Skip to content

Bygg inte om, bygg nytt!

2011 January 5

Något av det svåraste för ett samhälle är förändringar, och därför hoppar vi mycket hellre på temporära lösningar som vi alla vet inte löser särskilt mycket i det långa loppet. Därför försöker vi åtgärda den sjunkande kvalitén på skolan genom att diskutera i vilken årskurs betygen ska sättas. Därför kan frågor om skatteavdrag för hushållstjänster avgöra ett val.

Betyder det att det är bra att vi bygger en politik på fulhack istället för fungerande lösningar? Att det vore dåligt att acceptera växtvärken och bygga en framtidsvänlig politik? Det tror jag inte. Och jag tror att vi behöver bygga en ny kultur- och forskningspolitik som bygger på de otroligt bra egenskaper som internet bygger på, istället för att reaktivt kämpa emot den.

En del av fulhacken som man försökt med för att bota problemet fildelning är att fördela pengar från radio och andra lagliga tjänster. Det är redan känt att lagliga tjänster som Spotify inte gör ett dugg i praktiken för att försörja artisterna. Inte heller Stim eller andra insamlingsorganisationer verkar lyckas särskilt bra.

Riksdagspartierna har försökt patcha problemet med fildelning internet nu. Är det inte snart dags att jämka sig med faktumet att problemet med fildelning och försöka hitta mer än temporära lösningar på hur artister får betalt. Artisterna själva börjar många av dem själva inse att upphovsrätten som den idag är utformad inte hjälper dem. Ja, till och med upphovsrättsföretagen själva börjar ge upp idén om att etablera en marknad för kulturen, och börjar istället att göra juridik till en seriös affärsmodell.

Kanske är det dags att inse att upphovsrättsmodellen för att finansiera kultur är förlegad och alltför fulhackad genom åren? Kanske bör vi istället tänka på hur vi konstruerar framtidens kulturmarknad. Jag vill se nyskapande och nytänkande i kulturpolitiken. Fortsätt inte att nödlösa det gamla och förfallna huset, bygg ett nytt!

3 Responses leave one →
  1. January 5, 2011

    Till viss del kan det väl vara bra med revolutionerande omkastningar, men samhället är en flytande mekanism. Vi kan inte hitta några “bra” eller “optimala” lösningar, det enda vi kan göra är att anpassa oss efter läget. Att konstruera en kulturell affärsmodell som inte är rättighetsbaserad behöver inte nödvändigtvis vara en betydligt bättre modell för kreativitet, i alla fall inte sådan kreativitet vi är vana vid idag (massproducerade filmer och pop, samt svindyra reklamkampanjer och promotion-turnéer), utan är en modell för en annan typ av kreativitet och andra affärsmodeller som i och för sig verkar rimligare och mer lockande idag än den modell som lagstiftare försöker påtvinga samhället.

    Vem vet hur läget kommer vara om 20 år? Tänk om icke-rättigheterna inte alls fungerar? En icke-rättighetsmodell kommer med stor säkerhet att föra med sig problem vi ännu inte har upptäckt och då får vi justera vår inställning till kultur och kulturarbetare (eller för den delen kulturickearbetare) igen.

    Nödlösningarna och fulhacken torde vara en process. Så reformistisk jag låter >_< Jag håller väl egentligen med dig.

  2. January 5, 2011

    Det som jag tror och hoppas på i det långa loppet är en flattr-liknande modell. Alla konsumenter bör i längden tjäna på att själva sponsra allt som är angeläget. Om det är företagen som sponsrar så är det egentligen alltid konsumenterna/slutanvändarna som betalar kanske dubbelt upp. Företagen måste ju ovillkorligen öka priserna om de har kostnader för sponsringar och annan reklam. För att alla konsumenterna/slutanvändarna skall ha tid, ork och pengar över för att flattra och sponra mm., så bör det bli avsevärt större skillnader mellan medelinkomsterna och utgifterna för maten och boendet. Konsumenterna/slutanvändarna bör därför bilda gemensamma organisationer med internet som kommunikationsnav, och teknikupphandla och avropsavtala direkt med underleverantörer och legoföretag. Dessutom bör allt beställas via nätet innan något börjar tillverkas så att det inte uppstår svinn, prisdumpning och överproduktion. Den “militantorganiserade” arbetsdelningen har drivits alldeles, alldeles för långt och fördröjt automatiseringen. Industrin bör kunna avfolkas från arbetare på motsvarande sätt som skedde med lantbruket under förra seklet.

  3. January 6, 2011

    Jag tror på en kombination av modeller. Jag skulle gärna se utvecklingen av den konst som sker Här och Nu. Den är oftast väldigt kvalitativ och den är svår att kopiera (både genom fildelning och upptryckning, då den förlorar sin kvalité av att flyttas från Här och Nu. Som exempel finns bland högkonsten Ida Ekblad (http://www.bonnierskonsthall.se/sv/Konst/Utstallningar/Ida-Ekblad/ http://www.filosofibloggen.se/hur-samtidsarkeologi-ager-rum/) och bland masskonsten är kanske ickekommersiell hiphop ett bra exempel.

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS