man vill det totala överflödet av information är önskvärd. Som en kär advokat sa, “Det är som att ligga på rygg och låta stekta sparvar flyga in i munnen på dig, oavsett om du är hungrig eller inte. Sparvarna ligger också i drivor runt dig för att du ska kunna konsumera dem när du vill utan att det kräver någon som helst uppoffring från din sida. Naturligtvis inträder en viss mättnadskänsla.”. Jag tror att ur denna mättnadskänsla kan något bättre uppstå. I denna mättnadskänsla uppstår spontana reaktioner mellan information. Musikstycken som kombineras med mangavideos. Myndigheters databaser som kombineras med kartor. Parlaments omröstningsstatistik som görs till sociogram. Samtidigt uppstår också ompubliceringar av texter med små kommentarer, musikaliska covers och lustiga felstavningar.

Dessa fenomen kan ses som kopiering, men kan snarare ses som mutationer. Vissa kallar det remixande, men remixande tycker jag ger fel klang. Men det är denna operfekta kopiering som jag värderar så högt ur både estetiskt och vetenskapligt perspektiv. Och jag tror att all form av immaterialrätt står iväg för den. Från kommersiell upphovsrätt till varumärkesrätt.

Kram från laxsill <3