Skip to content

Informationslagen, den eviga konflikten

2009 December 15

(Upphovsrättshistoria i den här artikeln är oftast hämtad från Carla Hesses “The rise of intellectual property, 700 B.C. – A.D. 2000: an idea in balance”)

1984 formulerade Steward Brand informationslagen, formuleringen av den eviga konflikt ett samhälle och dess juridiska system måste lösa:

On the one hand information wants to be expensive, because it’s so valuable. The right information in the right place just changes your life. On the other hand, information wants to be free, because the cost of getting it out is getting lower and lower all the time. So you have these two fighting against each other.”

Hur informationsflödet hanterats innan

I min subjektivt valda början hade information nästan alltid en kostnad. Konstnaden låg inte i informationen i sig, utan i mediet det trycktes i. Det var innan kopieringens möjligheter. Lagring av skedde på pappersliknande konstruktioner som djurhudar och växter med gynnsamma fiberstrukturer. Själva kopieringen skedde för hans. Bok för bok skrevs om för hand. Kopieringsarbetet var ett enormt arbete och ledde till en kostsam slutprodukt. Att köpa lagrad information kostade alltid mycket. Men hur såg man på priset på själva informationen i sig?

De gamla grekerna såg kulturell och innovativ förmåga som en gåva från gudarna, och därför inget som kunde köpas, säljas eller ägas. Det var bara något som hände en. Enligt Platon hände det en redan vid födseln. Sokrates hade en livslång kamp mot sofisterna som tog betalt för att ha elever i filosofi och retorik. Ändå har vi ett gigantiskt kulturarv från grekerna (Inte bara gammal teater, fråga en filmvetare eller en expert på psykoanalys) och hela grunden till västerländsk filosofi.

Muslimerna hade en liknande syn på kunskap, all kunskap kom från gud, från Koranen. Vissa moraliska rättigheter fanns. Men att dömas för att säga någåt som någon annan imam redan sagt sågs snarare som lögn än som idéstöld. Kineserna utgör ett litet undantag, de kunde trycka böcker. Ändå hade de inga immateriella rättigheter alls.

Den judisk-kristna kulturen tog det ännu längre. De valde att se säljande av kunskap som en synd. De arbetade under regeln ”Scienta donum Dei est, unde vedi non potest”, ungefär, “kunskap är en gåva från Gud, därför kan det inte vara en handelsvara”. Yrkesgrupper som forskare, jurister och läkare fick inte ta betalt för sin kunskap, utan fick istället ta emot gåvor.

Kopieringsförbud införs

Tyvärr slog europeisk kopieringsteknik, vår tryckpress, igenom samtidigt som den förtryckande katolska kyrkan var stor. Kyrkan hade en utbredd bokkopieringsverksamhet i klostren och kunde på det sättet ha ett ganska starkt monopol på informationsreproduktion. När tryckpressen slog igenom ville man från både kyrkans och statens håll begränsa möjligheterna till konkurrens på informationsdistributionsmarknaden. Så man införde det som brukar sägas vara den första upphovsrätten.

Den första upphovsrätten var radikalt annorlunda dagens upphovsrätt och var ett initiativ från staten och kyrkan för att hålla kontroll över informationsdistribution (framför allt religiösa och politiska texter) snarare än att hävda någon sorts ägande för kreatören. Snarare var det så att den ändring Statue of Anne innebar var till för att man med den första lagen så fundamentalt svek författarna i förmån till tryckerierna, staten och kyrkan. Den första upphovsrätten skyddade framför allt de tryckerier som var godkända av staten och såg till att texter som trycktes var förhandscensurerade.

Carla Hesse skriver:

“State-licensed monopolies on text, on technical inventions, and on the means of reproducing them succesfully wedded the commercial interests of publishers, printers, and other technical entrepreneurs to the ideological needs of absolutist states to control the knowlegde that circulated in their realms.

Throughout the early modern world the development of commercial printing and publishing thus first occured through a system of state-licensed monopolies, sanctioned by religious ideologies, that made no mention at all of intellectual property rights.”

Det var då den antikopimistiska [från kopimism] karusellen började. Efter flera tusen år av fin kultur och kumulativ kunskapsutveckling (medeltiden exkluderad) började författare tänka i termer av att de hade någon sorts naturrätt till sina idéer. Konflikten förvärrades ännu under digitaliseringen då även skivbolag och filmbolag som byggde sin ekonomi kring dessa lagar startades. Den senaste upptrappningen började under 90-talet, då internet lanserades. Inte långt senare lanserades Napster, och kopimisterna fick ett rejält uppsving. ”Fildelningen” uppmärksammade debatten om informationsfrihetens vara och icke vara.

Frågan: Informationsfrihetens vara eller icke vara?

Upphovsrätten härstammar alltså från despotiska stater som ville kontrollera hur information spreds genom att införa monopol gällande vem som fick sprida informationen. I den demokrati vi har idag har folk redan börjat säga stopp. Många ser upphovsrätten som en kvarleva från gårdagen. Det är oftast rättighetsinnehavarna som begär utökningar av upphovsrätten och ökade resurser att upprätthålla upphovsrätten. Särskilt de senaste åren har vi sett att en negativ inställning mot upphovsrätt spridas snabbt.

För att upprätthålla det kopieringsförbud som en reglering av informationsfrihet krävs en närmast totalitär stat. Men det är inte det jag vill diskutera. Det är en relativt fruktlös diskussion och alldeles för mycket av en sakfråga. Bör vi ha en informationsfrihet? Jag är av den fasta åsikten att information gör sig bäst spridd. Information är makt, och det är inte makt det är lönt att sitta inne på den. Teknikutvecklingen har givit oss unika möjligheter att sprida och vidareutveckla den kunskap och kultur vi producerar och samtidigt lika unika möjligheter att kommunicera och sprida information. Kan det vara negativt?

Frihet för samhället och demokratin

Glöm inte att gratis bara är en aspekt av fri. Den monetära friheten i informationsspridning är snarare en konsekvens av en fri informationsspridning än ett syfte i sig. Nyckeln är att se till att informationsspridningens möjligheter maximeras. Richard Stallman tar upp det här:

“I believe that all generally useful information should be free. By ‘free’ I am not referring to price, but rather to the freedom to copy the information and to adapt it to one’s own uses… When information is generally useful, redistributing it makes humanity wealthier no matter who is distributing and no matter who is receiving.”

Information är dessutom ett otroligt viktigt demokratiskt redskap. Den senaste tidens stormande i Iran har varit en ögonöppnare för mig och säkert många andra. Tillsammans med kluster som Anonymous, telekompaketet och svenska piratrörelsen kämpade vi för att hålla internet öppet för Iranierna som ville rapportera om presidentvalet. Flera hemsidor med twitter i spetsen stormade av Iranier som ville rapportera det de såg när man försökte mörka både internet och media.

Och media. Granskande media var innan internet en av de viktigaste elementen för att stärka demokratin. För att de spridde information om våra förtroendevalda, deras politik och dess effekter. Det är ingen slump att samma parti och rörelse som kritiserar det kopieringsförbud som upphovsrätt och patentlagstiftning innebär också så starkt försvarar medborgerliga rättigheter och demokratiska värden. Kopimismen är en av demokratins grundvalar.

2 Responses leave one →
  1. December 15, 2009

    Jag håller då inte med om att patentlagstiftningen innebär ett kopieringsförbud, åtminstone inte i det väsentliga, nämligen i informationen.

    Det går att ladda ner och kopiera patentskrifter hur mycket man vill från till exempel http://se.espacenet.com

    Finns ett robotskydd för nerladdning därifrån, men ändå.

    Vidhåller min syn på en återupplivad vision, nu när det tack vare tekniken är möjligt, på patentsystemets syfte att bygga Encyklopedin, med i stort sett allt tekniskt vetande sökbart och läsbart.

    För det behöver patentlagen, patentbestämmelserna, prv:s praxis och gymnasiets läroplaner byggas om en del. Men det är en annan fråga.

  2. December 15, 2009

    Kopiering är inte bara det du gör med ctrl+c. Kopiering är allt från ett barns första språkliga ord, förslagsvis ett gällt “mamma” eller “pappa” som den lärt sig av familjen. Till hur arkitekter i olika länder bygger torn med liknande konstruktioner för att göra tornet så säkert som möjligt. Det är varje gång du applicerar information du lärt dig genom observation.

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS