Skip to content

Hur ser en kopimist på omvärlden

2011 February 14
tags:

Nu när både Patent- och Registreringsverket, Rick Falkvinge och Gustav Nipe har bloggat om immaterialrätt som religiös teori måste även jag – som ändå är Det Missionernande Kopimistsamfundets missionsföreståndare – ge mig in i debatten. Jag överlåter till de tre debattörerna att diskutera de vetenskapsteoretiska aspekterna av dagens immaterialrättsdebatt. Vad jag vill debattera är inte immaterialrättsreligionens/kopimismens trosbaserade faktateorem, utan vilken syn kopimismen har på ämnen som livsestetik och medvetandefilosofi. Hur ser en kopimist på omvärlden? Hur ser en kopimist på livet? Hur ser en kopimist på individen?

Hur ser en kopimist på omvärlden?

Många av andra religioner frågar sig själva eller sin Gud, ‘Hur är denna värld du kastat in mig i? Hur skiljer sig det från hur världen ter sig för mina sinnen?’. För kopimisten är approachen tvärtom, denne frågar sig, ‘Dessa ting mina sinnen förnimmar och kopierar till mitt medvetande, hur ter de sig och hur sker förnimmandet och varandet i världen?’. En grundtes inom kopimistisk filosofi är att gränsen mellan varandet och förnimmandet är imaginär.

Att vara som subjekt är att förnimma sin omvärld. Vad som sker i naturen, vad som sker på hornhinnan, i trumhinnan, i smaklökarna, i terminalen, i kameralinsen, i hjärnan – är blott kopior av samma händelse. Från det ögonblick våra sinnen aktiverades och våra gener imiterade kopieringstekniken från våra föräldrars gener har vi kopierat världen genom att förnimma den. När vi låg i livmodern var vår upplevelse av vår moders hjärtslag en lika verklig och viktig kopia som vår moders upplevelse av dem och – ja – hjärtslagens fysikaliska närvaro själva.

En annan tes är att det inte finns något som är främmande för oss. Genom att förnimma ett objekt skapar vi en kopia av objektet i våra egna sinnen. Vår kopia av objektet är det objekt som finns för oss. Vi har samma relation till den sinnemässiga kopian av objektet som vilken annan del av vår kropp som helst. Det är en del av oss. Teorin är en atomistisk monism.

En tredje tes är kritiken mot gränsen människa/maskin. Vi är knappast extremister i frågan. Vi har ett jämlikhetstänkande som varken går ihop med kristdemokraternas fundamentalistiska tro på “människan” centrum i världen eller Robotpartiets djupt reaktionära syn på förnimmande maskiners värde. Snarare ligger vi närmare en antispeciesistisk hållning. Trots Robotpartiets extremism finns det läsvärda stycken för kopimister:

Om en människa hör en annan människa nynna på en sång så döms människan ofta inte för fildelning. Om en robot nynnar på en sång så döms den omedelbart för fildelning* eftersom det sker felfritt och ofta med hög bitrate.”

För en kopimist spelar det inte roll vad eller vem som förnimmar. CD-brännaren, övervakningskameran, switchen, fiskögat, sonarn, pennan och hippocampus (den del av hjärnan som återskapar minnen) återskapar alla kopior. Att diskriminera kopiors värde och betydelse utefter agenten som kopierat är inget kopimister sysslar med (däremot finns det effektivt kopieringsskapande och kvalitémässigt bra kopior, men det är en annan fråga).

Den sista tesen handlar om att en kopimist värderar inte kopior kronologiskt. Även om vi tänker oss att en sång kopierades för första gången vid något tillfälle (Vi kan ponera att Michael Jackson var den första som någonsin förnimmade sången Thriller – han “skapade” den enligt kreatörsteorin). Det gör inte nödvändigtvis Michael Jacksons kopier av Thriller bättre än andra kopior av Thriller. Värt att notera är också att det är omöjligt att tala om ett “original” inom kopimistteori. Här hänvisar jag till kopimisten Rasmus Fleischer:

“Allt bruk av digital information innebär att informationen kopieras. Även om kopierandet ofta går så snabbt att det upplevs som en omedelbar överföring är materialiseringen via högtalare, skrivare eller skärm bara sista ledet i en lång serie av identiska kopior. Varje gång någon lyssnar på en mp3-fil kopieras filens innehåll från hårddisk till arbetsminne, från arbetsminne till ljudkort, och så vidare fram till det högtalarmembran där slutligen en icke-identisk kopiering in i det postdigitala äger rum.”

Vi värjer oss mot att tala om “Thrillers” digitala sammansättning av bits som en kopia som på något sätt liknar Thillers realisering. Kopiorna av Thriller uppstår när låten kopieras ljudmässigt i våra trumhinnor, hjärnor och högtalare. Visst kan man tala om att Thrillers digitala sammansättning också är en kopia av Thriller, men de två typerna av kopior relaterar till varandra som en kvantmekaniker relaterar till kvarkar.

Imorgon kommer jag att diskutera hur en kopimist ser på livet. (All konst i inlägget kommer från kopimisten Palle Torsson och kan hittas bland annat här.)

9 Responses leave one →
  1. February 14, 2011

    Spännande! Ska följa serien, fundera och kanske bygga något vidare.

    Bilden med pyramiderna, förresten, är en klassiker från boken Copy Me. Jag tänker att den är “från” Ibi men den kan förstås även vara “från” Palle eller “från” internet – man kan fråga sig om det spelar någon roll i kopimi.

  2. February 15, 2011

    Nu är jag iofs inte religiös på det sättet, men när jag läser frasen “Och Gud skapade människan till sin avbild,…” 1 Mos 2:7 så tänker jag på de många bottnar som finns i att tolka detta som en kopimist:
    Dels skapar gud en människa till sin avbild, och ger denna avbild en möjlighet att kopiera och remixa sig själv i en sexuell fortplantning, och dessa avbilder kan i sin tur skapa kopior. Det viktiga punkten är att någon seedar, dvs lämnar ägg och spermie …ni förstår nog… ;)
    Dels skapar dessa kopior ett samhälle där även information kopieras, och detta är en gudibehaglig gärning. Så därför kopierades även den informationen, dvs bland annat just denna rad ur moseboken (1 mos 2:7). Så genom att sprida ordet skapas en förebild till kopimistens liv. Så detta blir i sig en kopimibehaglig gärning, och därför kopierar vi, remixar vi och även seedar (ping Marcin+Therese) vi och detta är gott. :D

  3. February 15, 2011

    Rasmus: Jag försöker att hitta formuleringar som inte tar ställning till kreationärsteorin genom att inte insinuera ett ursprungligt skapande. Jag tyckte att “kommer ifrån” hade en adekvat betydelsemässig uppbyggnad. Bilderna kommer från en bildsamling från Palle, utan att Palle på sidan anger om han själv “skapat” bilderna eller inte. Just pyramidbilden har jag sett spridas hejvilt över internet, men med tanke på stilen blir jag inte alls förvånad över att dess ursprung härrör ur Ibi. Nästa inlägg bör komma innan min föreläsning om en timme.

    C Magnus Berglund: Jag tror att det finns gott om utrymme att dra paralleller till kristendomen. Jesus själv delade sällan med sig av materiella ting, och när han väl gjorde det skedde det på ett sätt som kopimister hade tyckt om (Han skapade mat till flera tusen människor av ett par bröd och fiskar. Han gjorde vin av vatten). Han påpekade ofta hur viktigt hans ord var och uppmanade människor att sprida det (ständig missionsuppmaning).

Trackbacks and Pingbacks

  1. Tweets that mention Isak Gerson › Hur ser en kopimist på omvärlden -- Topsy.com
  2. Isak Gerson › Hur ser en kopimist på livet
  3. Isak Gerson › All kopiering är bra kopiering del I
  4. En sekulär syn på upphovsgröten « Gustav
  5. All kopiering är bra kopiering del I | copy is right
  6. Hur ser en kopimist på livet | copy is right

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS