Skip to content

Nutiden, framtiden och internet

2010 January 19

Note: Denna post är en remix av min sista tenta i kursen “Immateriella rättigheter och digital information: Lag, politik och kultur”. En kurs alla som på allvar vill diskutera immaterialrätt borde läsa.

Hur kommer den exponentiellt utvecklade kommunikations- och informationsinfrastrukturen påverka vårt samhälle, vår lagstiftning och vår syn på sådant som kultur, kommunikation, kopiering och utveckling? Å ena sidan ser vi en tillbakagång till den kopiering och vidareutveckling (gällande både mängder och normer) som rådde innan immateriell lagstiftning blev vanlig. Å andra sidan ser vi också att i de länder där detta sker vi får hårdare och hårdare lagstiftning. Polisen ges mer och mer makt åt lagar som tidigare inte setts som särskilt viktiga. Många frågar sig om något av det är proportionerligt.
Vi ser också att det av alla immateriella rättigheter bara är upphovsrätten som får stå i centrum. Samtidigt som upphovsrätten är stor i den politiska diskussionen bortser man helt från de andra typerna av immaterialrätt. Piratpartiet, som driver frågan om liberalisering av immaterialrätt i Sverige, ställer sig till och med positiva till vissa typer av immaterialrätt, som varumärkeslagstiftningen.1

Lagstiftningsutveckling i Intellectual Property Rights

Det är tydligt att målet med mycket av lagstiftningen inom immaterialrätt, och särskilt inom internationell politik, är att minimera de intrång i immateriella rättigheter så mycket som möjligt. Enligt både FNs deklaration för mänskliga rättigheter och Europakonventionen för mänskliga rättigheter kan det tolkas som att immaterialrättsbrott är en kränkning av den mänskliga rätten till betalt som kreatör. Med det i bakgrunden är det inte en främmande utveckling att lagstiftningen för immateriella rättigheter har skärpts och befogenheterna brottsbekämparna på området får utökats. Sedan internet blev vanligt har upphovsrättsintrången ökat explosionsartat.

Just nu förhandlas ny internationell lagstiftning på området fram med avtalet Acta, Anti-Counterfeiting Trading Agreement. Avtalet kommer att utöka befogenheterna och ansvaret ytterligare för de parter som kan anses inblandade i immaterialrättsintrång. Det gäller inte bara poliser, utan även till exempel tulltjänstemän och internetleverantörer. Acta har även kritiserats för att lagstiftningen sker så mycket i det fördolda. Det kan hållas hemligt då det påstås vara ett handelsavtal. Men kan det vara ett handelsavtal om det innehåller så pass mycket strafflagstiftning?

Samtidigt förs diskussioner bland medborgarrättsaktivister om den nya lagstiftning som införs är kompatibel med de mänskliga rättigheter som samma länder kommer överrens om genom Fns deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Mycket av den nya lagstiftningen verkar så i direkt strid med den mänskliga rättigheten till personlig frihet och privat kommunikation. Vad säger att rätten för en upphovsman att få betalt är viktigare? Och vad säger egentligen att det är upphovsrätten som garanterar att upphovsmannen får betalt? Enligt flera undersökningar som gjort på ämnet verkar det vara tvärtom.

Diskussionen om huruvida en lag är demokratisk när den inte har stöd och förankring hos folket har också börjat diskuteras i upphovsrättens fall. Forskargruppen Cybernormer har kommit fram till de resultat som bekräftar vad alla tror. De undersökte hur ugna svenska mellan 15 till 25 år ser på upphovsrätten. 79% av dem bryter den konsekvent och medvetet. 72% av dem ser upphovsrätten som betydelselös. Är det då verkligen värt att behålla den?

Kopimismens genomslag och deltagarkulturen

Det är inte i allas ögon som internets kopieringsmöjligheter är något dåligt. Många talar om vilka enorma spridningsmöjligheter kultur får. Många talar om vilka möjligheter individen har att ta del av kultur, och vilket urval som skapas. De centrala upphovsrättsmotståndarna som även hyllar internets kopieringsmöjligheter brukar kallas kopimister.
Kopimist, definition:

A “Kopimist” or “Kopimist intellectual” is person who has the philosophical belief that all information should be freely distributed and unrestricted. This philosophy opposes copyrights in all forms and encourages piracy of all types of media including music, movies, TV shows, and software. The term kopimist originates from the root word, kopimi, meaning ‘copy me’.

Kopimisterna brukar försöka sudda ut gränsen mellan kopiering och vidareutveckling. De menar att kultur sedan långt innan immaterialrätterna utvecklats genom att spridas. Varje gång det gått från människa till människa har den utvecklats lite med den personliga touch varje människa medvetet eller omedvetet lägger tid som ger konstverket ytterligare kulturella avsnitt, geografiskt såväl som tidsmässigt kulturella. Det är kanske därför immaterialrätter knappt har funnit genom historien i stort.

Enligt kopimisterna är det därför inte bara det rena kopieringsförbudet som är problemet med upphovsrätten. De talar ofta om en deltagarkultur eller remixkultur. De menar att vidareutveckling genom kopiering bör få ske om man vill att kulturen ska utvecklas. Upphovsrätten idag sätter hinder för remixkulturen genom att påstå att verk som bygger för mycket på upphovsrättsskyddade verk är olagliga.

Bland kopimisterna finns även de som vill omdefiniera kultur. I Rasmus Fleischers bok ”Det postdigitala manifestet” vill Fleischer sluta se den rent digitala kulturen som kultur. Fleischer vill att kultur alltid ska vara en upplevelse och en händelse. Han vill att det ska samla skaror, ta tid och äga rum. Enligt honom själv är digital kultur värdelös om den inte sätts i ett sammanhang. Därför bör vi se den digitala kulturen som en möjlighet att skapa kultur.

De andra immateriella skyddslagstiftningarna?

Varför har just upphovsrätten fått en så stor plats i det politiska klimatet när den egentligen bara är en av många immaterialrätter? Upphvosrätten skiljer sig på många sätt från andra immateriella rättigheter, både i sin lagstiftning och sitt sammanhang. Den största skillnaden är kanske att det sedan 2005 varit förbjudet att begå immaterialrättsintrång för ickekommersiella syften. Andra skillnader är att upphovsrätt är något som träder in automatiskt, till skillnad från de industriella immateriella rättigheterna som måste ansökas.

Men kanske är sammanhanget ännu viktigare, särskilt då det verkar vara sammanhanget som skapat lagändringen från 2005 när man illegaliserade upphovsrättsintrång för ickekomersiellt bruk. Upphovsrätten förbjuder kopiering av konst, som i förlängd definition är sinnesintryck. Dessa sinnesintryck som utgör konsten är relativt lätta att efterskapa. Men datorer, skrivare, högtalare och internet går det att efterskapa dem med ett par musklick. Kanske är det denna radikala skillnad i kopieringsmöjligheter som satt upphovsrätten under mer tryck och granskning än de immateriella rättigheterna.

Vad händer då nu när vi börjar kopiera designer och föremål? 3D-skrivarna blir fler och fler samtidigt som det skapas hemsidor för att skicka designer till varandra. Vad händer med lagstiftningen och framför allt synen på lagstiftningen när patentintrång, mönsterskyddsintrång och designskyddsintrång kan begås med ett par musklick. Vad händer när vi går från att skicka musikfiler till varandra till att skicka märkeskläder till varandra? Kommer patentlagstiftningen skärpas och polisen ges rättigheter att söka igenom hus efter hemkopierade designföremål? Kommer vi att få samma deltagarkultur vad gäller designer som vi redan börjar få vad gäller konst, med till exempel Creative Commons-konstnärer?

Referenser och litteratur

Piratpartiets principprogram version 3.3 antaget 7-8 mars 2009 http://www.piratpartiet.se/principer
FRApedia om ACTA http://frapedia.se/wiki/ACTA
Erik Josefsson ACTA is not a Trade Agreement http://erikjosefsson.eu/blogg/2010/01/04/acta-not-trade-agreement
Times Online Labs Blog, Do music artists fare better in a world with illegal file-sharing http://labs.timesonline.co.uk/blog/2009/11/12/do-music-artists-do-better-in-a-world-with-illegal-file-sharing/
TV4, Illegala nerladdare köper mest musik http://www.nyhetskanalen.se/1.956975/2009/04/22/illegala_nedladdare_koper_mest_musik
TorrentFreak, Economiy profilts from file-sharing, report concludes http://torrentfreak.com/economy-profits-from-file-sharing-report-concludes-090119/
Harvard Gazette: File sharing may boost CD sales http://www.news.harvard.edu/gazette/2004/04.15/09-filesharing.html
Svensson, M. Och Stefan, L. (2009), Social norms and intellectual Property, online norms and the European legal development http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1510388&fileOId=1515776
Hesse, C. (2002), The rise of intellectual property, 700 b.c.–a.d.2000: an idea in the balance. Daedalus, Spring 2002, s.26-45 http://www.amacad.org/publications/spring2002/hesse.pdf
Fleischer, R. (2009), Det Postdigitala Manifestet. Ink Bokförlag, 2009. Finns på http://bluwiki.com/go/Postdigitala
Justitiedepartementet (2006) Copyright. A brief overview of the Swedish copyright system. Justititedepartementet, Stockholm. http://regeringen.se/download/ac3af6b4.pdf?major=1&minor=56762&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment
RepRap och information om den http://reprap.org/bin/view/Main/WebHome
Fildelningsnätverk för tredimensionella objekt http://www.thingiverse.com/ och http://theproductbay.org/

10 Responses leave one →
  1. January 20, 2010

    nu när jag läste kom jag o tänka på att FN’s mänskliga rättigheter inte säger något om hur artisters ekonomiska intressen ska tillvaratas, alltså att det inte behöver ske genom monopol på exemplarsframställning. och i anslutning till detta i deklarationen finns också en punkt om rätten till tillgång till kultur.

  2. January 20, 2010

    Ja. Du har en bra poäng. Jag tycker visserligen att det är en svaghet att det står att artisters ekonomiska intressen ska tillvaratas. Det är för mig dumt att skriva om vilken yrkesgrupp som helst (uppenbarligen ser man på konstnärer som en yrkesgrupp). Jag hade hellre sett att marknaden bestämde vilka jobb som behövdes.

    Men du har rätt i att lagen är öppen för tolkning. Om vi fortsätter pusha studier som visar på fildelningens positiva effekter för artisten kanske vi kan omtolka artikeln om artisters ekonomiska intressen.

  3. Herkules permalink
    January 21, 2010

    Ganska oseriöst att ta upp Cybernormers “undesökning”

    “Forskargruppen Cybernormer har kommit fram till de resultat som bekräftar vad alla tror. De undersökte hur ugna svenska mellan 15 till 25 år ser på upphovsrätten. 79% av dem bryter den konsekvent och medvetet. 72% av dem ser upphovsrätten som betydelselös. Är det då verkligen värt att behålla den?”

    På Cybernormers hemsida står det att de aktivt samarbetar med The Piratebay.
    “”The Pirate Bay are among others involved in the collaboration”
    Snacka om självmål!!!!

    Dessutom så är formuleringen väldigt oseriös “vad alla tror” tror nog inte ALLA!

  4. January 21, 2010

    Hej Herkules!

    Formuleringen “alla” får stå för Isak, men det stämmer att den undersökning Cybernormer visat det som nämns ovan. Det stämmer också att The Pirate Bay är en av projektets samarbetspartners. Däremot kan det ju också vara på sin plats att fundera på vilken roll The Pirate Bay har.

    The Pirate Bay kontaktades av Cybernormer för att man hade för avsikt att få bättre inblick i fildelningskulturen och hur resonemangen kring fildelning kan se ut. Utöver det har jag gått in som medarbetare kring Cybernormer, med medgrundande av Piratbyrån i bagaget. Jag har dock inte varit delaktig i arbetet med den forskningsstudie som behandlar fildelning.

    Har du ytterligare frågor som rör Cybernormer kan vi ta dem här, så länge de hålls på sjysst nivå.

  5. January 21, 2010

    Jag tror att Marcin svarat på det mesta. Ordet “alla” i formuleringen var en klumpig generalisering baserad på min uppfattning jag byggt av medias bild och den allmäna uppfattning jag fått av att tala med folk.

  6. Herkules permalink
    January 22, 2010

    Så Cybernormer är alltså en klart partisk organisation med andra ord?

  7. January 22, 2010

    Herkules: Cybernormer är inte en organisation, utan ett forskningsprojekt vid Rättssociologiska Enheten vid Lunds Universitet. Det finns förövrigt inget partiskt i att eftersträva en djup förståelse av det fält man forskar kring.

  8. Herkules permalink
    January 23, 2010

    Marcin men du kan väl inte neka till att ni bakom Cybernormer är partiska när det gäller er inställning till piratfildelning?

  9. January 29, 2010

    Herkules: Cybernormer säger varken bu eller bä vad gäller fildelning, utan fokuserar på klyftan mellan de sociala normer som unga rättar sig efter (tex vad gäller fildelning) och de rättsliga regler som vi förväntas leva efter (tex vad gäller fildelning). Eod?

Trackbacks and Pingbacks

  1. Tweets that mention Nutiden, framtiden och internet | Isak Gerson -- Topsy.com

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS