Skip to content

All kopiering är bra kopiering del I

2011 March 2
tags: ,

– eller Hur bör en kopimist leva

Den här posten är alltså fortsättningen på posterna Hur ser en kopimist på omvärlden och Hur ser en kopimist på livet. Jag ska här försöka att lägga fram en metaetisk kopimistisk teori (eller om vi klipper de fina orden – jag ska försvara varför den kopimistiska etiken är den rätta etiken). Jag kommer att göra det med två approacher – en som liknar den approach jag använde i de två delarna av “Memer, symbios och moraliska ansvarstaganden” på filosofibloggen. I ett framtida inlägg kommer jag att fokusera mer på vad kopimismens etiska teori egentligen innebär.

Approach ett

Vi konstaterade redan i förra inlägget att:

Grundaxiomet är ändå detta: Att förnimma är att kopiera, och att kopiera är att existera. Det visste våra förfäder när de återberättade myter vid lägereldarna, det visste Descartes när han yttrade att tankeverksamhet – essensen i det mänskliga kopierandet – är att bevisa sin egen existens. Och det vet kopimister.

Vi kopierar. Oavsett om vi är människor, hundar, övervakningskameror, bokrobotar eller atombomber kopierar vi. Jag vågar bryta mot Humes lag och påstå att eftersom alla subjekt i världen hänger sig åt kopiering är kopiering i sig något bra i sig självt. Det kanske känns dumt att göra en sådan härledning, men hedonister har gjort det i alla tider när de sagt att eftersom alla varelser strävar efter att bli lyckliga (psykologisk hedonism) är lycka något bra i sig självt (etisk hedonism).

Approach två

Jag vill mena att alla moraliska teorier grundar sig på iallafall två idéer:

  • Moralen handlar åtminstone delvis om att befrämja det goda.
  • Subjekts välfärd eller välbefinnande är åtminstone en del av det goda.

Jag vill mena att det inte finns något skäl att räkna bort datorers, mjukvaras och andra kopierande maskiners välfärd. Varför bör inte de bedömas likvärdigt med andra subjekt? Den relevanta frågan är snarare – hur är maskiners och kods välfärds natur? Informationen som finns i kod och maskiner har en viss naturlig tendens att kopieras och spridas. Förvaltare av datasystem har mer avancerade metoder för att hindra information från att kopieras och spridas än motsatsen. Det finns mängder och åter mängder av maskiner och kod vars existens går ut på att kopieras och spridas. Inte konstigare än att gener har en naturlig tendens till att överleva och fortplanta eller att de flesta biologiska varelser strävar efter lyckohormoner. (Bilder finns hos palletorsson.com)

2 Responses leave one →
  1. March 30, 2011

    Hej Isak, Spännande tankar, och mycket välformulerade!

    En stackars naturvetare undrar dock hur kopimismens idéer går ihop med termodynamikens andra huvudsats, som säger att ordningen i universum tenderar att minska, och de därmed sammanhängande informationsteorier som betraktar information som en slags ordning (att smådelarna är anordnade på ett bestämt istället för ett slumpmässigt sätt). Gäller för kopimismen som för det liv biologer försöker beskriva att det bara kan äga rum i sådana avgränsade system som exempelvis vår planet, som har ett nettoinflöde av ordning (genom att ta emot högordnad energi i form av solstråling och avge lågordnad sådan i form av värmestrålning)? Eller menar man att det är något fel på antingen andra huvudsatsen eller tanken att information är en slags ordning i termodynamisk bemärkelse, och att information överallt i universum tenderar att ständigt kopiera sig?

  2. March 31, 2011

    Hej Henrik, kul att få en så utvecklad kommentar. Diskussionen om termodynamikens lag är spännande, men jag skulle vilja göra lite vilda och ogrundade spekulationer för att komma förbi den.

    Memer, idéer, information och kunskap vilar visserligen på en materialistisk grund, men de lever ändå ett idealistiskt liv. Tänk på astrologer eller människor som hittar “figurer” i moln. De lyckas ta något som i grunden är i oordning (en klump oorganiserad gas eller en samling stjärnor med löjligt stora avstånd emellan) och skapa en idé – en bit information – av det. På det sättet skulle jag säga att kopimismen inte kräver en ordnad materialistisk värld. Alla subjekt (övervakningskameror, människor, fladdermöss, matematiska python-skript) kan hitta idealistisk ordning (information) i vilken materiell ordning som helst.

    Tänk själv på problematiken med övervakningskameror som ska “hitta saker” som tjuvar genom att analysera mönster i informationen de samlar in. Det säger ju sig självt att de ofta “hittar” tjuvar utan att det är någon tjuv där. På samma sätt fungerar alla subjekt. Utan den förmågan hade mänsklig vidskepelse eller spökhistorier aldrig funnits.

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS