Skip to content

En granskning av immaterialrätten

2009 December 11

Jag vill uppmuntra alla läsare att göra en sak, oavsett om ni är piratpartister eller kristdemokrater, anarkonihilister eller moderater, centerpartister eller sverigedemokrater. Jag vill uppmuntra er att ställa er två frågor. Och gå nu inte efter magkänslan. Försök istället att faktiskt formulera svaren på frågorna.

“Vad är värdet i immateriella rättigheter?”

“Vad vill jag ha ut av upphovsrätten?”

Alla lagar, särskilt de kontroversiella, kräver att man då och då stannar upp och ser på konsekvenserna av lagen. De positiva och de negativa. Man måste göra det med immateriella rättigheter, precis som med sexköpslagen och fortkörningslagen. Alla lagar. Vissa går fortare att ta fram ett svar till (ex. delen i brottsbalken som behandlar mord), andra kan diskuteras om och om igen, som sexköpslagen.

Och lagar kring immateriella rättigheter. Vad är värdet i immateriella rättigheter? Vad vill vi uppnå med att ha en lag som garanterar de rättigheter och skyldigheter som immateriella rättigheter innebär?

Immaterialrätten som naturlag

Många hänvisar till immaterialrätten som naturlag, en grundläggande princip som en del av äganderätten. Man har lagt ner ett arbete på att producera något, och därmed har man också rätt att bestämma och förfoga över samma ‘något’ som man producerat. Är det så simpelt? Är immaterialrätten en del av äganderätten? Immaterialrätten handlar i grund och botten inte om ägande och bestämmande över sitt ‘något’, utan om att begränsa andra människors rätt att kopiera det här ‘något’. Ett kopieringsskydd.

Och det komplexa här blir, är inte kopieringsskyddet självt en inskränkning i äganderätten? Om jag äger ett verktyg (en hammare, en tryckpress, en linjal, en dator), ska inte jag få bestämma hur den används så länge som det inte skadar andra eller inskränker andras friheter? Ska jag hindras från att använda mitt verktyg som jag äger för att du har vetat ett likadant sätt att använda det på längre än mig? Jag anser att rätten att bestämma hur man använder sin egendom är starkt kopplat till äganderätten.

Men det finns en enkel väg ut. Att som jag hävda att alla typer av äganderätt är rättigheter vi sjäva konstruerat för att få ett bättre samhälle. Då blir det plötsligt vi som sätter reglerna och vi som måste förändra dem efter hand som samhället förändras. Men det kräver en helt annan analysmetod. Vi måste analysera utefter konsekvenserna, skadan och nyttan. Vi måste se på immaterialrätten på ett utilitaristiskt synsätt.

Immaterialrätten ur ett utilitaristiskt perspektiv

Att analysera immaterialrätten ur ett utilitaristiskt perspektiv är faktiskt inte särskilt mycket lättare. Först och främst måste vi bestämma oss för vilka konsekvenser det är vi faktiskt söker. Vet vi själva vilka konsekvenser som är gynnsamma för samhället? Jag kommer främst analysera upphovsrätten utifrån flera tänkbara modeller, dessutom på ett väldigt subjektivt sätt.

Dagens modell: En stark upphovsrätt. I dagens modell har vi en lång skyddstid för både verken i fråga och alla verk som liknar eller har ett tydligt ursprung i verken i fråga. Däremot finns undantag. Upphovsrättsskyddat material kan nyttjas gratis via t.ex. bibliotek och radio och får sparas i arkiv. Undantagen i lagstiftningen är relativt många.

De effekter jag kan se av den långa skyddstiden är att det är säkrare för en kreatör på marknaden att få betalt. Det är ett system som sätter mycket fokus på inspelad media, och därmed kommer intresset av att spara sina skapelser digitalt för att sedan sälja dem. Det första problemet är att konsten begränsas. Att bygga ett verk på ett annat är också att producera konst. Remixande av musik förblir en icke erkänd verksamhet, och alla liknande verksamheter.

Dessutom är att det är väldigt mycket svårare att bli lanserad på marknaden, därmed kommer musikutbudet att smalna av. Det kan ses som positivt av vissa. Urvalet kommer att bli enklare och det man kan välja mellan kommer antagligen hålla en relativt hög kvalité om man frågar medelsvenssons. Uttryckt i biologiska termer kommer ett sådant system skapa kulturella generalister. Nota bene, inga ekosystem har plats med många generalister.

Stärkning av upphovsrätten: Vi kan tänka oss att man avskaffar de undantagen som finns idag, iallafall de flesta av dem. Som exempel kan vi tänka oss att man tar bort rätten till arkivering, rätten för bibliotek att låta ut exemplar och att radio och TV inte får spela media. För att se konsekvenserna av det kan vi se hur det var tidigare, innan biblioteksväsendet. Folk ägde oftast bara fyra böcker, bibeln, katekesen, psalmboken och bondepraktikan. Läsandet var ingen naturligt stor del av livet, så man köpte inte fler böcker. Vad gratiskonsumering gör är att lyfta ett intresse för kultur. Utan undantagen är knappt exemplarförsäljning heller möjlig, för efterfrågan kommer brista så fruktansvärt. Den kultur som konsumeras kommer antagligen vara lokalt baserad. Att få ett namn eller rykte kommer nämligen bli svårt.

Piratpartiets upphovsrättsliga modell: En liberalisering av upphovsrätten. Förkortningen i den ekonomiska skyddstiden till fem år kommer innebära att bearbetningar av verket kan leta sig ut på markanden inom samma generation. Att man strykt ekonomisk upphovsrätt i icke-komersiella sammanhang gör att många bearbetningar av verken kommer leta sig ut direkt. Att man strykt icke-kommersiell fildening gör dessutom att spridning av kultur i konsumtionssyfte kommer öka explosionsartat. Eftersom kulturintresset får en sådan boost kommer antagligen både kulturkonsumtionen och kulturproduktionen öka. Vi kommer att få en mycket bredare kultur, mestadels bestående av specialister (för att använda biologiska termer igen). Det stora problemet med den här modellen, som vi redan ser idag, är inte ”Hur ska artisterna få betalt när konsumenterna inte behöver betala?” utan ”Hur ska en så otroligt stor kultursektor kunna få betalt”.

Att det som artist skulle vara omöjligt att få betalt i en sådan här situation är orimligt att påstå. Men den enorma efterfrågan som kulturspridningen ger kommer den osynliga handen definitivt att lösa den problematiken. Men när vi får ett så enormt kulturskapande, kommer vi ha råd att heltidsförsörja kreatörer?

Och: Urvalet bland kultur kommer bli gigantiskt. Hur hittar man rätt? När dessutom nästan alla kreatörer är specialister.

Min upphovsrättsliga modell: Avskaffa upphovsrättslagstiftningen succesivt. Jag ser upphovsrätten som kontraproduktiv. Den vision jag ser för kulturmarknaden är en marknad där så många kreatörer som möjligt med så bred kultur som möjligt med fria tyglar och med fria konkurrensregler på ett darwinistiskt sätt kan bidra till att skapa den bästa möjliga kulturella miljön, full av både specialister och generalister. Den ekonomiska upphovsrätten är ett väldigt starkt hinder för en sådan marknade. Och den ekonomiska upphovsrätten är ett starkt hinder för den fria konsten. Ja, vi hade haft en större ekonomisk exploatering av kreatörer, men jag ser inte att det är en självklarhet för kreatörerna att få betalt.

Vad händer då med den moraliska upphovsrätten? Bör den avskaffas? Jag ser inte att den moraliska upphovsrätten är en upphovsrätt. Den är snarare att jämföra med de etiska regler som Rasmus Fleischer talar om.

Och jag ser hellre att det som idag är moralisk upphovsrätt imorgon är etiska regler på marknaden. Då får vi en friare konst, där majoriteten av konsten är reglerad av normer snarare än lagar.

Vad jag strävar efter är en basarmarknad för kulturen. En bra basarmarknad är bara möjlig när kommunikationsmöjligheterna är väldigt stora. Kanske var det därför den kulturella basarrevolutionen började på internet. Napster och Kazaa byggde den nödvändiga grunden till den, nu sköts den i allt från mindre kluster på internet till The Pirate Bay.

Så, kulturälskare, vilken modell vill du ha?

I nästa inlägg kommer jag ställa basaren och katedralen mot varandra, samtidigt som jag jämför gratis med fritt. Allt i ett konkretiserat högst aktuellt exempel.

5 Responses leave one →
  1. December 11, 2009

    Första människan att kommentera på din äckligt stilrena sida ;)
    <3

  2. January 6, 2010

    Mycket bra skrivet. Jag håller med dig om din slutsats, att upphovsrätten ska bort, på sikt. Om “bara” Piratpartiets modell blir kvar är det rätt bra, dock. Inte optimalt, men troligen nog bra för att jag ska se frågan som “avklarad” tills vidare, “good enough”, och lämna den tills jag har avklarat nog många viktiga frågor för att den ska bli aktuell igen. Dagens upphovsrätt är ett monster, dock, och är något värt att lägga tid på för att förändra.

Trackbacks and Pingbacks

  1. Spotifykatedralen, panem et circenses | Isak Gerson
  2. TPB-effekten, RepRap och patentlagstiftningen | Isak Gerson
  3. TPB-effekten, RepRap och patentlagstiftningen | copy is right

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS